En trasslig uppväxt? ⛑

1. Risken med en trasslig uppväxt 

Den person vi föds till kommer formas genom livet av omgivningen. Det finns givna faktorer som påverkar våra förutsättningar till ett bra och meningsfullt liv. En sådan faktor är vår barndom och förhållanden i uppväxten. När en uppväxt blivit kantad av svåra händelser (medvetna eller omedvetna), kommer detta sätta spår i våra liv -så länge vi inte får rätt hjälp att hantera dessa händelser och ges förutsättningar att läka dem sår som uppstått. Ingen ska behöva skämmas för sina sår! Sår kan ALDRIG jämföras. Det finns inga sår som är ”sämre än” eller ”bättre än”.

2. Sår i själen behöver läkas – precis som ett brutet ben behöver gipsas

Extrema händelser är förknippade med ett starkt stresspåslag. Starkt stresspåslag, är en förutsättning för att en händelse ska vara traumautlösande. Trauma är ett själsligt sår som inte kan självläka och därför fortsätter ”blöda” utan adekvat (rätt) hjälp. Här nedanför är 10 st. riskfaktorer som kan ligga bakom ett  trauma ( komplext trauma, utvecklingstrauma, anknytningstrauma eller PTSD, 

Olika namn för samma sak – barndomstrauma, komplext trauma, anknytningsskador, utvecklingstrauma, PTSD mm.

där symtomen kan vara Självskadebeteende, Ätstörningar, Depression, Ångest, Relationssvårigheter, låg Självkänsla, Rädsla för att vara annorlunda mm.):

10 riskfaktorer för psykisk ohälsa / trauma

1️⃣ Skilsmässa och separation
2️⃣ Sjukdom
3️⃣ Dödsfall
4️⃣ Missbruk
5️⃣ Arbetslöshet
6️⃣ Ekonomisk press
7️⃣ Konflikter i familjen
8️⃣ Våld eller kränkningar
9️⃣ Förälder med psykisk ohälsa
🔟 Migration
källa )

3. Det finns hjälp att få

Finns det något man kan göra själv, om man känner igen sig i ovanstående punkter och har det tufft? Ja, det finns mycket hjälp man kan få! Dels kan man träna upp sin återhämtningsförmåga eller Resiliency, som det heter på engelska. Prata med andra och lära från hur dem har gjort. Läsa mer om traumabearbetning  – ”Traumaskolan”. Här kan du t ex. läsa Jessica Thåströms blogg om trauma. Dessutom  kan man bland annat lära sig en teknik som heter EFT / Tapping / TTT eller ADT / Havening! Mer om tapping kan du hitta i det här inlägget. UMO podden tar upp hur det är för Daniel att gå till Ungdomsmottagningen för att prata. Läs mer om vart man kan få hjälp i den här länken!

4. Hjälpen är att få reda på vad jag själv kan  göra annorlunda

Det handlar helt enkelt om att hitta metoder som hjälper en att hantera svåra känslor och motgångar i livet. Det är den förmågan som fattas, om man haft FÖR mycket ”negativ” stress i sin uppväxt. Speciellt i relationerna med sin egen familj. Kom i håg, det är inte ”fel” på dig för att du mår dåligt! Det är inte ditt ”fel” att du varit med om saker som överbelastat ditt stressystem! Men ta hjälp, och TRÄNA på det som du behöver för att kunna må dåligt (Ja, du läste rätt) – utan att tappa ”fotfästet”.  Att må dåligt är en naturlig del av livet!

5. Dyssig familj

I en dysfunktionell familj får man inte lära sig vad sunda 🚫 gränser innebär. Det finns ledtrådar för vad man kan ha blivit utsatt för. Här följer åtta exempel (läs orginal artikeln på engelska):

1 – Rädsla för att bli manipulerad:

Manipulering är ett vanligt förekommande fenomen i en 🚫 gränslös familj. Ett giftigt och 🚫 gränslöst sätt att få andra att göra det man vill.  Om man varit utsatt för det här kan det bli svårt att lita på andra människor. Man kan även utveckla en överdriven misstänksamhet, så som sjuklig svartsjuka t ex.

2 – Tillits brist och otrygg anknytning:

I barndomen får vi med oss en inre kompass som hjälper oss orientera oss i våra vuxenrelationer. När omvårdnadspersonen brister i sin föräldrarförmåga och utsätter barnet för 🚫 gränslöst beteende, får barnet med sig en ”otrygg anknytning”. För att hitta sunda relationer, krävs en trygg anknytning. Detta kan man lära sig genom att hitta trygghet i sitt 🖼 Toleransfönster och lära sig ”lyssna inåt” (interoception).

3 – Svårt att ta och överkomma motgångar:

Om barnet inte får lära sig acceptera sina misstag utan blir utsatt för, för höga prestationskrav, lär sig barnet inte heller hur man tar emot misslyckanden och motgångar eller hur man överkommer dem. Barnet utvecklar då en falsk tro om att dem inte duger.

4. Bristande självkänsla och oförmåga att känna att man ”duger”:

Självbilden förstörs när man utsätts för någon form av övergrepp och 🚫 gränslöst beteende under uppväxten. Exempel på saker som förvränger självuppfattningen kan vara: skamattacker / giftig skam, felaktiga skuldkänslor, inlärd hjälplöshet, andra människors fördomar som man tror är sanningar om sig själv, sk ”stigma”.

5. Den ”inre kritikern”:

Blir man inte uppmuntrad och vänligt bemött som liten präglas den inre rösten till att bli en inre mobbare. Med rätt sorts övningar kan man lära sig omprogrammera den ”inre kritikern” till en inre snällis eller ”inre coach”.

6. Medberoende:

Du lär dig stänga av dina känslor och sätter andras känslor och behov före dina egna. Allt för att ”slippa gå på äggskal”. Det här kan leda till depression och utmattning.

 

7. Hopplöshet och förtvivlan, hjälplöshet:

När omvårdnadspersonen eller omgivningen, behandlar barnet med makt och kontroll, växer barnet upp i tron om att själv vara maktlös, detta kallas inlärd hjälplöshet vilket går att lära om.  Kunskap ger kraft att förändra. Det här manipulativa och gränslösa sättet kan göra att barnet utvecklar social fobi, ångest och svårigheter att passa in.

8. Ångest:

Det finns alltid en anledning till att ångest uppstår och orsaken går aldrig att medicinera bort med läkemedel. På bloggen kan du lära dig mer om 🔻 känslotriangeln och hur man hittar och bearbeta känslor bakom ångest.

7. Sociala medier

Sociala medier matar hjärnan med en felaktig bild av att det som inte är ”perfekt” skulle vara ”mindre värt” än det innehåll som får många ”lajks”. Det blir mycket som då kanske ”känns” skämmigt, bara för att det inte är lika accepterat och av den anledningen ”sticker ut” från den sociala normen bland  sociala medier. Vi har alla behov av att ”tillhöra” och är livrädda för allt som kan äventyra gemenskapen och få oss att känna oss ”dumma” eller ”töntiga”.  Av sådant som riskerar att få oss uthängda i medierna eller får oss känna oss osedda. Det krävs MOD och självkänsla, för att kunna gå emot och kunna göra tvärt om! Vi är sociala varelser som behöver varandra.

8. Vad är negativt med sociala medier

Sociala  medier matar oss med felaktiga värderingar, om vad som skänker oss lycka i livet! Kanske börjar vi faktiskt tro att en dålig bild på oss, kommer förstöra vår image. Eller att någon ryktesspridare kan få förstöra hela vårt liv. Sårbarhet är något vackert sprött och fint. Något att värna och vara rädd om. Det ”verkliga” livet sker inte på sociala medier, det händer i ”verkligheten”. Vi kan inte både vara medvetet närvarande i nuet, samtidigt som vi månar om hur vi ska posta ögonblicket på olika sociala medier! Samtidigt riskerar vi att inte synas. Om vi inte deltar i sociala medier, vad händer då? Hur ska man göra för att inte sluta som Avicii?

9. Självskadebeteende

”Självskadebeteende är vanligare än många tror. Bland svenska gymnasieungdomar har ungefär 40 procent skadat sig själva någon gång och nästan 20 procent har skadat sig själva flera gånger. Många tror att självskadebeteende alltid hänger ihop med självmordsförsök eller allvarliga psykiska problem. Det kan det göra, men det behöver inte vara så. Oavsett hur någon verkar må ska självskadebeteende alltid tas på allvar.”

Om du vill ha internetförmedlad behandling, kan du testa ERITA (Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents), för barn mellan 13−17 år.

10. Stöd på nätet för barn och ungdomar samt unga vuxna som far illa under uppväxten:

Livlinan – för unga som lever nära en vuxen som mår dåligt

Maskrosbarn (💬 kl 20.00-22)

Kuling  –   Mötesplatsen för dig som har en förälder med psykisk sjukdom

Tilia (💬 chatt kl 21 – 22:30 varje kväll, året)

Bonavia – när du har någon förälder/vuxen i din familj
som dricker för mycket alkohol eller använder narkotika eller läkemedel.

UMO – Ungdomsmottagningen på nätet

Killfrågor – (💬chatt kl 19-21, måndag, tisdag, onsdag, torsdag och söndag)

BRIS – Barnens rätt i samhället (☎ 116 111, 💬 Chatten kl 14-21 alla dagar).

1000 möjligheter (upp till 25 år, 💬 chatt måndag och fredag)

Alkohollinjen ( ☎020 84 44 48 )

IVO – Inspektionen för vård och omsorg (💬 chatt kl 16-18, ☎ 020 120 06, Vardagar kl 12-19)

Barnombudsmannen – (☎ 020 23 10 10)

Jourhavande kompis – (💬 chat Kl 18-22, Helger kl 14.00-18.00, upp till 25år)

Jag vill veta – för barn om våld

11. 🌐 Webbaserade självhjälpsprogram för att uppnå bättre välmående och välbefinnande:

Hur mår du: (För barn i Värmland)

Min kompass: (På engelska)

Freeyou:  (För barn och unga, 11-20 år)

FacingUs – DBSA ”huset” – Skriv dagbok på nätet!

Känslogymmet – Träna på känslorna!

📳 APPAR:

SoulBuddy – ( Ladda ner ) ( Gratis Version )

📳 SoulBuddy App

12. Depression

Vad ska man göra, när man börjar må dåligt? Jo, då ska BUP hjälpa dig genom deplyftet (lyssna på Håkan Jarbin som berättar om deplyftet, 28min in i programmet på P1), för att få dig på fötter igen! Det gör man innan man får mediciner mot depression! Här hittar du 1177 och där kan du läsa mer om BUP, och hur du kan komma i kontakt med dem. Det finns ALLTID en orsak till varför man inte mår bra. Mediciner hjälper sällan mot orsakerna! Vi mår alltid bäst utan tabletter, mediciner och droger!

13. Om läkemedel, piller, mediciner & droger

Ibland och ytterst sällan kan man ta mediciner, om det inte finns ett alternativ! Vid diabetes te x. måste man tyvärr ta insulin. Ju äldre vi är innan vi tar några ”droger” (mediciner är droger) ju bättre är det för vår hälsa! Det är hur vi lever vårt liv, som har STÖRST påverkan på vår hälsa! Kroppen säger ifrån, när vi måste förändra någonting! Viss ”värk” (som träningsvärk, och sömnproblem) ska inte medicineras bort, inte heller våra känslor! Träningsvärk betyder vila, sömnproblem kräver sömnhygien samt att vi tar bort onödig stress och ångest, genom träning och att ändra vårt beteende! Ångest går att bota, och ska inte dövas med Benzo eller andra ångestdämpande mediciner! Då blir du slav under mediciner istället för att få bukt med din ångest. Skilj mellan vad som botar och vad som symtomlindrar.

En inre arbetsmodell präglad av trauma. 💡Läs mer om anknytning.

Åsa Kadowaki har lagt upp fyra video på Youtube som handlar om att ”må bra”, ”vad är stress”, ”psykologiska verktyg” och att ”ha sina känslor”Klicka här för att komma till spellistan.

14. Tips och verktyg  🛠

Ur Självhjälpshäftet, Jag i fokus – Olivia Trygg & Carina Bång
📚 Böcker för personer som växt upp i dysfunktionella familjer och haft en trasslig uppväxt:

📚Självhjälpshäfte för ungdomar som växer upp i en familj där det förekommer alkohol- eller drogproblematik. Jag i fokus – För ungdomar drabbade av alkohol och andra droger i familjen, Olivia Trygg & Carina Bång. ISBN 9789198274691

Återerövra sitt liv av Jean Jenson

📚 Att återerövra sitt liv av Jean Jenson  

📚 De tolv stegen : en utväg – en andlig väg till känslomässig läkning (En arbetsbok i 12-stegs programmet för medberoende)

📚 Livsstegen : 12 steg till inre hälsa av Olle Carlsson

Livsstegen av Olle Carlsson
15. Är du ett ”vuxet barn” eller medberoende?

Barn som vuxit upp i en dysfunktionell familj riskerar att utveckla en medberoendeproblematik.

Stödorganisationer:

🔗 Ersta Vändpunkten
🔗ACA – Adolence Codependent  
🔗Al-Anon
Alateen –
🔗Recovery 2.0  
🔗 Unga AA, Anonyma alkoholister YPAA, Young people AA– (☎ tel:08-720 38 42)
🔗En bra plats – vuxet barn

ACE står för Advanced Childhood Experience (allvarliga händelser i barndomen), om det kan du läsa mer om på sidan om stress och trauma.

Bild från Anna Gerge

Se dokumentärfilmen Say something. Om vad det innebär för ett barn att bevittna våld i nära relationer.

16. Det här kan jag göra själv, med eller utan en trasslig uppväxt!

🙏 JAG HAR: Tänk på vilket externt stöd du har (eller kan skaffa), som exempelvis dina relationer, dina rutiner och den struktur du har i vardagen, de regler du lever efter och de förebilder du har. -Allt detta är vad du själv kan ge dig, och som kan få dig dit du vill med ditt liv! Det är dessa ”saker” som gör dig ”rik”, på riktigt! Dessutom är det ”gratis”. ”Gratis är gott!” 😋

❤ JAG ÄR: Tänk på vem du är, exempelvis att du är en person som har hopp och tro, en person som bryr sig om andra, en person som kan vara stolt över sig själv och som har inre styrkor som kan utvecklas. -Att du kan erkänna dina fel och brister, och känna att du duger ändå. För vi vet ju, det finns INGA ”perfekta” människor. En ”perfekt” yta kan till och med vara tecken på rädslan över att inte duga eller räcka till. Sådana rädslor behöver överkommas. Annars blir vi slav under våra rädslor.

☀ JAG KAN: Tänk på vad du kan göra, exempelvis att du kan kommunicera, lösa problem, bedöma andras avsikter och personlighet, söka goda relationer – ja, att du kan skaffa dig alla mellanmänskliga färdigheter och problemlösningsförmågor som går att förvärva!”  ( Källa vuxnabarn.nu). Professor Dweck förklarar väldigt bra vad ”grit” är, här nedan:

The power of believing that you can improve:

ADHD information och Stress & Trauma – Tips, ideér, inspiration