Missbruk och trauma

En av mina största förebilder är Gabor Maté, specialistläkare inom missbruk & trauma. Nedan förklarar han vad ett missbruk är. Han menar att man inte ska fråga sig varför missbruket, utan vad smärtan kommer från. Missbruket är smärtlindringen.

När jag var liten, växte jag upp mitt i en alienering (PAS – Parental Alienation Syndrome) mellan min pappa och min alkoholiserade mor. En för barnet giftig miljö, där dem vuxna personerna hänsynslöst smutskastade varandra inför mig, det oskyldiga barnet. Min pappa sa alltid att alla har ett val, att man själv väljer om man vill bli missbrukare eller ej. 

-Hur kan man ”välja” att bli missbrukare, att utsätta sina barn för vanvård, funderade jag. Naturligtvis blev den här frågan en viktig pusselbit för mig att lösa. Genom åren har jag besökt ACA och Ersta Vändpunkten – vuxna barn till alkoholister och andra dysfunktionella relationer, samt varit med och startat upp en självhjälpsgrupp i  12-stegsprogrammet för anhöriga. Jag har nyfiket studerat både mig själv och andra, för att försöka förstå. Jag har till och med varit ihop med en missbrukare, något jag naturligtvis starkt avråder ifrån 😉

Skammen får fäste i trauma

Åter till min barndom.  Jag, det ”osynliga” barnet, sattes på ett specialdagis och sedmera på BUP. Inom mig växte indignationen, varför var jag tvungen att gå där? Det var ju de vuxna som hade problem! Oförmögen att förstå, hur den giftiga skammen sakta fick fäste och lismande kröp sig på mig, med sin dolda agenda att sudda ut alla tänkbara ledtrådar. Den lade ut sin ödestigna dimridå, och försvårade möjligheten att förstå hur allting hängde samman.

Kati Falk, leg psykolog. Spec. psykotraumatologi. Odla ditt mod genom att bejaka din sårbarhet. Lär dig skillnaden mellan att känna hälsosam skam och uppleva en skamattack / giftig skam. En skamattack är en känslomässig flashback, vilken är sprungen ur ett trauma. Den gör oss oförmögna att hantera motgångar i livet. Den får oss att stänga ner känslor. Den får oss att FLY istället för att VÅGA möta motgångar i livet. En stor bov bakom missbruksproblematiken.

Man brukar säga, att våra värsta fienden blir våra bästa läromästare. Det gäller även mig. Hade det inte varit för min pappas hänsynslösa ord om min mamma, så hade jag nog inte skaffat mig de trauma-kunskaper som jag besitter idag. På gott och ont.

Peg Streep

Den inre kritikern

Pete Walker beskriver här hur den inre kritikern uppstår genom trauma:

Lär dig tysta din inre kritiker vid komplext trauma –

Om föräldrar inte förser barnet med en trygg anknytning, och brister i positiv feedback, kommer barnet uppleva rädsla och ångest. Barnet känner sig då känslomässigt övergiven och uppväxten präglas av fara. Detta tenderar programmera barnets överjag (inre kritiker) med perfektionism. Överjaget präglas av föräldrarnas ”regler”, i egenskap att vinna deras acceptans. (Barnet försöker i sin överlevnadsdesperation, göra allt för att vara till lags för att inte bli övergiven). Den ”inre kritikern” är ett överjag som blivit felprogrammerat. När perfektionismen som strategi, misslyckas med att vinna föräldrarnas gunst, blir den inre rösten istället fientlig och dräpande. Det leder i sin tur till att barnet utvecklar ett överjag som fostrar självhat, självförakt och leder till att barnet överger sig självt. Överjaget klandrar barnet för föräldrarnas avvisande. Oförmöget att förstå att orsaken ligger i föräldrarnas tillkortakommanden.

Traumat sätter sig i nervsystemet

Det traumatiserade barnets ANS (nervsystem) utvecklar en hypersenibillitet (ökad känslighet) mot att uppmärksamma hot (Förminskat toleransfönster). En fixering för hot, genom att ha blivit exponerad för livsfara (För barnet är det livsfarligt att känslomässigt överges av föräldrarna, eftersom vi är beroende av närhet för att överleva). I strävan att förutse, förebygga och undvika fara, kommer detta prägla barnets approach (bemötande) mot omvärlden. Hypersensibilliteten kommer styra uppmärksamheten att ständigt vara på sin vakt, för att skanna av människor i dess omgivning. Den kommer även styra uppmärksamheten mot framtiden, och dess potentiella faror i sociala sammanhang. Hypersenibilliteten tenderar främja prestationsångest på varje nivå av barnets självuttryck (fritt översatt från Pete Walker).

Carl Petter Wirsén

Så botas den ”inre kritikern”

-Byt ut den ”inre kritikern” mot en ”inre snällis”

-Skaffa dig självmedkänsla

-Lär dig förstå dina känslor (och behov) – EQ

-Lär dig bemästra känslomässiga flashbacks

-Lär dig mental hygien (sunda tankevanor)

-Lär dig skillnaden mellan skam & skuld & giftig skam / skamattack

Du är varken dina prestationer eller dina misslyckanden. Du duger precis som du är! Börja förändra din ”inre kritiker” idag! Börja praktisera självmedkänsla. Livet väntar ❤️ Brené Browns forskning, visar att det är din operfektionism (sårbarhet) som gör dig älskvärd. – Ingen är perfekt!

Missbrukets skador i hjärnan

VTA centret i hjärnan förstörs vid missbruk och nedan förklaras hur skadan ligger bakom depression och återfall.

Det tar minst två år för VTA centret att återhämta sig, varför detta är den mest kritiska perioden för ett återfall. Ett återfall är mer regel än undantag. Varför det bästa förhållningssättet är att se återfall som en nödvändig del av tillfrisknandet; -att överkomma återfallet och lära sig vad det var som gjorde att man trillade dit.

Förebygg återfall

Genom att gå igenom förändringscirkeln och upprätta en återfallsplan, har man skapat goda förutsättningar för att förhindra återfall. 

Förändringscirkelns stadier:

1. Förstadiet – insikt (Jag har ett problem att ta hand om).

2. Förhandlingsstadiet – för- / nackdelar med en förändring (2v- flera år) 

3. Förberedelsestadiet – tar beslut att skrida till handling ( 2h – 3mån/6mån)

4. Planeringsstadiet – Upprätta återfallsplan & genomförandeplan (1d-6mån)

5. Upprätthållande – av förändring (risk för återfall) (6mån – livslångt)

6. Målgång – Jag har lyckats upprätthålla förändringen minst 5 år utan återfall. (5år- )

Återfall är mer regel än undantag vid ett missbruk. Så fort det uppstår ett stresspåslag i livet, tenderar vi återfalla in i gamla invanda mönster. Vilket för missbrukaren blir ett återfall in i missbruksbeteendet.

Förändringscirkeln
Skapa nya vanor

Hjärnan är präglad för att skapa nätverk av neuroner som genererar ett upprepande beteende. Våra vanor består av neuroner som är sammanlänkade till nätverk i hjärnan.

”Neurons that Fire together wire together”  -Donald Hebb

För att bygga upp nya vanor, måste vi skapa nya nätverk av neuroner i hjärnan, och medvetet välja den nya vanan framför den gamla. Tidigare nätverk försvinner aldrig. Har du t ex. en gång lärt dig cykla, kan du inte sudda ut den kunskapen. Samma sak gäller för alla typer av vanor som du lägger dig till med. Därför är det viktigt att vara försiktig med, vilka vanor man anammar. När vanan innehåller en beroendeframkallande substans, ger den en ”kick” i hjärnans belöningscenter. Ju större kick, ju svårare abstinens och ökad risk för återfall. Det som skiljer en ovana från ett missbruk, är just mängden Dopaminfrisättning som sker i hjärnans belöningscenter. Narkotikaklassade droger ger större kick i hjärnans belöningscenter, än vad ett missbruksbeteende utan beroendeframkallande substanser gör. 

Bildkälla
Min mammas trauma

Mamma växte upp i en liten tvåa, på Ynglingagatan i Stockholm. Där bodde hon med sin mamma, pappa och syster. Mamma berättade att hon hade legat bredvid sin mamma i sängen, medans hennes pappa våldtog hennes mor. Morfar var alkoholiserad och slog mamma när han var onykter. Mamma började dricka tidigt och fly hemmet och misshandeln från sin egen far. Redan som 16-åring blev hon gravid, och hade då även lagt grunden för sin egen alkoholism. Jag minns hur hon för sig själv, rättfärdigade sitt eget svek mot oss barn, genom att uttrycka att hon inte hade utsatt oss för fysisk misshandel, så som hennes far hade gjort mot henne. Den psykiska misshandeln hennes eget missbruk resulterade i gentemot oss, förträngde hon antagligen för sig själv. Idag tänker jag på min döda mamma med medkänsla. Vilken otrolig skam och psykisk smärta hon måste ha burit på, som kunde utsätta sina egna barn för den neglekt ett missbruk medför. 

 Bildkälla
Vad är ett trauma, med Gabor Maté

Det är viktigt att skilja mellan det vi råkat ut för, och vad som är traumat inom oss. Vi måste komma till insikt, för att hitta vägen mot läkning!

Gabor Maté om missbruk som smärtlindring

Vi missbrukar inte bara substanser, även beteenden kan missbrukas. Missbruk är ett flyktbeteende. Vi flyr från verkligheten, från att vara här och nu. Från möjligheten att möta och bearbeta smärta. Beteendet ger negativa konsekvenser och separerar oss från vår omgivning. När vi inte är i kontakt med vårt känsloliv kan vi inte heller upprätta nära relationer (Underbart Instagramkonto att följa).  Andra vanliga missbruksbeteenden är; träningsnarkomani, arbetsnarkomani, shopohollic, nätdejting, relationsmissbruk, matmissbruk, spelmissbruk, sexmissbruk, perfektionism. Det är vanligt att man ersätter ett missbruk med ett annat om man inte går till botten med den bakomliggande problematiken med att möta sina känslor. Dissociation är en överlevnadsstrategi att fly från en traumatisk händelse. Att dissociera innebär att man omedvetet lämnar sina sinnen, sin kropp, sitt medvetande i stunden. Dagdrömmeri och prokrastinering kan vara en form av dissociation. Som sjuksköterska har jag mött svårare former av dissociation, där personen förlorat kroppsfunktioner. Det är viktigt att förstå, att detta inte sker i det medvetna. Det är inte manipulerande utan helt utanför personens verklighetsuppfattning.

Behandling av missbruk och skamproblematik

Trauma och missbruksproblematik behandlas parallellt i terapin. Det är viktigt att personen befinner sig inom toleransfönstret (där möjliggörs självreglering). Det är bara där hen förmår att stå kvar i sina känsloreaktioner, utan att fly;  kognitivt, beteendemässigt eller emotionell. Nordanger menar att försummelse i barndomen och trauma är oskiljaktiga. Problemet blir svårigheter med självreglering. Vidare föreslår forskning att behandlaren undviker ett konfrontativt skambeläggande av den som behandlas (Läs mer om skammens betydelse vid missbruk). Här kan du följa Beroendepodden. 

Olika typer av missbruk

 

Fakta om Alienering: Komplikationer vid PASPAS (parental alienation syndrome), PAS Checklista. PAS & DSM-5CAPRD (child affected by parental relationship distress, i DSM-5).

Webbkurser

The Science of Happiness, lär dig vad som skänker ett meningsfullt liv

Självmedkänsla

Självkänsla & Självförtroende

Tysta din inre kritiker, behandling av CPTSD med Richard Grannon

📚Boktips

Mentaliseringsboken, Per Wallroth

Complex PTSD: From Surviving to Thriving, Pete Walker.

In the realm of hungry ghosts, Gabor Maté.

Bildkälla
Internationellt pågår just nu en kampanj med att öka medvetandet om trauma och ACE (Adverce Childhood Experience). Bildkälla

Folkhälsa och trauma

Jonas Colting (hälsocoach, debattör och VM-medaljör i triathlon), skrev den 2018-09-09, en debattartikel i Aftonbladet om politik och folkhälsa. Jag saknade kopplingen kring folkhälsa-och-trauma i texten. Det ligger viktig kunskap bakom vår tids folkhälsosjukdomar och kopplingen till dem skador som  ACE* (Sv. översättning – allvarliga stressgenererande barndomsupplevelser) kan ge upphov till. Konsekvenserna kan förkorta livslängden upp till 30 år. Något som artikeln tyvärr inte berör.

Det är stor skillnad mellan ett orsakssamband och en växelverkan (korrelation). Det går inte att medicinera bort ett trauma, men det går att behandla terapeutiskt. Vissa diagnoser uppvisar liknande symtom, varför det är avgörande att först utesluta trauma. Idag görs inte detta rutinmässigt innan personer får diagnoser inom psykiatrin. Inte heller tillhandahåller psykiatrin traumavård, i tillräcklig utsträckning. Dem personer som inte utvecklar klassiska PTSD symtom, får ingen diagnos att vila på. Utan diagnoskod inom sjukvården riskerar du falla mellan stolarna.

1. Folkhälsa-och-trauma

ACE med påföljande trauma, ger skador på hjärna och nervsystem och utmattar på sikt HPA-axeln, något som följer personen genom livet (vid obehandlat trauma) och inverkar negativt på personens förmåga att kognitivt (förnuftmässigt, viljemässigt) styra sitt beteende vid ofrivilligt stresspåslag. Okunskapen kring detta, leder till skadliga fördomar hos både vårdpersonal, allmänhet och kan leda till svår stigmatisering. Det spelar ingen roll hur mycket man informerar personer utsatta för ACE, om vikten av att själv ta ansvar för sina levnadsvanor, när förutsättningarna för detsamma saknas, om inte traumaterapi sätts in. Denna  internationellt vedertagna kunskap väljer Socialstyrelsen att förneka i sina nuvarande riktlinjer för folkhälsoprevention.  Socialstyrelsens riktlinjer ligger även till grund för vilka behandlingar som erbjuds inom psykiatrin. Något som påverkat utbudet av traumaterapi negativt och legat till grund för uppsagda avtal av b la. Ericastiftelsen samt Kris- och -Trauma center i Stockholm (Läs artikeln; Vårdkarusell för sexualbrottsoffer).

*(Se ref studie: Adverce Childhood Experiences (ACES), Felitti** et al. 1998).

ACE påverkar folkhälsan negativt, men negligeras av både politiker och Socialstyrelsen.

**Vincent Felitti, MD, was one of the authors of the ACES, showing that childhood emotional, physical abuse in the family, among other traumas, are related to greater illness and shorter lifespan. 

Lär dig förstå kopplingen till ditt trauma. Stresspåslaget leder till en utmattning av HPA-axeln, vilket sänker kroppens självläkande egenskaper. Traumat sitter i nervsystemet & ger en förhöjd alarmberedskap för det som registrerats som fara & hot i barndomen. Vilket inte är liktydigt med reella (verkliga) faror hos en vuxen individ. Flashback innebär att man återupplever traumat. Eftersom systemet utvecklat en hyperkänslighet, signaleras hot, även om inget ”faktiskt” hot existerar (i nutid). Det är ”traumaminnet” som reagerar på något som påminner om det som initialt skapade traumat (dåtid). Det som var hotfullt/skadligt för barnet. Barn är känsligare för stresspåslag än vuxna. Deras nervsystem påverkas negativt i sin utveckling av fara/hot mot trygghetssystemet.

2. Det finns andra typer av trauma än PTSD

Problemet inom psykiatrin är att personer som lider av trauma (inte bara PTSD), kan uppvisa symtom som påminner om Depression, ångest, sömnproblem, ADHD, AST, självskadebeteende, kort stubin, svårigheter att styra uppmärksamheten, Borderline, Bipolär sjd., sömnstörningar, missbruk, utmattningsdepression, smärttillstånd, mm.

Idag faller människor mellan stolarna, feldiagnostiseras samt missar möjligheten att få bukt på trauman och nedsatt livskvalité. Dr. Bruce Perry förklarar problemet bakom utvecklingstrauma (CPTSD) som en ”avsaknad av kärlek på insidan” – brist på självmedkänsla. Vidare påtalar han problemet med att tillståndet inte har ett diagnosnamn i Diagnosmanualen, DSM-5 (Läs mer om anknytningstrauma och neglekt).

Skillnaden mellan PTSD och CPTSD

Att få en korrekt bedömning vid trauma, är avgörande för att kunna sätta in rätt behandling. Tyvärr är tillgången på traumaterapi inom Landstingen, undermålig i Sverige.

Utvecklingstrauma

3. Traumakunskap

Läs mer om trauma:14 typer av trauman vi inte pratar om, Lär dig upptäcka symtomen på en återtraumatisering / flashback.

Så lär du dig identifiera en återtraumatisering i sju steg;

  1. Utan att döma, hur såg mina reaktioner ut (fysiskt, psykiskt och mentalt) och hur agerade jag på dem?
  2. Gick beteendet emot mina personliga värderingar
  3. Gick det emot mina sociala värderingar?
  4. Triggades mitt eget trauma i situationen?
  5. Bevittnade jag en Flashback hos motparten?
  6. Klarade jag av att hitta självmedkänsla hos mig själv och för den andra personen?
  7. Reagerade jag genom att; gå undan, bestraffa, skämma ut eller trakassera personen?

Fler länkar om trauma; Utvecklingstrauma, Anknytningstrauma, Återhämtning från missbruk & känslomässig omognadTraumasymposium 2010 med informationsnyttiga länkar, här kan du läsa om vad Traumafokuserad-KBT är. Wonsa står för – world of No Sexual Abuse, och har specialistkunskaper om sexuella övergrepp.

Sverige har ingen hållbar budget för traumavård.

Traumatiserande övergrepp på barn

 

”Sexuella övergrepp behöver inte vara förenade med våld för att det ska vara traumatiserande” –Rise

Dr Felitti om ACE studien och övervikt:

Podd om Trauma:

UB School of Social Work: inSocialWork Podcast Series

Lyssna – avsnitt 245 – Dr. Ricky Greenwald: Progressive Counting, the Fairy Tale Model, and Intensive Trauma-Focused Therapy

Lyssna – avsnitt 244 – Dr. Julian Ford: New Perspectives on Complex Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) and Its Treatment

Lyssna – avsnitt 235 – Dr. Mandy Davis: Trauma Informed Oregon: A Statewide Initiative to Change How Trauma and Adverse Childhood Experiences Are Perceived and Addressed

Lyssna – avsnitt 221 – Dr. Jennifer Cullen and Dr. Jolynn Haney: Understanding and Treating Autism in Women: Using Lived Experiences to Shape Practice

Lyssna – avsnitt 188 – Dr. Rebecca Mirick: ”I Think I Want to Die…”: Training Practitioners to Work with People Considering Suicide

Lyssna – avsnitt 145 – Jorien Brock and Siobhan Fitzgerald-Cushing: Meeting the Health Needs of Transgender People

Lyssna – avsnitt 133 – Elaine Hammond: Burnout and Self-Care in Social Work

Lyssna – avsnitt 45 – Dr. Sharon Bowland: Strength and Struggle: Spirituality and Recovery From Interpersonal Trauma (part 2 of 2)

Lyssna – avsnitt 11 – Dr. Shelly Wiechelt: Cultural and Historical Trauma: Affecting Lives for Generations

4. Resilence-stärkande övningar & psykoedukation

Psykoedukation ger dig kunskaper om vad du kan träna på, för att bättre hantera ett trauma. Gratis guidade Mindfulness-1 övningar. Fler nedladdningsbara mp3-filer med Mindfulness-2., Mindfulness-3, Artikel som förklarar svårigheterna i Mindfulness vid trauma, Artikel, -Varför behöver vi sömnen?. Spännande artikel om hjärnans resa under sömnen (från National Geographic). Gör en Egenvårdsplan. Utveckla Självmedkänsla. Stärk ditt psykologiska immunförsvar . Webbartikel: 8 vägar att boosta tacksamhet. Lär dig vad Självmedkänsla är. Egenvård – tips från Kris- & traumacentrum .

Professor Bessel van der Kolk, författare till traumaboken, ”The body keeps the score – Brain, Mind and Body in the healing of trauma”. Grundare av Trauma Center – non profit organisation, dedicated to social justice by offering hope and promise of fulfillment to children, adults, and families who are at risk of not receiving effective services essential to their safety, progress, and/or survival.

5. Fler tips på kunskapskällor

Sök kunskap genom traumakunniga personer inom vården så som tex. Kiropraktor Martin Fransson, eller ANF-kliniken som ger inflammationshämmande behandling vilket b la. är smärtlindrande. Jag blev själv fri från svåra eksem med ANF behandling. Anders Lönedal är en annan specialist (Coolmind) som b la. utbildar läkare i lymfsystemet. Här visar han andningsövningarna som får vagusnerven att släppa taget om Diafragman (andningsmuskeln).

Använd diafragman och andas via näsan (Viktigt pga Vagusnerven passerar bihålorna). Pressa ut luften genom att dra in magen. Slappna av och låt luften fylla lungorna automatiskt, känn hur magen pöser ut i takt med att lungorna fylls med luft.

Du kan stärka hjärtat genom Biofeedback, och synka dina hjärtslag med andningen (HRV – Heart Rate Variability). Lär dig främja läkande frekvenser i hjärnan, för att kroppen ska kunna uppnå homeostas (kroppens självläkande egenskaper ner på cellnivå). Jordens läkande frekvens ligger på 7,83Hz, vilket du kan främja i ett rum med sk. Blue Sheelds. Eftersom trauma sitter i kroppen, krävs holistiska (helhetsperspektivet om hur allting är beroende av varandra) kunskaper om kroppen, dess funktioner och hur allting påverkar varandra.

Egenvård; 1.Vad får dig känna dig skylldig? 2.Vad får dig känna ångest/oro? 3.Hur sover du? 4.Vad gör du för att koppla av? 5.Vad gör du för att roa dig?  6.Vilken form av träning /motion utövar du? 7.Hur ser dina matvanor ut?