Inre barnet kommunicerar med någon annans inre barn

Inre barnet

Vad är det inre barnet för någonting? Det är en metafor, för dem inre sår, vi går och bär med oss genom livet ifrån barndomen. När två personer bråkar med varandra, är det oftast ett möte mellan två ”inre barn” som ”talar” med varandra. I gräl, väcks gärna våra primitiva och barnsligaste sidor till liv. Ett möte mellan våra skadade delar. Backa tillbaka, iaktta dig själv i ett gräl. Hur beter du dig? Använder du ditt ”bästa jag” eller är det ”ditt sämsta jag” som du blottar i stunden?

Konstverket ”The burning man” Symboliserar kommunikationen mellan våra inre barn. Det vi kan sträva efter är att ta hand om vårt inre barn för att handla i enlighet med vårt ”vuxna jag”. När våra inre olika delar samverkar, uppstår inte heller några inbördes konflikter och vi kan handla enligt vår moral och etiska övertygelser. Vi uppfattas då av omgivningen som en person med integritet, utan inbördes konflikter eller motsägelser.

Anknytningsmönster

Våra relationer bygger på vårt anknytningsmönster. Har vi inte fått ett tryggt anknytningsmönster med oss från barndomen , måste vi själva få hjälp att skapa denna trygghet inom oss. Detta kan bara åstadkommas i en trygg relation, en sund relation. En sund relation där det existerar 🚫 sunda och kärleksfulla gränser.

Bli din egen coach

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår.”

~ Søren Kierkegaard ~

Självtröst – hypnosövning

Symtom på ett oläkt inre barn

☑️ Beroende av bekräftelse utifrån.

☑️ Hamnar lätt i offer rollen.

☑️ Låg självkänsla.

☑️ Räds ensamheten.

☑️ Lätt triggad.

☑️ Tar saker ”för” seriös. alt personligt.

☑️ Tenderar fokusera på negativa aspekter.

☑️ Fylld av stress och inre oro.

Tecken på ett läkt inre barn:

☑️ Tar egenansvar.

☑️ Känner sig trygg och säker.

☑️ Validerar sig själv.

☑️ Njuter av ensamheten.

☑️ Lugn & förstående.

☑️ Skapar glädje och lycka.

☑️ Fokuserar på ett positivt perspektiv.

☑️ Uppfylld av ljus och kärlek.

Konflikthantering

Vi kan inte förändra andra människor eller alltid tycka lika dant. Men vi kan lära oss ta ansvar för ”hur” vi agerar i en konflikt och hur vi tilltalar andra människor.

Genom att träna på att hoppa in i vår motparts perspektiv och fundera över vilket behov den andra personen kan tänkas ha. På vilket sätt har detta behov inte blivit tillfredställt på? Därefter ta ansvar över dem känslor som situationen väcker inom oss själva. Vilka behov har vi själva i situationen? Hur kan jag ansvara för att dessa blir tillgodosedda? Här behöver vi naturligtvis kunna sätta ord på våra egna känslor och behov i kommunikationen, utan att döma vår motpart. Oftast inser vi inte hur svårt detta faktisk är.

Vi kan ha olika åsikter, men vi behöver inte bråka om det. När vi läkt vårt ”inre barn”, klarar vi av att lita på oss själva och har fått fatt i känslornas fjärrkontroll, så vi kan anpassa intensiteten i känslorna så att dem inte kastar oss ut från 🖼 Toleransfönstret. För då skrämmer vi samtidigt bort andra människor. Människan är en social varelse, beroende av sina sociala kontakter. Vi överlever inte om vi känner oss övergivna eller uteslutna ur gruppen.

Tröst

SÅ HÄR GÖR MAN FÖR ATT TRÖSTA DET UNDERMEDVETNA /  SITT INRE BARN. 

•Upprepa känslan utan dömande – ”Du känner dig frustrerad”, ”Du känner dig helt förstörd”.

•Använd dig av samma teknik som när du tröstar ett barn. Så som att t ex hålla i ett mjukisdjur, kramas (Havening), nynna, vagga och smek etc.

Sjung på en tröstande låt / melodi.

•Använd dig av ett tilltalsnamn så som till ett husdjur, t ex. älsklingen, min lilla gumma/gubbe, etc.

•Säg saker till ditt inre barn så som:

”Jag älskar dig.”

”Jag hör dig.”

”Jag är hemskt ledsen.”

”Tack för att du berättar, jag förlåter dig.”

Inre kritikern

Lär dig tysta din ”inre kritiker” – Om föräldrar inte förser barnet med en trygg anknytning, och brister i positiv feedback, kommer barnet uppleva rädsla och ångest. Barnet känner sig då känslomässigt övergiven och uppväxten präglas av fara. Detta tenderar programmera barnets överjag (inre kritiker) med perfektionism. Överjaget präglas av föräldrarnas ”regler”, i egenskap att vinna deras acceptans. (Barnet försöker i sin överlevnadsdesperation, göra allt för att vara till lags för att inte bli övergiven).

Den ”inre kritikern” är ett överjag som blivit felprogrammerat. När perfektionismen som strategi, misslyckas med att vinna föräldrarnas gunst, blir den inre rösten istället fientlig och dräpande. 

Det leder i sin tur till att barnet utvecklar ett överjag som fostrar självhat, självförakt och att barnet överger sig självt. 

Överjaget klandrar barnet för föräldrarnas avvisande. Oförmöget att förstå att orsaken ligger i föräldrarnas tillkortakommanden. Det traumatiserade barnets ANS (nervsystem) utvecklar en hypersenibillitet (ökad känslighet) mot att uppmärksamma hot (Förminskat toleransfönster). En fixering för hot, genom att ha blivit exponerad för livsfara (För barnet är det livsfarligt att känslomässigt överges av föräldrarna, eftersom det inte kan försörja sig självt). 

I strävan att förutse, förebygga och undvika fara, kommer detta prägla barnets approach mot omvärlden. Hypersensibilliteten kommer styra uppmärksamheten att ständigt vara på sin vakt, för att skanna av människor i dess omgivning. Den kommer även styra uppmärksamheten mot framtiden, och dess potentiella faror i sociala sammanhang. Hypersenibilliteten tenderar främja prestationsångest på varje nivå av barnets självuttryck (fritt översatt av Jeanette Nord, Leg Ssk, från Pete Walker )

ADHD information och Stress & Trauma – Tips, ideér, inspiration