NVC – så här använder du empati i samtal

NVC metoden utvecklades av Marshall Rosenberg på 60-talet och har även kallats för giraffspråket. NVC  bygger på empati; genom att lyssna på sina egna och mottagarens behov, och sätta ord på dessa, kan man lära sig ett konfliktfritt sätt att kommunicera på. Boken i NVC heter Nonviolent Communication ; ett språk för livet och beskriver ingående grunderna till den här samtalsmetoden. Önskar du en lathund, kan du Ladda ner en samtalsmall här på svenska. I LAB – lågaffektivt bemötande, som du kunde läsa om här, är empati en av grundstenarna.

Visa dig själv mer empati

Bemöt dig själv empatiskt – en bra start för NVC

Som med allt annat, börjar allting inom oss själva. Har du en empatisk dialog med dig själv? Sätter du sunda gränser? Tar du hand om dina behov före din omgivnings? Är du närvarande i ”nuet” eller uppehåller du dig i grubblerier? Behöver du träna lite mer på Mindfulness eller Self-Compassion / självmedkänsla? Har du släppt på dina prestationskrav eller lider du av perfektionism?

Forskning om empati, visar att den även fungerar smärtstillande. Så om du lider av smärta, kan empatiövningar faktiskt ge dig smärtlindring! Man har nämligen sett att oavsett vilken typ av smärta man har, fysisk eller psykisk / själslig, så påverkar smärtsignalerna, samma område i hjärnan. Området är även detsamma som för empati. Genom att vara självsnäll och empatisk mot sig själv, ökar även den egna förmågan, att bemöta omgivning med större acceptans baserat på empati. Slå två flugor i en smäll – ge dig själv mer empati och lev ett mindre smärtsamt liv!

App för barn och unga i NVC

📳 SoulBuddy App

Den här appen heter SoulBuddy och du kan läsa mer om den här. Vill du testa en gratis light-version för iPhone, hittar du den, i denna länk. Det är nog en av dem viktigaste saker vi kan ge våra barn.

Brist på empati, gör oss till psykopater

För många år sen, lyssnade jag på Christina Doctare, som föreläste om vad som händer i hjärnan vid stress. Hon refererade till en studie, där man mätt aktiviteten i hjärnan på stressade individer. Det visade sig att kraftig stress, sänker förmågan till empati. Man kunde konstatera, att kommunikationen mellan höger och vänster hjärnhalva försämrades av stresspåslag. Christina, som precis kommit tillbaka till Sverige, efter att aktivt hjälpt Bosniens krigsoffer, konstaterade krasst att hon upplevde samma problem i Sverige, trots att vi levt i fred över 200 år…..

Lev ett lyckligare liv och sänk din stress med NVC

Så, vad har du att förlora? Ladda ner samtalsmallen redan idag! 🔸Du förbättrar dina relationer. 🔸Lär dig hantera konflikter på ett mer konstruktivt sätt. 🔸Minskar livsstressen. 🔸Ger smärtlindring. 🔸Empatin leder till att du tar bättre hand om dig själv. 🔸Faktorer som förbättrar hälsan – vilket borde göra dig mer lycklig!

Lös konflikter med ditt barn genom LAB

Ross Greene (psykolog) om LAB – Lågaffektivt bemötande. Metoden kallas Collaborative & Proactive Solutions (CPS) på engelska och vänder sig till både föräldrar och personal i skola. Metoden som fungerar där den traditionella föräldrarmetoden; straff & belöning, går bet! Straff och belöningssystemet utgår från en maktutövande förälder – du reglerar barnets beteende genom mutor. Ett positivt beteende genererar muta, ett negativt beteende genererar straff i form av utebliven muta. Här fokuserar föräldraskapet på barnets beteende. Om du prövat denna metod och fortfarande har förutsägbara, olösta problem med ditt barn, kanske det är dags att pröva något nytt?

Vilken typ av barn har du?

-Ett lyckligt lottat eller ett olyckligt lottat barn?

Det lyckligt lottade barnet protesterar genom att gnälla, gråta och dra sig undan. Det här beteendet väcker omgivningens empati.

Det olyckligt lottade barnet protesterar genom ett utåtagerande beteende. Exempel kan vara skrika, slåss, sparka, bita och kasta grejer. Ett problemskapande beteende väcker frustration och utmanar sin omgivning.

Lågaffektivt bemötande med Ross Greene

Så här fungerar LAB

LAB innebär att du får skifta perspektiv. Genom att byta 👓 glasögon och titta på problemet från ett annat håll. Det kan vara värt att pröva om det du hittills prövat inte fungerat!

Istället för att fokusera på barnets beteende, fokuserar du på vad som orsakat problemet. Metoden utgår från föräldern som en problemlösare istället för en maktutövare.

Du har tre olika problemlösare till förfogande. A, B eller C.  Plan A -är inte LAB och innebär en traditionell straff/belönings metod. B- innebär att du löser problemet i tre steg, genom att använda empatin, förmågan att lyssna och samarbetsförmågan. Vill du lära ditt barn en medmänsklig värdegrund, är detta ett bra utgångsläge. Plan C, innebär att du prioriterar problemen och tar dem i turordning med det viktigaste först. Det går inte att jobba på alla problem samtidigt!

I Plan B är Problemlösaren:
-Teamskapare till barnet – ej maktutövare.
Har du olösta problem med dina barn, pröva att byta ut dina 👓 ”glasögon”. Gör ett besök på ”Lives in the balance” och ta en rundvandring i metoden.

-Strävar du efter att kontrollera ditt barns beteende?

eller

-Önskar du kunna influera (utöva inflytande på) ditt barn?

Problemlösning, plan B 🔎👂👁🤝

Ross Greenes Plan B  är en enkel 3-stegs modell som bygger på, (NVC – Non Voilent Communication), som följer:

1. 🔎 👂Empatisteget (samla information från barnet, inte från dina egna teorier om orsaken till problemets uppkomst.) Lyssna! Här lär sig barnet att sätta ord på sina känslor. Den vuxne får öva på sin förmåga att ta in en annan persons perspektiv.
2. 👁 Identifiera ditt argument i konflikten  och förmedla det verbalt till barnet (”för att jag sa så” – är inte ett argument). Här lär sig barnet att lyssna och förstå en annan persons perspektiv (empati).
3. 🤝 Bjud in till en lösning / överenskommelse  (bägge parter måste känna sig tillfredställda med lösningen) Här lär sig barnet vad samarbete innebär.

💡Bli en bra partner i ditt barns utveckling!

Fråga dig själv: Är du en samarbetspartner för problemlösning eller en maktutövare?
Vad har du för förväntningar på ditt barn?
När upplever du att ditt barn protesterar?
Vilka problemskapare finns i relationen till ditt barn?
– Hur förutsägbara är dessa?
– Hur kan du förebygga dem?
– Hur förebygger man olösta problem?

När det ställs för höga krav på oss, protesterar vi! Det gör även barn!

Vilka förväntningar har du på ditt barn, som hen inte kan leva upp till?

💡Här får du verktyg som fungerar, när ditt barn protesterar på ett olöstförutsägbart problem:

Ex på förutsägbara problem:
-Slita sig från skärmen
-Gå och lägga sig i tid
-Göra läxorna

👉Gör en lista* (länk till problemlösningsplan, finns även längre ner på sidan)!
👉Lista alla olösta, förutsägbara problem (Plan C)!

Ross Greenes Problemlösning

☝Som förälder – vill du då vara en problemlösare? Här är ledtrådarna:
-Fokusera på problemet (inte på beteendet).
-Problemlösningen innebär samarbetsförmåga (även från dig!).
-Problemlösningen är alltid poaktiv dvs förebyggande (Aldrig i ”stundens hetta”).
-Förståelse, kommer alltid före ”att hjälpa” (se exempel med pajen).

”Pajen” – Problemlösning med LAB

Här tar Ross Greene upp problem-exemplet om ”pajen”. Konflikten utlöstes av att mamman ville förhindra att barnet brände tungan på den heta pajen. Barnet fick ett utbrott, eftersom mamman förstörde krispigheten på pajen, genom sitt sätt att känna efter om pajen var varm.

Barnet hade en lösning på problemet! Om mamman lyfte på pajlocket, kunde hon känna efter temperaturen på pajen, utan att ”förstöra” krispigheten. Åter kunde mamman servera paj till middag – Problemet var löst!💡

🔓 Lås upp problemet med nyckelfrågor!

🔐 6 Nyckelfrågor:

🗝 Hur tacklar du problemet? 👓 Byt perspektiv, byt ut dina ”glasögon”
🗝 När? Varför? (Uppstår problemet)
🗝 Identifiera problemet?
🗝 Är problemet förutsägbart?
🗝 Barn som får rätt förutsättningar, kan uppföra sig!
🗝 Barn föredrar alltid, att prestera så bra som möjligt.

Ross Greenes, Nyckel #5

Se hela föreläsningen med Ross Greene på engelska, här:

*Listor på; Problemlösningsformulär, Nedsättande förmågor(ALSUP) och Rättighetsförklaring. (7s.) Listorna finns även på följande språk:

Språkalternativ

Läs mer om vad Ross Greene har att erbjuda här!

Bo Hejlskov Elvén är expert på LAB och du kan höra honom här på NPF podden.

NPF-podden/UR

Om du är intresserad av hjälpappar hittar du en om Lågaffektivt bemötande här.


Känsloreglering – så hanterar du dina känslor

Genom att förstå hur känslornas regleringssystem utvecklas och fungerar, har man fått nyckeln till att ta kontroll över starkare känslor (känsloreglering). Detta bidrar till att återfå balans och inre lugn, trots ett känslomässigt kaos. Då ges man tillgång till  kontrollpanelen för kroppens regleringssystem för känslor. En förenklad beskrivning av hur hjärnan fungerar, är en handmodell utvecklad av Daniel Siegel. Den delar upp hjärnan i tre delar;

Den primitiva, känslomässiga och tänkande hjärnan, illustrerad med hjälp av en hand.

Genom att lära sig sätta ord på känslorna, kan man få den ”tänkande hjärnan” eller ”förnuftmässiga hjärnan” att kommunicera med den ”känslomässiga hjärnan” (bilden till höger). Här har du ytterligare en beskrivning av handmodellen.

Förenklad beskrivning av hjärnan och hur den påverkats av ett utvecklingstrauma / CPTSD

När hjärnan ”flippar ur”, så går kontrollen förlorad (bilden i mitten). Detta bidrar till att vi tappar kontrollen över förmågan att reglera känslornas intensitet. Styrkan och kraften i känslan får då övertaget och vi hamnar i affekt (kraftigt stresspåslag) . -Ett tillstånd som gör oss till ett offer för våra känslor, där förmågan att ”lugna ner sig” går om intet.

Spegelneuronernas betydelse för känsloreglering

I följande inslag visar Dag Nordanger hur hjärnans  spegelneuroner påverkar vårt beteende och vad som händer om ett barn inte bemöts av en vuxen som har förmåga att ansvarsfullt bemöta ett barn som befinner sig i ett upprört tillstånd (affekt). Ett ansvarstagande och vuxet sätt, innebär att behålla känslomässig kontroll. Här demonstreras vad som sker i barnets hjärna, när föräldern reagerar negativt på barnets humör. (Läs mer om anknytningen,  där spegelneuroner har en viktig roll).

💡Tips! I detta avsnitt hittar du olika tekniker som hjälper till att återfå kontroll och hitta tillbaka till ett inre lugn, när hjärnan ”flippat ur”.

Havening är en spännande och enkel övning som återfår kontrollen över känslohjärnan. Testa själv!

Vardagliga ”bråksituationer” diskuteras i det här inslaget, av Bo Hejlskov Elvén, expert på Lågaffektivt bemötande vid problemskapande beteende.

Här på ADDitudes hemsida kan du ladda ner mer information hur man kan tackla ADHD-känslor,  och läsa artikeln om känslorna som får dig ur balans!

15 strategier att hantera ADHD-känslor på – ADDitude

💡Läs mer om känslor i det här inlägget! LAB står för Lågaffektivt bemötande, och här ges 8 exempel på vad du som förälder kan tänka på om du har svårt att hantera ditt barns humör. Här följer även två filmer som tar upp problemet i skolan. Får ditt barn inte rätt bemötande, kan du ladda ner och ge detta till skolan! Barn med rätt förutsättningar, kan bete sig, se detta inslag med Ross Greene!

 

Mirakelkurs – ”A course in miracles”

A course in miracles är en mirakelkurs i hur man hittar en meningsbärare i livet. När vi tänker och handlar genom kärlek, finner vi också en viktig mening med livet.

För många år sen snubblade jag över boken ”Åter till kärleken” av Marianne Williamson på svenska. När jag insåg att boken var slut hos förlaget, blev jag modfälld. Jag gjorde lite research på nätet och insåg att boken var en sammanfattning av en bokserie på flera volymer som heter ”A course in Miracles” (ACIM). Jag har precis fått hem ett exemplar. Bladen är tunna som bibelpapper och hela boken känns magisk! Det här blir en spännande resa!

Den finns bl a. på Stadsbiblioteket i Stockholm, att låna.

A course in miracles – ACIM
Ur sidan 13 i boken EKIM

Här berättar Marianne Williamsson om sin resa på 70-talet i ”A course of Miracles” ( ACIM) och om sin bok ”Åter till kärleken”:

Boken ”Åter till kärleken” blev uppmärksammad av bl a. Oprah Winfrey, och budskapet om ”A course of miracles” spreds vida kring och blev till något av en rörelse.

Originalverken av Helen Schucman, är en massiv textsamling och innebär bl a. att man praktiserar en lektion i kärlek varje dag under ett år, 365 lektioner!

Tanken tycker jag är fin och fantastisk! För Universallagen lyder: Du kan inte ge, utan att få något tillbaka. – Inte alltid från den källa du gav till, men om du ger utan tanke på återgäldning, kommer ditt liv att berikas!

Så om du behöver förändring i ditt liv, börja med dig själv, och börja ge! Ge kärlek och omtanke till omvärlden.

Kursen förkortas ACIM (eller EKIM – En Kurs i Mirakel, på svenska) och böckerna är skrivna av Helen Schucman, den svenska utgåvan ser ut så här:

ACIM – Består av två böcker, originalen är skrivna av Helen Schucman

🌐Här finns alla 365 kurser på engelska, utlagda på nätet.

Fler boktips i ämnet

Vill man, går det att komplettera kursen med några böcker som på ett mer lättbeskrivet sätt förklarar eller kompletterar kursen. Här följer några tips:

Gloria & Kenneth Wapnick, En kurs i mirakler – De vanligaste frågorna

Gloria & Kenneth Wapnick, En kurs i mirakler – De vanligaste frågorna

Alan Cohen, En kurs i mirakler – På ett lätt sätt…

Alan Cohen, En kurs i mirakler – På ett lätt sätt

Själv går jag numera med ett ”B” som i ”Belive” och ett ”M” för ”Miracles” i en kedja runt halsen. I tider av motgångar är det lätt att tappa ”tron”, tron på att allting kommer lösa sig. Ibland behöver man en påminnelse om ”vart” man ska börja, när man behöver ett mirakel i sitt liv. Allting börjar inom oss själva! Här kan jag se fler Youtubeklipp om AKIM, i  ADHDsysterns spellista .

Så, vad behöver du förändra i ditt liv?  Vart börjar man?

❤️ Vad kan du ge av dig själv? ❤️

📳 Apptips (gratis) !

Laddas ner här: A Course in Miracles – ACIM App Deluxe Features av Jennifer Hadley

 

App för iPhone

📳 Länk till app för Android.

 

Viktiga ADHD-känslor och hur de fungerar

Känslor är livsviktiga, ändå är det många av oss som inte är i kontakt med våra känslor. Med sina ADHD-känslor kan man känna sig överväldigad. Det kan också innebära att man känner sig helt avtrubbad. Hur kommer sig detta?

25st ADHD-känslor

Dr Barkley säger med eftertryck, ”Människor kan förlåta dina misstag, men dem kommer ALDRIG förlåta dig för hur du fick dem att känna”.

Känslor lämnar djupa spår inom oss alla. Vi kan vara olika bra på att dölja det. Med ADHD saknas den inre volymkontrollen som gör att man kan skruva upp och ner känslor efter behov. Detta bidrar till att det kan bli svårare att dölja sina känslor, iallafall fall dem känslor som får en att koka över. Dem kan vi kalla för ADHD-känslor!

Men lugn! Du kan hitta strategier som kompenserar för den här funktionsnedsättningen!💡💪

Kanske har dina känslor fått dig att skämmas? Du ska aldrig behöva skämmas för dina känslor, du har rätt att känna som du gör!  Det gäller bara att komma på, HUR jag ska göra för att uttrycka känslorna på ett acceptabelt sätt?!

Genom att lära sig strategier som kontrollerar häftiga känslouttryck, så kan även du lära dig att bli mer bekväm i dina känslor.

Kanske har dina eller andras känslor skrämt dig? Kanske har du blivit så duktig på att trycka undan dina känslor, att det lett till en depression? Kanske känner du dig avstängd, likgiltig och håglös? Kanske överväldigas du av sorg? Kanske blev dina känslor inte riktigt speglade som barn?

Strategier för att lugna ADHD-känslor

Vilka känslor innehåller ditt trasselsudd?

Jag kommer successivt dela med mig  av olika strategier här i bloggen. Så småningom kommer du komma på vilken strategi som kan fungera för just dig! På den här sidan kan du hitta olika övningar!

För att komma i kontakt med en känsla, kan du kanske pröva EFT / Tapping eller Havening / ADT?

Mindfulness

För att kunna känna in en känsla, måste man kunna vara i ”nuet”. En effektiv strategi är därför ”Medveten närvaro”. Börja iaktta dina känslor, när uppstod en känsla? Hur kändes den? Vart kändes den? Hur hanterade du den?

Om du tycker känslor är svåra, kan du börja med att öva på dina tankar istället.

Här får du övningen ”Bagagebandet” som även är en övning i medveten närvaro, eller Mindfulness, som det också kallas.

Bagagebandet – Övning i medveten närvaro.

Ilskan

Ilskan är en del i vårt försvar. Den gör oss uppmärksamma på om någon varit gränslös mot oss. Om vi behöver försvara oss eller inte. Om vi inte känner igen och upptäcker ilskan i ”lagom tid” riskerar den gå över i ”stressresponsen” och då kan vi inte längre kontrollera känslan, eftersom vårt förnuft kopplats bort. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ilskan och förstå att vi inte behöver reagera på den omedelbart. Vi kan välja att agera först när vi förstår vad som utlöst ilskan och hunnit analysera, hur vi ska hantera situationen på ett moget sätt. Tidiga tecken på ilskan, är en vag olustkänsla. En diffus oro i kroppen. Vi kanske känner irritation, frustration, eller förvåning/överraskning. Vi blir mer vaksamma och spända i kroppen. När vi förstår och kommit till insikt om att vi faktiskt är arga, är det bra att tänka på att andas, med djupa, långa andetag. Ilskan blir till stress i kroppen som växlar över till Sympatikusläge. Tänk på att bibehålla lugnet! En bra regel är att ”sova på saken”. Med perspektiv kan vi bättre hantera situationer som gjort oss så upprörda att den väckt ilskan till liv.

Ge ilskan tid

Ibland kan det ha legat ett missförstånd bakom vreden, och då är det väldigt olyckligt om vi redan reagerat på ilskan. För att förhindra missförstånd är det därför klokt, att kunna sätta ord på sin ilska. Därefter kan man be att få utrymme, för att få tid att lugna ner känslornas intensitet och få distans att kunna reflektera över situationen. Tiden hjälper oss att få distans till känslorna. När vi befinner oss i en kraftig känsla / affekt, förlorar vi kontakt med vårt intellekt, den tänkande delen av vår hjärna. Eftersom ilskan är en viktig del i vårt försvar, den ska medverka till att vi kan försvara vårt liv i akuta situationer. Det är därför som ilskan kommer med större utmaningar än andra känslor, i dem situationer som inte direkt är livsfarliga.

Ilskan i livshotande situationer

Livshotande situationer ger inte utrymme till funderingar. Dem situationerna kräver nämligen en omedelbar reaktion. Verbala situationer (dispyter/ordväxlingar) innebär oftast ingen omedelbar livsfara. Varför det inte gagnar oss, att replikera (svara) alltför snabbt, vi vinner istället på att välja våra ord med omsorg. Våra ord kan både såra och skada vår omgivning. Med ilskan, förlorar vi samtidigt en del av vår empatiska förmåga. Eftersom ilskans främsta uppgift, är att skydda vårt liv. Det vore väldigt opraktiskt, om vi kunde känna för mycket empati med vår förövare, i ett skarpt läge. Detta hade bidragit till att vi inte reagerat omedelbart och då hade vi eventuellt missat vår chans till försvar. Empati kräver nämligen en mer tidskrävande analys av vår reflekterande del i hjärnan. Det är i medkänsla för oss själva och andra som vi använder vår empatiska förmåga. Psykopater är farliga, just för att dem saknar förmågan till empati.

Brist på ilska

Vad händer när vi saknar kontakt med vår ilska? Kan ilska hjälpa oss i andra situationer än konflikter?

Har vi god kontakt med vår ilska, kan vi använda den till att sätta sunda gränser mot omgivningen. Vi använder den som motivation, att stå upp för oss själva och kunna föra vår egen talan. Ilska är en del i motivationen bakom att kunna hålla tal och föreläsa för andra. Har vi brist på ilska, kan vi inte försvara oss vilket leder till att vi känner oss överkörda. Har vi blivit förtryckta, mobbade eller kuvade, har ilskan kommit till skade. Vi måste då ”lära” oss hur vi ska få fatt på ilskan och hur vi ska uttrycka den på ett sätt som den gagnar oss på. Läs mer om traumatiserade känslor på bloggen. Här får du Enright Forgiveness Process Model, fyra faser att hantera ilska och oförätter på. Här hittar du fler lästips om ilska mm.