Känslor och affekter

Två sidor av samma mynt

När du förstår skillnaden mellan känslor och affekter (Eng.emotion) kan du nå dina grundkänslor som färgar hur du mår. Grundaffekterna varierar mellan 7-9 stycken; rädsla, ilska, sorg, äckel, glädje, upphetsning, sexuell upphetsning, nyfikenhet och förvåning.

Genom att reda ut en känslomässig förvirring får du också nyckeln till att kunna må bättre.

Affekter

Affektioner står för känsloreaktioner som modifierats och nyanserats, genom erfarenheter och sociokulturell påverkan. Det är dina känslor som styr ditt beteende och de baserar sig i sin tur på din historia av emotionella reaktioner.

Det är affekter som initierar känslor och känslorna initierar i sin tur affekterna, vilket kan trigga igång en oändlig cykel av smärtsamma och förvirrande affektioner.

Affekter är instinktiva och kroppsligt förknippade (ger mätbara reaktioner) och syns vare sig du vill eller inte, genom din omedvetna icke-verbala kommunikation.

Känslomässig detektiv

Genom att bli din egna känslodetektiv, kan du lära dig uppmärksamma, hitta och särskilja känslorna.

Affekterna är till för att hjälpa oss att överleva. Därför är dem negativa grundkänslorna fler än dem positiva. Känslornas uppgift är att göra oss medvetna om våra behov. Det är otillfredsställda behov som ger uppkomst till negativa känslor.

💡 Ta en minut och fundera över vilka känslor du är mest bekväm med och vilka känslor du gärna undviker.

Alexitymi

Kanske saknar du någon känsla? Alexitymi heter det, när man inte förmår känna en känsla. Man är döv för känslan och behöver då träna på att hitta den och öva på att tillåta sig att känna känslan.

Träna på känslor

En bra start är att börja namnge sina känslor. (känslolista, känslor i Adjektiv). Känslorna är vår upplevda erfarenhet av affekter.

Känslotriangeln

Genom att använda känslotriangeln kan du hitta dina grundaffekter (core emotions). Hilary Jacob Hendel berättar mer om triangeln i den här podden och här är hennes spellista på YouTube.

The Triangle of change

🎙 Vilken varg föder du? Avsnitt 256.🎙

💡 Var är jag i Känslotriangeln?

  1. Försvar (vänster hörn).
  2. Ångest / Skuld / Skam (höger hörn)
  3. Grundaffekt (nederst i mitten)
Att surfa på nätet kan fungera som en sorts verklighetsflykt, både från sina egna känslor och från omvärlden.
Affektreglering och Mindfulness

Genom medveten andning och mindfulness kan man öva upp sina färdigheter att möta svåra känslor och träna på att skifta känsloläge.

Känn känslan, men bli den inte. Bevittna den, tillåt den, släpp den. (Jämf. intellektualisering)

Mer om ADHD och känslor som diagnostiseras.

Ex på övningar:

7 min. övning med känslor.

Kärleksfull vänlighet (9 min.).

S.T.O.P (28 min), en akronym som står för:

  • Stopp, stanna upp.
  • Ta ett andetag (Andas).
  • Observera, vad händer i kroppen? Vilka känslor dyker upp?
  • Percive (eng.) – inse, varsebli, fortsätta i medvetenhet och att vara här och nu.

 

 

Ibland kan vi behöva träna på att känna känslorna, speciellt om vi tenderar analysera och prata OM dem – för det är inte samma sak!
Väck din nyfikenhet och utforska dina känslor

Mer om känslor på bloggen:

Ett öppet brev till aNHÖRIGA som älskar EN traumaÖVERLEVARE

Tillåt aldrig ditt förflutna få definiera resten av ditt liv, det var bara en lärdom, inte en livstidsdom.

Bara för att jag själv kan trauma på djupet glömmer jag ibland bort att detta inte gäller för alla andra och speciellt anhöriga.

Jag skulle aldrig önska någon annan människa det mörker det innebär – en kaskad av blixtrar & dunder. 

Jag hatar att känna mig missförstådd. Det tror jag många av oss gör. 

För de allra flesta verkar jag nog helt normal, möjligtvis lite märklig stundtals. 

Först nu, efter år av ett gediget inre jobb, är jag äntligen hel och sammanfogad. Jag känner att jag är på riktigt -både intakt och integrerad.

Fortfarande ligger det händelser under ytan som kan pocka på.

Avvisande är lika smärtsamt för hjärnan som fysisk smärta.

Långsamt ebbar smärtan ut, släpper i intensitet. Men fortfarande finns där sprickor och krackeleringar, skuggor och ekon. Det innebär ett ständigt jobb för att komma frammåt och det har jag förlikat mig med.

Det ligger en viss skönhet i det hela. 

Men såvida du själv inte erfarit vad det innebär, tror jag inte du har förutsättningar att verkligen förstå dess innebörd. 

Vad anhöriga kan lära om trauma

Att känna sig fragmenterad och bedövad. Flytandes utanför självet – oförmögen att vara i sig själv, på grund av rädslor och ohanterbara känslor. Känslor av skam, ilska, sorg och raseri. En panik så stor att den riskerar kväva dig. 

Ett ständigt överhängande hot att drunkna ner i detta avgrundsdjupa hål, samtidigt som du kämpar för att hålla dig ovanför ytan. Detta avgrundsdjup som tycks sluka dig gång på gång i sin safirblå midnattssvärta.

Allting ter sig farligt och ingenting känns riktigt säkert eller tryggt. Mycket upplevs genom linsen av det förflutna, genom det som hänt för länge sen. Du är så förtvivlat less på att vara fången i en backspegel mot din egen vilja.

Rädslor och hot ruvar bakom varje hörn. Kroppen kan ibland börja skaka utan uppenbar anledning, på grund av dess alarmberedskap som ständigt är påslagen. Det blir svårt att koppla av och finna ro och vaksamheten blir vår bästa vän.

Kanske isolerar vi oss och drar oss undan från omvärlden. Undrar vad i hela friden det är för fel på oss, kanske till och med funderar på om vi blivit galna (P.s. det har vi inte).

Anhöriga ser inte hoten & otryggheten

Kanske reagerar vi starkt på plötsliga ljud eller rörelser. Vi kan reagera starkt på olika saker eftersom vi räds för att bli utsatta för hot och övergrepp igen. En ständigt närvarande och överhängande känsla av fara.

Jag djupdyker inte för att smaka på smärtan igen, den är alltför välbekant. Den tillhör det förflutna, inte nuet eller min framtid. Erfarenheterna kommer för alltid vara en del av mig och har präglat mig med visdom.

Till dig som anhöriga av trauma

Nu vill jag lyfta kunskaperna kring trauma och PTSD för att alla ska bli medvetna om vad det innebär och slå hål på fördomar och stigmatisering. -Något som är väl känt, både för dem som vistats i mörkret och för dem som sluppit. 

Först när du lärt dig möta din egen svärta kan du också möta smärtan hos andra….

”Ärat av dem som älskar överlevare, dess kämpar och alla brända änglar.”


Ärat av dem som älskar överlevare, dess kämpar och alla brända änglar.

Kom ihåg detta om du älskar någon som försöker tillfriskna från trauma, PTSD och övergrepp. Kom ihåg att ditt stöd kan betyda hela världen. 

Säg aldrig att såren redan borde varit läkta, för det tar sin tid. Det är en process.

Anhöriga är ett viktigt stöd

Hedra den smärta det innebär.

Tala inte om vad vi behöver, för det vet vi redan.

”Säg inte att vi inte borde känna som vi gör, eftersom det är helt naturligt att vi bär på dessa känslor. ”

Säg inte att vi inte borde känna som vi gör, eftersom det är helt naturligt att vi bär på dessa känslor. 

Trauma drabbar dig, inget aktivt val du själv gör….

I ett ögonblicks sekund kastades vårat liv upp och ner. Vi lämnades förvirrade och sårbara utan förmåga att skydda oss själva eller förstå vad vi utsatts för, med ögon stora som tefat. Fortfarande har kanske inte riktigt alla konsekvenser sjunkit in.

Trauma omskakar både oss själva och vår omvärld. Vi upplever det i kroppen,  hjärtat, huden, nervsystemet och vi blir kanske aldrig riktigt oss själva igen. 

”Även om vi påbörjat vår läkning, tar den tid. Det finns ingen brådska. Vi har all tid i världen för läkning. För tid var just det vi aldrig fick när traumat skedde, varför vi inte förmådde hantera det. ”

Även om vi påbörjat vår läkning, tar den tid. Det finns ingen brådska. Vi har all tid i världen för läkning. För tid var just det vi aldrig fick när traumat skedde, varför vi inte förmådde hantera det. 

Just då fanns inte tiden och klockan stod stilla samtidigt som tiden rusade på. -Allting på samma gång, det var därför vi inte lyckades ta in det som skedde. Istället far nu sensationer från traumat genom vår kropp vilket vi successivt måste lära oss tyda och läsa av. 

Vi är ingen patologi – ingen sjukdom.

Vi är varken dåliga, fula, felaktiga eller svaga.

”Vi är i läkning och ibland löper vårt nervsystem amok och aktiverar alarmsystemet som signalerar fly, fäkta, frysa eller foga.”

Vi är i läkning och ibland löper vårt nervsystem amok och aktiverar alarmsystemet som signalerar fly, fäkta, frysa eller foga.

Trauma sitter i nervsystemet, i kroppen

Precis som vi lärt oss vara i djupet, simmat genom bottenlös förtvivlan och klättrat genom fruktansvärda hinder av grit och mod med bara en flämtande låga av hopp…

Vi förändrades. Vi sprack och gick sönder för att aldrig bli den samma igen. I skärvorna av trasor föddes vi på nytt. Vi kan välja just det. 

Det är inte enkelt, det är kletigt och jävligt, svårt att beskriva. Så våga inte missbedöma oss som svaga eller menlösa. 

Se inte ner på oss, använd inte en nedlåtande blick. 

Till alla anhöriga av trauma


Vi är känsliga, men ack så starka! Vi vet saker som du inte ens kan föreställa dig. 

Vi kan till och med komma ut på andra sidan i ett nytt enastående skick, för det handlar inte bara om posttraumatisk stress, utan också om posttraumatisk tillväxt; genomslagskraft, kärlek, sötma, jävlar anamma och visdom.

Ur dess dödslika aska kan även nytt skört liv slå rot.

Kanske upptäcker vi en ny mening eller högre syfte, dedikerat en gammal bortglömd dröm. 

”Kanske upptäcker vi en ny mening eller högre syfte, dedikerat en gammal bortglömd dröm.”

Kanske mjuknar vi, möter Gud. Smakar på vår styrka och återhämtningsförmåga. Hittar skönheten och meningen i det enkla – som att njuta av en kopp te tillsammans med nära och kära samtidigt som vi iakttar ett dansande löv för vinden.

Hoppet i läkning

Kanske hittar vi till dansen, målning, konsten, skrivandet eller vetenskapen, utan att förstå hur vi hade kunnat leva utan en så själfylld medicin.

Kanske lär vi oss konsten att be om hjälp och upptäcker att trots all världens mörker och grymhet finns där även mjukhet och vänlighet.

Kanske upptäcker vi glädjen igen på ett sätt som påminner om Magnolians blomning en tidig vår, som hjälper oss över där smärtan tidigare växte.

”Kanske upptäcker vi glädjen igen på ett sätt som påminner om Magnolians blomning en tidig vår, som hjälper oss över där smärtan tidigare växte.”

Kanske upptäcker vi självmedkänslan som ger oss förmågan att varligt ta hand om oss själva och våra behov.

”Kanske upptäcker vi självmedkänslan som ger oss förmågan att varligt ta hand om oss själva och våra behov.”

Vi kommer aldrig bli den samme igen, ty där sprickor och skärvor tidigare avtecknades sprack istället en ny väg fram. Vi kämpade och överlevde.

Anhöriga behöver ha tålamod

Processen är på intet sätt glamorös eller skinande utan verkligt kaotiskt, så himla vacker, för den är på riktigt!

Men försök förstå dess intensiva känslor av rädsla och kaos. Den bottenlösa förtvivlan vi kanske fortfarande stundtals tampas med. 

försök förstå dess intensiva känslor av rädsla och kaos. Den bottenlösa förtvivlan vi kanske fortfarande stundtals tampas med. ”

Försök förstå att det fanns fruktansvärda saker och människor – bortom vår kontroll.

Ge oss stöd och kärlek på vår väg tillbaka in i vår egen kropp.

Möt oss med försiktighet på vägen tillbaka till vår egen röst och dess rytm. 

Tysta inte ner vår historia när vi är mogna att berätta.

Ge oss respekt, smek oss med omtanke, förstå vårt lidande som fortfarande kanske värker år eller decennier senare.

Lyssna på våra tankar, känslor och perspektiv.

Se oss.

Se vår styrka som vi fann i djupet. Se våra skatter som vi hittade trots att vi var begravda i mörker.

Förstå det mod som tagit oss igenom smärtan.

(Fri översättning från eng av adhdsystern.se, Orginaltext SARAH HARVEY).

Mod innebär inte styrkan att fortsätta, utan modet att fortsätta när styrkan fattas. (Både anhöriga & traumaöverlevare behöver modet).

Hjärtesorg

I hjärtesorg kan det ligga ett (dolt) trauma. Det sänker förmågan att komma vidare efter en avslutad relation. På engelska kallas det för ”traumabond” och på svenska kan man kalla det för ”traumabindning”.

Nedan förklarar psykologen Kati Morton begreppet mer ingående.

Vill du djupdyka vidare ner i begreppet, hittar du fler videos i min spellista på Youtube.

Så fixar man ett brustet hjärta

Psykiatrikern Guy Winch, förklarar i videon ovan hur viktigt det är att ta själsliga sår på lika stort allvar som dem fysiska och ger konkreta råd för hur man läker ett brustet hjärta och hjärtesorg.

Tips för att läka hjärtesorg

Bryt idealiseringen, tänk på personens sämsta sidor istället för dem positiva.

Lista personens sämsta egenskaper i en ”svart lista”. Förvara den nära till hans, t ex. i telefonen.

Utmana dig själv. Plocka fram den och påminn dig själv gång på gång. Speciellt när suget att gotta ner sig i självdestruktiva idealiseringar, väcks till liv. 

Försök komma på dig själv när du romantiserar det som ”varit” och titta istället på din ”svarta lista”.

Förhållandet var aldrig så där perfekt som din hjärna vill få dig att tro, då hade det inte tagit slut.

Tillåt dig inte bli missledd av dina hjärnspöken. Smärtan som förlusten orsakar, är stressande. Det du behöver nu är återhämtning. 

Du måste ta hand om ditt känslomässiga sår. När du idealiserar och gottar dig i smärtsamma minnen, göder du istället stressen som ökar smärtan.

Självmedkänsla

Självmedkänsla är förmågan att ge sig själv det man behöver för att kunna må bra.

Komplext trauma innebär i sig, avsaknad av självmedkänsla. 

Att skaffa sig självmedkänsla innebär ett hårt och svårt åtagande. 

Det innebär att hänge sig åt dem övningar som krävs för att skapa nya neurobanor i hjärnan som ger självmedkänsla. 

Som med allting man inte kan, är det svårt i början. Men, ju mer du övar ju lättare kommer det att bli. 

Precis som när man lär sig att cykla. 

-I början saknar man balans och då vinglar man hela tiden, men så länge man inte ger upp, kommer man till slut att ”hitta” balansen. Att lyckas, innebär att nya neurobanor har bildats i hjärnan.

På samma sätt fungerar självmedkänsla. Träna & träna, tills du ”hittar” den. 

Första steget innebär att inse vad det är som saknats, därefter vad som krävs för att skaffa sig det. 

Med rätt sorts övningar kan du skapa dem mönster i hjärnan där självmedkänslan ska finnas. 

Självmedkänsla utvecklas normalt under barndomen i en sund och näringsrik miljö från omvårdnadspersonen. 

Om den näringen uteblev, kommer det istället uppstå ett ”hål” där dem neurobanor skulle ha utvecklats som skapar självmedkänsla. 

Den inre kritikern

Såret det innebär att inte få rätt näringsfull miljö under uppväxten, gör att barnet skaffar sig en ”inre kritiker”, ett virus med en inre mobbare som trycker ner, förminskar, kritiserar och dränerar dig på energi. 

En inneboende känsla av att aldrig vara tillräckligt bra eller duga som du är. Kanske med en djupt rotad skam över dina tillkortakommanden och brister.

Denna ”inre kritiker” fungerar som ett virus och kommer att motarbeta dina försök och försvåra för dig, att skaffa dig det du behöver,  för att utveckla din självmedkänsla. 

Din egen ”inre förälder” ska ge dig villkorslös kärlek, omvårdnad, tålamod och förståelse. 

Ansvarsfullt och med sunda gränssättningar, uppmuntra dig att göra det du ”måste” för att inte fungera självdestruktivt. Stötta dig att prioritera sunda vanor framför ovanor.

Din inre coach eller ”snällis”

Du måste omprogrammera din ”inre kritiker”, göra om den till en inre coach eller ”inre snällis”, som stöttar uppmuntrar, peppar och överbrygger dina misslyckade försök och dina tillkortakommanden.  

Du måste skapa en inre coach som kan lyfta dig, stärka dig att försöka på nytt, dem gånger du misslyckas och stötta dig i att inte ge upp. Att utveckla din grit (motivation & ”jävlar anamma”).

Använd tålamod, kärlek, empati och sen ännu mer kärlek. 

Ingen har någonsin vuxit eller blivit stärkt av att bli ”hackad på”. 

Hitta ditt inre barn

Tänk på dig själv som det lilla, oskyldiga barn, du en gång var. 

Ge dig själv ALLT det där du hade behövt, men aldrig fick!

Använd din nyfikenhet och fantasi. Leta efter vad det var som saknats, för att kunna ge dig själv just det.

Du är inte längre ett oskyldigt värnlöst barn. Nu är du vuxen och ansvarar för att ge dig själv det du behöver för att kunna skapa ett meningsfullt och värdigt liv. 

Varje gång förlusten gör sig påmind, kan det väcka svåra känslor som ger ångest och sorg. Arketypen kan triggas inom dig, vilken tenderar ta över beteendet i en flashback.

Precis som växtvärk, kommer du behöva vara beredd på att det är en smärtsam process. 

När något går sönder, kan det i själva verket vara början på något nytt….

Försök att stålsätta dig mot den inre trotsiga och självdestruktiva tonåringen som kanske kommer att väckas till liv. Den som vill revoltera mot våldet du en gång blivit utsatt för.

Möt ditt inre motstånd med tålamod, empati, förståelse och kärlek.

Det gör ont att växa. Det smärtar att bli påmind om det man saknar. 

Att stretchas värker, ställ in dig på att konfrontera dina egna frustrationer och möt smärtan, ansikte mot ansikte.

Du kan behöva träna på att känna rädslorna när dem dyker upp. Försök att öva på att sitta med känslorna tills dem bleknar och sakta blir upplösta. Nyckeln hittar du i ljuset från kärleken som självmedkänslan besitter.

Läk din hjärtesorg (Bildkälla)
Några teorier bakom varför man tenderar välja fel partner när man bär på trauma & råd hur man ska lösa den konflikten. Hjärtesorg & Trauma.

Fler inlägg på bloggen i ämnet:

Traumateorins Toleransfönster

Tredje delen av Traumaskolan behandlar Toleransfönstret. När ett barn befinner sig inom Traumateorins Toleransfönster (grönt område i filmen & gult område på bilden), kan hjärnans nätverk av neuroner växa och gro som det ska. Det ger barnet ett normalt beteendemönster och förmåga till resilience (resistens till motgångar i livet & stresstolerans).

Är barnet utsatt för skadlig stress (ACE – skadliga barndomshändelser) skadas barnets utveckling, vilket på sikt påverkar både livslängden och förutsättningarna för att skapa ett tillfredställande liv, negativt. Ju högre poäng på ACE-skalan, ju sämre förutsättningar får barnet genom livet.

I värsta fall leder det till vår tids största folkhälsosjukdomar och för tidig död, varför det är extremt viktigt att behandla trauma (komplext trauma, CPTSD, utvecklingstrauma).

 

I filmen förklaras Toleransfönstrets tre delar på Norska, men jag har lagt in Svensk text.
Bilden visar hur Amygdala kidnappas vid för stort stresspåslag, vilket skapar trasiga, splittrade minnesbilder, vilka lagras i kroppens nervsystem. Det är den här kidnappningen som förhindrar återhämtning inom Toleransfönstret och resilience (som det kallas på engelska).

Resilience – återhämtning sker i toleransfönstret

I filmen nedan förklarar Ulf Sandström, hur stressbägaren fungerar. Stressbägaren måste alltid tömmas ordentligt. Annars förmår man inte att stanna i sitt Toleransfönster.

🖼 Så här märker du om du är utanför ditt Toleransfönster 🖼; I Toleransfönstret kan du tänka och känna samtidigt. Utanför Toleransfönstret är kontakten till hjärnan urkopplad.

Så gör du Toleransfönstret större

Med rätt övningar går det att stretcha Toleransfönstret och bearbeta traumaproblematiken. Tack vare den senaste forskningen inom neurovetenskapen, vet man idag ”hur” detta ska göras. Hjärnan är både plastisk & föränderlig.

”Rätt sätt” innebär en ”bottom-up” approach / nerifrån & upp. Om man inte går i rätt ordning, blildas inga nya nervbanor, utan man upprepar bara det gamla inlärda beteendet, som sker utanför Toleransfönstret.

Läkning sker nerifrån och upp.
1️⃣ Första steget är trygghet och avslappning av nervsystemet, hitta in i Toleransfönstret!🖼.
2️⃣ Andra steget är känslohjärnan & att stretcha Toleransfönstret.
3️⃣ Tredje och sista steget inkluderar intellektet. När du kan sätta ord på det du upplever är du i Toleransfönstret och du har tillgång till intellektet.

Man börjar längst ner med att lugna det övertriggade nervsystemet. Begreppet ”bottom-up”, härleds från hur hjärnan har utvecklats genom evulotionen.

Bucket of resilience / Stressbägaren

Hjärnans tre våningar

Man indelar hjärnan i tre våningar, där nervsystemet och kroppen är längst ner, därefter kommer det Limbiska systemet / känslohjärnan (🦎 reptilhjärnan 🦎) och överst sitter vårt intellekt och den ”tänkande” hjärnan eller kognitionen. Intellektet representerar det vi själva kan styra över genom vårt medvetande och via tankar.

Läkning kan endast ske inom Toleransfönstret där vi känner oss trygga och lugna.

Det här förklarar också varför det inte går att överkomma trauma genom att bara prata igenom det som hänt. Det går inte att öppna Toleransfönstret genom samtalsterapi. Först måste man läka det splittrade traumaminnet. Om man pratar om traumat, riskerar man flyga ut ur Toleransfönstret utan att ha skapat nya nätverk av neuroner. Det är dem här nätverken som är själva läkningen. Vi kan skapa nya nätverk av neuroner genom att göra något nytt.

Det finns två olika kategorier av symtom på att vara utanför 🖼 Toleransfönstret 🖼 . Antingen kan du vara i ett överstimulerat (Hyper) tillstånd eller i ett understimulerat (hypo). Läkning av trauma kan bara ske i Toleransfönstret, när du känner dig lugn och trygg.

Hjärnans tre våningar, måste ha hjälp & stöd att integreras, för att dem splittrade minnesbilderna ska kunna pusslas i hop. Först därefter har man redskap för att lägga jobbiga saker bakom sig och ”glömma”.

Så länge den här processen inte fullbordas, kommer traumat göra sig påmint via sk ”flashbacks”, – påträngande, pockande tankar & ångest. En oförmåga att styra sitt beteende under för stort stresspåslag.

När du har för stort stresspåslag kan du hamna i stressresponsen; stänga ner helt (frysa/foga), eller hamna i flykt/kamp.
Stressresponsen fyra försvarsstrategier – fäkta, fly, frysa eller foga… Detta är ett uråldrigt överlevnadssystem som inte är anpassat för vårt moderna stressade samhälle. Vi blir stressade utan att vi kan styra våra överlevnadsmekanismer, eftersom dem inte styrs av vårt intellekt. Traumaläkning innebär att lära om. Att inse när systemet är påslaget och hitta själva avstägningsknappen.

Flashbacks

Det som får dig flyga ut ur ditt Toleransfönster, kallas för ”flashbacks”. Här får du en handlingsplan för hur du ska göra när du hamnar i en Flashback:


Traumaskolan del 2

Inget liv kan uppstå på jorden om frekvensen (vågornas vibrationer) i det elektromagnetiska fältet inte ligger på 7,83 Hz, (Läs mer; Schumann resonans  – SR och global coherence).  I Traumaskolan del 2, kommer jag ge olika tips på hur man kan göra för att kallibrera frekvenserna i hjärnan och nervsystemet med enklare övningar för att uppnå trygghet och ökad harmoni, vilket är en förutsättning för att kunna läka trauma.

Stämma Vagusnerven

I förra delen av Traumaskolan tog jag upp Vagusnervens funktioner i kroppens olika organ. Eftersom traumat sätter sig i hjärnan och nervsystemet, måste vi komma åt dessa delar i dem övningar vi utför för att läka. Ett stränginstrument, måste man stämma för att det ska låta bra. Detsamma kan man göra med Vagusnerven. Genom att stämma nerven, kommer den kunna fungera i bättre samklang. Ett överretat nervsystem kommer ge negativa symtom så som; svårigheter att koppla av, varva ner, sömnproblem, smärtor, inflammationer, IBS (uppkörd mage), ångest, oro, hjärtproblem, viktproblem, nedsatt immunförsvar mm.

Lär dig stämma ditt nervsystem och överkom ditt trauma

Hjärnvågor och meditation

Flera områden i hjärnan drabbas av trauma och kommer påverka dess olika minnesfunktioner negativt.

Bildkälla: NICABM

Genom att med små, små steg, och genom att lägga pusselbit för pusselbit i läkningsprocessen, kan man få dessa delar bättre integrerade, ge dem olika delarna bättre samarbetsförmåga. Det åstadkommer man genom att man samtidigt tränar mentala, känslomässiga och kroppsliga funktioner. Följande områden i hjärnan drabbas:

Områden i hjärnan berörda av trauma.

💡App Tips! Vital Tones Psychological . DTD i bilden nedan, står för Developmental Trauma Disorder, samma som C-PTSD eller komplext trauma. Full version kostar 95kr och består av 3 sessioner på 22 minuter vardera. Appen innehåller läkande ljudfrekvenser för berörda områden i hjärnan. 💡

Appen Vital Tones, iOS. Behandlingen består av tre olika ljudfiler. Dem första 14 dagarna lyssnar man på en fil per dag och alternerar mellan de tre olika. Därefter lyssnar man varannan dag, för att successivt trappa ner till en dag per vecka.

En annan del i läkningsprocessen sker via Mindfulness (Sv. medveten närvaro), och meditation. Man kan säga att Mindfulness är första steget i meditation. Intryck och stress skapar ett brus i hjärnan och genom att öka koncentrationen på nuet, kan man jobba bort det här störande bruset. Man kan faktiskt mäta hjärnvågorna. Idag vet man vilka olika frekvenser som optimerar (förbättrar) olika delar av hjärnan. YouTube erbjuder många olika alternativ för både sömn och meditation (här är min egen spellista för sömn på YouTube). Mina bästa 💡 AppTips för meditationsövningar är Stop, Breath & Think och Simple Habit.

Meditation appen, Simle Habit

Sömnen är A och O för läkning

Tallkottkörteln / Epifysen (Eng. Pineal Gland) har en viktig funktion för sömnen då den tillverkar sömnhormonet Melatonin. Läs mer om sömnen på ADHDsystern.se . Det är under sömnen vi återhämtar oss från stress för då dammsuger / städar kroppen sig själv genom det Glymfatiska systemet i hjärnan. Det går att få bukt med sömnstörningar utan att bli slav under sömntabletter!

Nattarbete är rena döden för att få bukt på ett trauma eftersom det är stressande för kroppen att bli snuvad på den läkande nattsömnen. Det går inte att kompensera för förlorad nattsömn på dagtid.

💡 Tränings Tips – andas med näsan under sömnen. Man kan använda en bit kirurgtejp över munnen i början.

Vagusnerven och andningsmuskeln

Dagliga andningsövningar är grundläggande i traumabehandlingen eftersom vi når Vagusnerven via andningen. Vagusnervens fäste sitter i nivå med rumpan.  På vägen ner från sitt fäste i skallbasen, kontrollerar den andningsmuskeln i magen (Diafragman). Tänk dig ett gummiband som tappar sin elasticitet om det inte stretchas. På samma sätt kan du tänka kring Vagusnerven. Den behöver tränas dagligen för att återfå sin elasticitet som traumat har förstört genom att försätta kroppen i stressrespons för mycket och för länge.

Vi behöver hjälpa kroppen att släppa det här invanda krampaktiga taget av att hålla kroppen i en ständig alarmberedskap. Vi behöver träna kroppen på att våga slappna av och befinna sig i trygghet och säkerhet.

Nedan visar Anders Lönedal hur man kan lura Vagusnerven att släppa greppet om Diafragman genom att lägga högerbenets fot utanför vänstra knät, under andningsövningen.

Andning, hjärta och Vagusnerven

Via Coherence och HRV går det att stärka hjärtat.  Genom att minska andetagen vid andningsövningarna till 6st /min, synkas hjärtslagen med andetagen via Vagusnerven. Man vet att obearbetat trauma markant ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.  Intervallträning är också en effektiv träning för att öka HRV och stärka hjärtat.

Genom att ”humma” / nynna under utandningen, stimuleras Vagusnerven som skickar iväg en kaskad med avkopplande impulser ut i kroppen.

Nedan har du en guide för coherence andning (synkning mellan hjärta & andetag för att stärka hjärtmuskeln).

PolyvagalTeorin

PolyvagalTeorin / PVT – Teorin om hur nervsystemet förändrats genom evolutionen. Det här inlägget är första delen i Traumaskolan.

Traumaskolan del 1

Stepen Porges är Polyvagalteorins fader. Vi är inte (från början) mentalt medvetna om ett hot eftersom det är en instinkt (magkänsla/ 6:e sinnet). 

Våra reaktioner på Instinkter (Neuroception) styrs från primitiva delar i hjärnan (Reptilhjärnan & ANS) som ligger utanför vårt medvetande. 

Neuroception är en omedveten reaktion på ett potentiellt hot som utlöser naturliga reaktioner i kroppen. Reaktionen går via vagusnerven (den 10:e kranialnerven).

PolyvagalTeorin indelar däggdjurets nervsystem i tre utvecklingsfaser;

1. ♻️Socialt♻️ (sociala interaktioner, styrs via VVC – Ventrala Vaguskomplexet).

2. 💛💙💛Mobilisering💛💙💛 (i rörelse). 

3. 🆘Immobilisering🆘 (avstängd/utslagen, styrs via DVC – Dorsala Vaguskomplexet).

Felaktig neuroception (giftig stress) kan ligga bakom flera olika tillstånd så som; anknytningstrauma, autism, ångest, depression och Schitzofreni, enligt Stephen Porges.

1. Vagusnerven & PolyvagalTeorin

Vagusnerven styr  livsuppehållande (vitala) funktioner i kroppen, så som hjärta, lungor och magens organ. Under stresspåslag aktiveras Hot- och -Trygghetssystemet. Vagusnerven är kroppens största och längsta nerv (ordet betyder den vandrande nerven) och består av olika sorters fibrer samlade i en gemensam rörkanal. Stephen Porges upptäckte bland annat att när PNS (Parasympatiska nervsystemet) aktiveras av Trygghetssystemet, går reaktionerna via vagusnervens Dorsala del – DV, i vaguskanalen. Den delen är äldst, och dess fibrer är inte isolerade med myelin. Myelinet gör att impulserna i nerven, snabbare når fram.  Eftersom DV är långsam ger vi den symbolen av en sköldpadda 🐢.

2. Andning och hjärta ❤️

Vagusnerven är kopplad till andningsmuskeln (Diafragman). Vagusnerven passerar bihålan där den inhämtar viktig information – därför är det bra att andas via näsan!

”Högt HRV ger ett flexibelt nervsystem och ett friskare hjärt- och kärlsystem”

Vagusnerven är kopplad till hjärtat. Andning och puls kan synkas för ett hälsosammare och starkare hjärta med hjälp av enkel Biofeedback t ex. HRV. HRV innebär en sund variation hos hjärtslagen. Man kan träna upp den genom intervallträning och andningsövningar, detta stärker hjärtat. Vid andningsövningar ska man sträva efter att få ner antalet andetag till 4-6 st. per minut.

”Minskad HRV leder till sämre känsloreglering”

3. Trauma sitter i nervsystemet

Trauma sitter inte i psyket utan i kroppen (nervsystemet och hjärnan).

Kom ihåg, CPTSD / Utvecklingstrauma sitter i ett överretat nervsystem i kroppen, som löpt amok via automatiska impulser / instinkter. Genom att lugna ner nervsystemet, går det att stoppa dem negativa effekterna som trauma har på hälsan och livslängden!

Vi reagerarar på trauma genom våra instinkter. Instinkter går alltid den snabbaste vägen, vilket är via nervsystemet. Genom att inte passera den tidskrävande tankeprocessen i hjärnans kognitiva del, där själva medvetandet sitter. Detta blir tidsbesparande, vilket är viktigt i livshotande situationer. 

Träna på att känna dina känslor, namnge känslan. Känslor är inte farliga även om dem kan göra ont. Hur upplever du känslorna i kroppen? ”

🆘 ”Lär dig bli herre över ditt känsloliv genom att träna på att upptäcka känslorna i kroppen, innan du upplever reaktionerna på känslan (tex. bli upprörd). Använd andningen för att försinka dem automatiska processerna som sker i kroppen. Tid, tillåter dina kognitiva (förnuftmässiga) delar i hjärnan att kopplas på igen. Jämför med en kontakt som får ström genom att anslutas till vägguttaget. Utan elanslutning fungerar helt enkelt inte hjärnan. Det automatiska nervsystemet (ANS) har en krets som kopplar förbi hjärnan – gör den strömlös. När du djupandas, lugnar detta ner kroppen, och du får tillgång till strömmen som får hjärnan att fungera igen! Detta gör att du ÖKAR ditt IQ. Du blir mer intelligent och får tillgång till ditt EQ – den känslomässiga intelligensen.” 🆘

4. Försvarssystemet

Genom att förstå Vagusnerven och delar av PolyvagalTeorin, kan vi lära oss lugna ner nervsystemet. På så vis får vi redskap att avstyra våra primitiva reaktioner (försvarssystemet) från att ta över situationer, som inte gynnas av våra primitiva (omedvetna) försvarsstrategier – Dem fyra F:n (🇬🇧 Eng. fight or flight / freeze or fawn, 🇸🇪 Sv. Fly, fäkta, frysa och foga). Det vill säga situationer, som väcker vårt försvarssystem till liv, trots att det inte existerar någon livshotande fara i nutid (sk. flashbacks). Ett oskadat regleringssystem (ej traumatiserat), förmår i sådana situationer att analysera faran och avstyra automatiska reaktioner.

5. Instinkter & Triggers

Hot är en instinkt. Den väcker rädslan inom oss! Rädda människor, tenderar gå i försvar. Ilska är ett försvar, och känslor smittar! Bemöt därför ALLTID någon som är återtraumatiserad med vänlighet, för att inte förstärka det hot som dem återupplever.

Vid trauma är systemet så känsligt, att det uppfattar hot där det inte finns något verkligt hot (i nutid).

Det är traumaminnet som väckts till liv via 🔫 Triggers 🔫. 

Trigger är något (ett stimuli) som påminner om det hot som en gång skapat det traumatiska såret i nervsystemet. Nervsystemet skiljer inte mellan nutid & dåtid. Det är Triggers som gör att vårt  🖼Toleransfönster 🖼 stängs. Det är bara i toleransfönstret som vi känner oss trygga och kan hitta återhämtning.

6. Primitivt beteende & stressresponsen

Vid trauma har nervsystemet (ANS) utvecklat en överkänslighet och går igång av sig självt. – Känslomässiga återtraumatiseringar avlöser varandra. Reaktioner som är sprungna ur en stressrespons (Flashbacks), är primitiva och inte ändamålsenliga så länge det inte finns en verklig livsfara. Det här leder till en känslomässig förvirring (skamparadoxen). Skam och sänkt självkänsla kommer som följd av att ha reagerat primitivt (under vår intellektuella förmåga). Vårt beteende (som vi inte själva styrt över, utan som styrts av det automatiska nervsystemet / ANS) blir i dessa fall inte förenade med våra värderingar. Vi tenderar handla irrationellt (med inslag av överreaktioner & känslostyrt) och beteendet blir för omgivningen både märkligt och iögonfallande. Vi blir offer för vårt primitiva beteende, istället för kompetenta att handla förnuftmässigt och ändamålsenligt. Resultatet leder till ett enda stort lidande inom stressresponsen. Resultatet kan liknas med att köra en bil med gaspedalen i botten, utan service eller oljebyten.

Lär dig stämma ditt nervsystem och överkom ditt trauma. Sträva efter resonans och homeostas.

”Träna på att observera vad som händer i kroppen”

7. Socialt stöd, vänner och bekanta

Fundera över hur stressade människors ansiktsuttryck ser ut? Ansiksmimiken ger viktiga ledtrådar i hur Vagusnerven influerar hjärta och lungor.

Vagusnerven har en viktig funktion bakom att ansiktsmuskulaturen slätas ut när vårt autonoma nervsystem (ANS) kopplas på. I utmanande situationer använder vi nervsystemets modernare delar, så länge dem hjälper oss in i trygghet och säkerhet. När detta inte fungerar (som vid trauma) kommer systemet istället söka sig till dem äldre och primitivare delarna. Däggdjurets mest moderna (nyare) delar av nervsystemet sitter mellan ansikte och hjärta. När människor förmedlar trygghet och säkerhet, smittar det till omgivningen som då också upplever lugn och trygghet.

1- ♻️ Återhämtningssystemet♻️ – det GRÖNA💚

Vagusnervens ventrala  / myelineserade del, aktiveras i VILA / ÅTERHÄMTNING och socialt engagemang. Detta gör det möjligt att koppla av i trygghet. Här sker homeostas, kroppens självläkande egenskaper. Oxytocin frisätts och du upplever kreativitet, lustfylldhet, & trivsel.  Känslor domineras av: Lugn, harmoni, trygghet, glädje, tacksamhet, lustfylldhet, medkännande, nöjdhet.

2–💛💙💛 Utforskarsystemet 💛💙 💛- det GULA💛

Vaguskretsen är avstängd och det Parasympatiska och Sympatiska nervsystemet är påkopplat. Dopaminpåslaget genererar upplevelser av motivation. Här sker ett stresspåslag, nyfikenhet och upptäckarglädje väcks. Vardagsstress (Skillnaden mellan vardagsstress och giftig stress). Försvarssystem: Kamp/flykt. Känslor: ilska, rädsla, irritation, ångestpåslag, desperation, missnöjdhet, ledsamhet.

3- 🆘 Hotsystemet 🆘 – det RÖDA ❤️

Man zoomar ut, stänger av, blir handlingsförlamad, apatisk, upplever overklighetskänsla, dissocierar (flyr sina kroppsliga förnimmelser och medvetande om tid & rum / verklighetsflykt). Alternativt känner man sig avtrubbad inför livet och allt som händer runt omkring. 

Försvarssystem: Frys-reaktionen / spela död. Foga / Vara till lags, anpassar sig till sin förövare /Sthlms syndromet. Aktiveras vid starkt hot – Ett hot man inte kan fly eller slåss (fäkta) mot. ⚛️ Dorsala Vagus 🐢 / DV, den äldre omyeliniserade vaguskretsen.

Fundera över varför tillståndet är förknippat med syrebrist och dissociation?

Känslor: depression, apati, uppgivenhet, maktlöshet, bristande kontroll, hjälplöshet, handlingsförlamning, överväldigande, ambivalens, förvirring, trängd, självmordsbenägenhet.

11.🚦Trafikljuset 🚦och PolyvagalTeorin

Nästa avsnitt, Traumaskolan del 2,  handler om att skapa resonans (samklang) i nervsystemet och hur du hittar dina egna strategier för att kalibrera hjärnan med rätt frekvenser för att främja läkning och homeostas i kroppen.

SafeSelfie.se

Lite information om nätmobbning och SafeSelfie.se
— Läs på safeselfie.se/

Ungdomar möter andra problem än vad äldre generationer erfarit. Genom att berätta om sina problem för en annan person, öppnas nya möjligheter för lösningar!

Till dig som känner dig utsatt –

Fortsätt leta tills du hittar den där person som du känner dig trygg att anförtro dig åt. En person som tar ditt problem seriöst, som lyssnar förtroendefullt och kan öppna upp för nya perspektiv och möjligheter. En person som kan vara ett bra föredöme för dig och som kan ge dig stöd när du behöver.

 

Hur kan man hela trauma

Efter att ha tillbringat dem senaste åren med att försöka ta reda på hur trauma läker eller hur man kan hela trauma. Tycker jag nu att jag med gott samvete kan dela mina kunskaper med dig.

Introduktion till Traumaskolan

Vetskapen om att traumavården i Sverige i stort sett är obefintlig, kan lätt drabba en med misströstan och förtvivlan. Det bästa är, att det faktiskt går att lösa – helt gratis (Det kommer dock kosta tid svett och tårar)!

Bildkälla: Villfarelser

Första gången jag tänkte ”skit i systemet!” var när jag stötte på en blogg där jag läste: “Don’t Try This At Home ”. Då tänkte jag istället, det är precis det jag ska göra!😎

Med reservation för höga poäng på ACE skalan

Naturligtvis är det inget jag i egenskap av sjuksköterska rekommenderar. Men det är inte omöjligt, när man väl förstår vad som behöver göras! Det värsta som kan drabba någon är hopplöshet. Själv har jag drivits av devisen att ”den som söker han skall finna”.  När du nu läst så här långt hoppas jag inte du förväntar dig någon mirakelkur, för det existerar inte. Det kommer kräva din fulla hängivning och det är du själv som måste göra jobbet! Det jag kan erbjuda här och nu, är att berätta på vilket sätt man går tillväga.

Wonsa erbjuder behandling för sexuella trauman, vilket du kan läsa om här.

Traumat sitter i nervsystemet

1. Först och främst måste man förstå vad trauma är och lära sig hur det har påverkat hjärnan och nervsystemet. För att så enkelt som möjligt visa hur hjärnan påverkats har jag översatt den här modellen av hjärnan. Den kallas för handmodellen och kommer från Dr. Daniel Siegel .

Förenklad beskrivning av hjärnan och hur den påverkats av ett utvecklingstrauma / CPTSD

2. Därefter gäller det att dagligen fokusera på övningar som lugnar nervsystemet. När man lyckats komma ur den mest plågsammaste perioden av ständiga återtraumatiseringar, är det dags att koncentrera sig på att bli sin egen ”coach” för återhämtning / vägen mot tillfrisknande.

3. Gör en egen ”skattkista” med det du behöver på din återhämtningsresa. Den kan du ta fram varje gång du blir ”triggad”. Du kommer själv få bestämma vad du behöver fylla den med längs vägen. Men du kommer få tips och inspiration av mig.

4. Jag kommer portionera ut resterande faser i din återhämtning och ge instruktioner till tillvägagångssätten stegvis, genom att viga varje steg ett, eller flera inlägg här på bloggen. Se det som en traumaskola. Den kommer b la. innehålla kunskaper om känslor, minnen, tankar, avslappning, övningar, relationskunskap, anknytningens betydelse, självinsikt, självmedkänsla, självförtroende, självsäkerhet, självkänsla, livskompass, skam/skuld, din inre kritiker, hjärnvågor, hjärtat & andning, stress, matvanor och näring, sömn och motion, kroppskännedom, medveten närvaro / Mindfulness, livsbalans, nervsystemets påverkan på kroppens funktioner, vad som är sjukligt / friskt mm. Glöm aldrig bort att det aldrig är ditt ”fel” att du bär på ett trauma! Du är inte sjuk, traumat sitter i nervsystemet och ger vissa symtom som går att få bukt med! Ett obearbetat trauma äter upp ditt liv och leder till förtidig död.

Bildkälla: Villfarelser

Missbruk och trauma

En av mina största förebilder är Gabor Maté, specialistläkare från Canada inom missbruk & trauma. Nedan förklarar han vad ett missbruk är. Han menar att man inte ska fråga sig varför missbruket, utan vad smärtan kommer från. Missbruket är smärtlindringen.

Alienering

När jag var liten, växte jag upp mitt i en alienering (PAS – Parental Alienation Syndrome) mellan min pappa och min alkoholiserade mor. En för barnet giftig miljö, där dem vuxna personerna hänsynslöst smutskastade varandra inför mig, det oskyldiga barnet. Min pappa sa alltid att alla har ett val, att man själv väljer om man vill bli missbrukare eller ej. 

-Hur kan man ”välja” att bli missbrukare, att utsätta sina barn för vanvård, funderade jag. Naturligtvis blev den här frågan en viktig pusselbit för mig att lösa. Genom åren har jag besökt ACA och Ersta Vändpunkten – vuxna barn till alkoholister och andra dysfunktionella relationer, samt varit med och startat upp en självhjälpsgrupp i  12-stegsprogrammet för anhöriga. Jag har nyfiket studerat både mig själv och andra, för att försöka förstå. Jag har till och med varit ihop med en missbrukare, något jag naturligtvis starkt avråder ifrån 😉

Skammen får fäste i trauma

Åter till min barndom.  Jag, det ”osynliga” barnet, sattes på ett specialdagis och sedmera på BUP. Inom mig växte indignationen, varför var jag tvungen att gå där? Det var ju de vuxna som hade problem! Oförmögen att förstå, hur den giftiga skammen sakta fick fäste och lismande kröp sig på mig, med sin dolda agenda att sudda ut alla tänkbara ledtrådar. Den lade ut sin ödestigna dimridå, och försvårade möjligheten att förstå hur allting hängde samman.

Kati Falk, leg psykolog. Spec. psykotraumatologi. Odla ditt mod genom att bejaka din sårbarhet. Lär dig skillnaden mellan att känna hälsosam skam och uppleva en skamattack / giftig skam. En skamattack är en känslomässig flashback, vilken är sprungen ur ett trauma. Den gör oss oförmögna att hantera motgångar i livet. Den får oss att stänga ner känslor. Den får oss att FLY istället för att VÅGA möta motgångar i livet. En stor bov bakom missbruksproblematiken.

Man brukar säga, att våra värsta fienden blir våra bästa läromästare. Det gäller även mig. Hade det inte varit för min pappas hänsynslösa ord om min mamma, så hade jag nog inte skaffat mig de trauma-kunskaper som jag besitter idag. På gott och ont.

Peg Streep

Den inre kritikern

Pete Walker beskriver här hur den inre kritikern uppstår genom trauma:

Lär dig tysta din inre kritiker vid komplext trauma –

Om föräldrar inte förser barnet med en trygg anknytning, och brister i positiv feedback, kommer barnet uppleva rädsla och ångest. Barnet känner sig då känslomässigt övergiven och uppväxten präglas av fara. Detta tenderar programmera barnets överjag (inre kritiker) med perfektionism. Överjaget präglas av föräldrarnas ”regler”, i egenskap att vinna deras acceptans. (Barnet försöker i sin överlevnadsdesperation, göra allt för att vara till lags för att inte bli övergiven). Den ”inre kritikern” är ett överjag som blivit felprogrammerat. När perfektionismen som strategi, misslyckas med att vinna föräldrarnas gunst, blir den inre rösten istället fientlig och dräpande. Det leder i sin tur till att barnet utvecklar ett överjag som fostrar självhat, självförakt och leder till att barnet överger sig självt. Överjaget klandrar barnet för föräldrarnas avvisande. Oförmöget att förstå att orsaken ligger i föräldrarnas tillkortakommanden.

Traumat sätter sig i nervsystemet

Det traumatiserade barnets ANS (nervsystem) utvecklar en hypersenibillitet (ökad känslighet) mot att uppmärksamma hot (Förminskat toleransfönster). En fixering för hot, genom att ha blivit exponerad för livsfara (För barnet är det livsfarligt att känslomässigt överges av föräldrarna, eftersom vi är beroende av närhet för att överleva). I strävan att förutse, förebygga och undvika fara, kommer detta prägla barnets approach (bemötande) mot omvärlden. Hypersensibilliteten kommer styra uppmärksamheten att ständigt vara på sin vakt, för att skanna av människor i dess omgivning. Den kommer även styra uppmärksamheten mot framtiden, och dess potentiella faror i sociala sammanhang. Hypersenibilliteten tenderar främja prestationsångest på varje nivå av barnets självuttryck (fritt översatt från Pete Walker).

Carl Petter Wirsén

Så botas den ”inre kritikern”

-Byt ut den ”inre kritikern” mot en ”inre snällis”

-Skaffa dig självmedkänsla

-Lär dig förstå dina känslor (och behov) – EQ

-Lär dig bemästra känslomässiga flashbacks

-Lär dig mental hygien (sunda tankevanor)

-Lär dig skillnaden mellan skam & skuld & giftig skam / skamattack

Du är varken dina prestationer eller dina misslyckanden. Du duger precis som du är! Börja förändra din ”inre kritiker” idag! Börja praktisera självmedkänsla. Livet väntar ❤️ Brené Browns forskning, visar att det är din operfektionism (sårbarhet) som gör dig älskvärd. – Ingen är perfekt!

Missbrukets skador i hjärnan

VTA centret i hjärnan förstörs vid missbruk och nedan förklaras hur skadan ligger bakom depression och återfall.

Det tar minst två år för VTA centret att återhämta sig, varför detta är den mest kritiska perioden för ett återfall. Ett återfall är mer regel än undantag. Varför det bästa förhållningssättet är att se återfall som en nödvändig del av tillfrisknandet; -att överkomma återfallet och lära sig vad det var som gjorde att man trillade dit.

Förebygg återfall

Genom att gå igenom förändringscirkeln och upprätta en återfallsplan, har man skapat goda förutsättningar för att förhindra återfall. 

Förändringscirkelns stadier:

1. Förstadiet – insikt (Jag har ett problem att ta hand om).

2. Förhandlingsstadiet – för- / nackdelar med en förändring (2v- flera år) 

3. Förberedelsestadiet – tar beslut att skrida till handling ( 2h – 3mån/6mån)

4. Planeringsstadiet – Upprätta återfallsplan & genomförandeplan (1d-6mån)

5. Upprätthållande – av förändring (risk för återfall) (6mån – livslångt)

6. Målgång – Jag har lyckats upprätthålla förändringen minst 5 år utan återfall. (5år- )

Återfall är mer regel än undantag vid ett missbruk. Så fort det uppstår ett stresspåslag i livet, tenderar vi återfalla in i gamla invanda mönster. Vilket för missbrukaren blir ett återfall in i missbruksbeteendet.

Förändringscirkeln
Skapa nya vanor

Hjärnan är präglad för att skapa nätverk av neuroner som genererar ett upprepande beteende. Våra vanor består av neuroner som är sammanlänkade till nätverk i hjärnan.

”Neurons that Fire together wire together”  -Donald Hebb

För att bygga upp nya vanor, måste vi skapa nya nätverk av neuroner i hjärnan, och medvetet välja den nya vanan framför den gamla. Tidigare nätverk försvinner aldrig. Har du t ex. en gång lärt dig cykla, kan du inte sudda ut den kunskapen. Samma sak gäller för alla typer av vanor som du lägger dig till med. Därför är det viktigt att vara försiktig med, vilka vanor man anammar. När vanan innehåller en beroendeframkallande substans, ger den en ”kick” i hjärnans belöningscenter. Ju större kick, ju svårare abstinens och ökad risk för återfall. Det som skiljer en ovana från ett missbruk, är just mängden Dopaminfrisättning som sker i hjärnans belöningscenter. Narkotikaklassade droger ger större kick i hjärnans belöningscenter, än vad ett missbruksbeteende utan beroendeframkallande substanser gör. 

Bildkälla
Min mammas trauma

Mamma växte upp i en liten tvåa, på Ynglingagatan i Stockholm. Där bodde hon med sin mamma, pappa och syster. Mamma berättade att hon hade legat bredvid sin mamma i sängen, medans hennes pappa våldtog hennes mor. Morfar var alkoholiserad och slog mamma när han var onykter. Mamma började dricka tidigt och fly hemmet och misshandeln från sin egen far. Redan som 16-åring blev hon gravid, och hade då även lagt grunden för sin egen alkoholism. Jag minns hur hon för sig själv, rättfärdigade sitt eget svek mot oss barn, genom att uttrycka att hon inte hade utsatt oss för fysisk misshandel, så som hennes far hade gjort mot henne. Den psykiska misshandeln hennes eget missbruk resulterade i gentemot oss, förträngde hon antagligen för sig själv. Idag tänker jag på min döda mamma med medkänsla. Vilken otrolig skam och psykisk smärta hon måste ha burit på, som kunde utsätta sina egna barn för den neglekt ett missbruk medför. 

 Bildkälla
Vad är ett trauma, med Gabor Maté

Det är viktigt att skilja mellan det vi råkat ut för, och vad som är traumat inom oss. Vi måste komma till insikt, för att hitta vägen mot läkning!

Gabor Maté om missbruk som smärtlindring

Vi missbrukar inte bara substanser, även beteenden kan missbrukas. Missbruk är ett flyktbeteende. Vi flyr från verkligheten, från att vara här och nu. Från möjligheten att möta och bearbeta smärta. Beteendet ger negativa konsekvenser och separerar oss från vår omgivning. När vi inte är i kontakt med vårt känsloliv kan vi inte heller upprätta nära relationer (Underbart Instagramkonto att följa).

Andra former av missbruk

Andra vanliga missbruksbeteenden är; träningsnarkomani, arbetsnarkomani, shopohollic, nätdejting, relationsmissbruk, matmissbruk, spelmissbruk, sexmissbruk, perfektionism. Det är vanligt att man ersätter ett missbruk med ett annat om man inte går till botten med den bakomliggande problematiken med att möta sina känslor och gå emot sina rädslor:

Flyktbeteende & dissociation

Dissociation är en överlevnadsstrategi att fly från en traumatisk händelse. Att dissociera innebär att man omedvetet lämnar sina sinnen, sin kropp, sitt medvetande i stunden. Dagdrömmeri och prokrastinering kan vara en form av dissociation. Som sjuksköterska har jag mött svårare former av dissociation, där personen förlorat kroppsfunktioner. Det är viktigt att förstå, att detta inte sker i det medvetna. Det är inte manipulerande utan helt utanför personens verklighetsuppfattning.

Behandling av missbruk och skamproblematik

Trauma och missbruksproblematik behandlas parallellt i terapin. Det är viktigt att personen befinner sig inom toleransfönstret (där möjliggörs självreglering). Det är bara där hen förmår att stå kvar i sina känsloreaktioner, utan att fly;  kognitivt, beteendemässigt eller emotionell. Nordanger menar att försummelse i barndomen och trauma är oskiljaktiga. Problemet blir svårigheter med självreglering. Vidare föreslår forskning att behandlaren undviker ett konfrontativt skambeläggande av den som behandlas (Läs mer om skammens betydelse vid missbruk). Här kan du följa Beroendepodden. 

Olika typer av missbruk

 

Fakta om Alienering: Komplikationer vid PASPAS (parental alienation syndrome), PAS Checklista. PAS & DSM-5CAPRD (child affected by parental relationship distress, i DSM-5).

Webbkurser

The Science of Happiness, lär dig vad som skänker ett meningsfullt liv

Självmedkänsla

Självkänsla & Självförtroende

Tysta din inre kritiker, behandling av CPTSD med Richard Grannon

📚Boktips

Mentaliseringsboken, Per Wallroth

Complex PTSD: From Surviving to Thriving, Pete Walker.

In the realm of hungry ghosts, Gabor Maté.

Bildkälla
Internationellt pågår just nu en kampanj med att öka medvetandet om trauma och ACE (Adverce Childhood Experience). Bildkälla

Folkhälsa och trauma

Jonas Colting (hälsocoach, debattör och VM-medaljör i triathlon), skrev den 2018-09-09, en debattartikel i Aftonbladet om politik och folkhälsa. Jag saknade kopplingen kring folkhälsa-och-trauma i texten. Det ligger viktig kunskap bakom vår tids folkhälsosjukdomar och kopplingen till dem skador som  ACE* (Sv. översättning – allvarliga stressgenererande barndomsupplevelser) kan ge upphov till. Konsekvenserna kan förkorta livslängden upp till 30 år. Något som artikeln tyvärr inte berör.

Det är stor skillnad mellan ett orsakssamband och en växelverkan (korrelation). Det går inte att medicinera bort ett trauma, men det går att behandla terapeutiskt. Vissa diagnoser uppvisar liknande symtom, varför det är avgörande att först utesluta trauma. Idag görs inte detta rutinmässigt innan personer får diagnoser inom psykiatrin. Inte heller tillhandahåller psykiatrin traumavård, i tillräcklig utsträckning. Dem personer som inte utvecklar klassiska PTSD symtom, får ingen diagnos att vila på. Utan diagnoskod inom sjukvården riskerar du falla mellan stolarna.

1. Folkhälsa-och-trauma

ACE med påföljande trauma, ger skador på hjärna och nervsystem och utmattar på sikt HPA-axeln, något som följer personen genom livet (vid obehandlat trauma) och inverkar negativt på personens förmåga att kognitivt (förnuftmässigt, viljemässigt) styra sitt beteende vid ofrivilligt stresspåslag (giftig stress). Okunskapen kring detta, leder till skadliga fördomar hos både vårdpersonal, allmänhet och kan leda till svår stigmatisering. Det spelar ingen roll hur mycket man informerar personer utsatta för ACE, om vikten av att själv ta ansvar för sina levnadsvanor, när förutsättningarna för detsamma saknas, om inte traumaterapi sätts in. Denna  internationellt vedertagna kunskap väljer Socialstyrelsen att förneka i sina nuvarande riktlinjer för folkhälsoprevention.  Socialstyrelsens riktlinjer ligger även till grund för vilka behandlingar som erbjuds inom psykiatrin. Något som påverkat utbudet av traumaterapi negativt och legat till grund för uppsagda avtal av b la. Ericastiftelsen samt Kris- och -Trauma center i Stockholm (Läs artikeln; Vårdkarusell för sexualbrottsoffer).

*(Se ref studie: Adverce Childhood Experiences (ACES), Felitti** et al. 1998).

ACE påverkar folkhälsan negativt, men negligeras av både politiker och Socialstyrelsen.

**Vincent Felitti, MD, was one of the authors of the ACES, showing that childhood emotional, physical abuse in the family, among other traumas, are related to greater illness and shorter lifespan. 

Lär dig förstå kopplingen till ditt trauma. Stresspåslaget leder till en utmattning av HPA-axeln, vilket sänker kroppens självläkande egenskaper. Traumat sitter i nervsystemet & ger en förhöjd alarmberedskap för det som registrerats som fara & hot i barndomen. Vilket inte är liktydigt med reella (verkliga) faror hos en vuxen individ. Flashback innebär att man återupplever traumat. Eftersom systemet utvecklat en hyperkänslighet, signaleras hot, även om inget ”faktiskt” hot existerar (i nutid). Det är ”traumaminnet” som reagerar på något som påminner om det som initialt skapade traumat (dåtid). Det som var hotfullt/skadligt för barnet. Barn är känsligare för stresspåslag än vuxna. Deras nervsystem påverkas negativt i sin utveckling av fara/hot mot trygghetssystemet.

2. Det finns andra typer av trauma än PTSD

Problemet inom psykiatrin är att personer som lider av trauma (inte bara PTSD), kan uppvisa symtom som påminner om Depression, ångest, sömnproblem, ADHD, AST, självskadebeteende, kort stubin, svårigheter att styra uppmärksamheten, Borderline, Bipolär sjd., sömnstörningar, missbruk, utmattningsdepression, smärttillstånd, mm.

Idag faller människor mellan stolarna, feldiagnostiseras samt missar möjligheten att få bukt på trauman och nedsatt livskvalité. Dr. Bruce Perry förklarar problemet bakom utvecklingstrauma (CPTSD) som en ”avsaknad av kärlek på insidan” – brist på självmedkänsla. Vidare påtalar han problemet med att tillståndet inte har ett diagnosnamn i Diagnosmanualen, DSM-5 (Läs mer om anknytningstrauma och neglekt).

Skillnaden mellan PTSD och CPTSD

Att få en korrekt bedömning vid trauma, är avgörande för att kunna sätta in rätt behandling. Tyvärr är tillgången på traumaterapi inom Landstingen, undermålig i Sverige.

Utvecklingstrauma

3. Traumakunskap

Läs mer om trauma:14 typer av trauman vi inte pratar om, Lär dig upptäcka symtomen på en återtraumatisering / flashback.

Så lär du dig identifiera en återtraumatisering i sju steg;

  1. Utan att döma, hur såg mina reaktioner ut (fysiskt, psykiskt och mentalt) och hur agerade jag på dem?
  2. Gick beteendet emot mina personliga värderingar
  3. Gick det emot mina sociala värderingar?
  4. Triggades mitt eget trauma i situationen?
  5. Bevittnade jag en Flashback hos motparten?
  6. Klarade jag av att hitta självmedkänsla hos mig själv och för den andra personen?
  7. Reagerade jag genom att; gå undan, bestraffa, skämma ut eller trakassera personen?

Fler länkar om trauma; Utvecklingstrauma, Anknytningstrauma, Återhämtning från missbruk & känslomässig omognadTraumasymposium 2010 med informationsnyttiga länkar, här kan du läsa om vad Traumafokuserad-KBT är. Wonsa står för – world of No Sexual Abuse, och har specialistkunskaper om sexuella övergrepp.

Sverige har ingen hållbar budget för traumavård.

Traumatiserande övergrepp på barn

 

”Sexuella övergrepp behöver inte vara förenade med våld för att det ska vara traumatiserande” –Rise

Dr Felitti om ACE studien och övervikt:

Podd om Trauma:

UB School of Social Work: inSocialWork Podcast Series

Lyssna – avsnitt 245 – Dr. Ricky Greenwald: Progressive Counting, the Fairy Tale Model, and Intensive Trauma-Focused Therapy

Lyssna – avsnitt 244 – Dr. Julian Ford: New Perspectives on Complex Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) and Its Treatment

Lyssna – avsnitt 235 – Dr. Mandy Davis: Trauma Informed Oregon: A Statewide Initiative to Change How Trauma and Adverse Childhood Experiences Are Perceived and Addressed

Lyssna – avsnitt 221 – Dr. Jennifer Cullen and Dr. Jolynn Haney: Understanding and Treating Autism in Women: Using Lived Experiences to Shape Practice

Lyssna – avsnitt 188 – Dr. Rebecca Mirick: ”I Think I Want to Die…”: Training Practitioners to Work with People Considering Suicide

Lyssna – avsnitt 145 – Jorien Brock and Siobhan Fitzgerald-Cushing: Meeting the Health Needs of Transgender People

Lyssna – avsnitt 133 – Elaine Hammond: Burnout and Self-Care in Social Work

Lyssna – avsnitt 45 – Dr. Sharon Bowland: Strength and Struggle: Spirituality and Recovery From Interpersonal Trauma (part 2 of 2)

Lyssna – avsnitt 11 – Dr. Shelly Wiechelt: Cultural and Historical Trauma: Affecting Lives for Generations

4. Resilence-stärkande övningar & psykoedukation

Psykoedukation ger dig kunskaper om vad du kan träna på, för att bättre hantera ett trauma. Gratis guidade Mindfulness-1 övningar. Fler nedladdningsbara mp3-filer med Mindfulness-2., Mindfulness-3, Artikel som förklarar svårigheterna i Mindfulness vid trauma, Artikel, -Varför behöver vi sömnen?. Spännande artikel om hjärnans resa under sömnen (från National Geographic). Gör en Egenvårdsplan. Utveckla Självmedkänsla. Stärk ditt psykologiska immunförsvar . Webbartikel: 8 vägar att boosta tacksamhet. Lär dig vad Självmedkänsla är. Egenvård – tips från Kris- & traumacentrum .

Professor Bessel van der Kolk, författare till traumaboken, ”The body keeps the score – Brain, Mind and Body in the healing of trauma”. Grundare av Trauma Center – non profit organisation, dedicated to social justice by offering hope and promise of fulfillment to children, adults, and families who are at risk of not receiving effective services essential to their safety, progress, and/or survival.

5. Fler tips på kunskapskällor

Sök kunskap genom traumakunniga personer inom vården så som tex. Kiropraktor Martin Fransson, eller ANF-kliniken som ger inflammationshämmande behandling vilket b la. är smärtlindrande. Jag blev själv fri från svåra eksem med ANF behandling. Anders Lönedal är en annan specialist (Coolmind) som b la. utbildar läkare i lymfsystemet. Här visar han andningsövningarna som får vagusnerven att släppa taget om Diafragman (andningsmuskeln).

Använd diafragman och andas via näsan (Viktigt pga Vagusnerven passerar bihålorna). Pressa ut luften genom att dra in magen. Slappna av och låt luften fylla lungorna automatiskt, känn hur magen pöser ut i takt med att lungorna fylls med luft.

Du kan stärka hjärtat genom Biofeedback, och synka dina hjärtslag med andningen (HRV – Heart Rate Variability). Lär dig främja läkande frekvenser i hjärnan, för att kroppen ska kunna uppnå homeostas (kroppens självläkande egenskaper ner på cellnivå). Jordens läkande frekvens ligger på 7,83Hz, vilket du kan främja i ett rum med sk. Blue Sheelds. Eftersom trauma sitter i kroppen, krävs holistiska (helhetsperspektivet om hur allting är beroende av varandra) kunskaper om kroppen, dess funktioner och hur allting påverkar varandra.

Egenvård; 1.Vad får dig känna dig skylldig? 2.Vad får dig känna ångest/oro? 3.Hur sover du? 4.Vad gör du för att koppla av? 5.Vad gör du för att roa dig?  6.Vilken form av träning /motion utövar du? 7.Hur ser dina matvanor ut?

 

 

ADHD information och Stress & Trauma – Tips, ideér, inspiration