Viktiga ADHD-känslor och hur de fungerar

Känslor är livsviktiga, ändå är det många av oss som inte är i kontakt med våra känslor. Med sina ADHD-känslor kan man känna sig överväldigad. Det kan också innebära att man känner sig helt avtrubbad. Hur kommer sig detta?

25st ADHD-känslor

Dr Barkley säger med eftertryck, ”Människor kan förlåta dina misstag, men dem kommer ALDRIG förlåta dig för hur du fick dem att känna”.

Känslor lämnar djupa spår inom oss alla. Vi kan vara olika bra på att dölja det. Med ADHD saknas den inre volymkontrollen som gör att man kan skruva upp och ner känslor efter behov. Detta bidrar till att det kan bli svårare att dölja sina känslor, iallafall fall dem känslor som får en att koka över. Dem kan vi kalla för ADHD-känslor!

Men lugn! Du kan hitta strategier som kompenserar för den här funktionsnedsättningen!💡💪

Kanske har dina känslor fått dig att skämmas? Du ska aldrig behöva skämmas för dina känslor, du har rätt att känna som du gör!  Det gäller bara att komma på, HUR jag ska göra för att uttrycka känslorna på ett acceptabelt sätt?!

Genom att lära sig strategier som kontrollerar häftiga känslouttryck, så kan även du lära dig att bli mer bekväm i dina känslor.

Kanske har dina eller andras känslor skrämt dig? Kanske har du blivit så duktig på att trycka undan dina känslor, att det lett till en depression? Kanske känner du dig avstängd, likgiltig och håglös? Kanske överväldigas du av sorg? Kanske blev dina känslor inte riktigt speglade som barn?

Strategier för att lugna ADHD-känslor

Vilka känslor innehåller ditt trasselsudd?

Jag kommer successivt dela med mig  av olika strategier här i bloggen. Så småningom kommer du komma på vilken strategi som kan fungera för just dig! På den här sidan kan du hitta olika övningar!

För att komma i kontakt med en känsla, kan du kanske pröva EFT / Tapping eller Havening / ADT?

Mindfulness

För att kunna känna in en känsla, måste man kunna vara i ”nuet”. En effektiv strategi är därför ”Medveten närvaro”. Börja iaktta dina känslor, när uppstod en känsla? Hur kändes den? Vart kändes den? Hur hanterade du den?

Om du tycker känslor är svåra, kan du börja med att öva på dina tankar istället.

Här får du övningen ”Bagagebandet” som även är en övning i medveten närvaro, eller Mindfulness, som det också kallas.

Bagagebandet – Övning i medveten närvaro.

Ilskan

Ilskan är en del i vårt försvar. Den gör oss uppmärksamma på om någon varit gränslös mot oss. Om vi behöver försvara oss eller inte. Om vi inte känner igen och upptäcker ilskan i ”lagom tid” riskerar den gå över i ”stressresponsen” och då kan vi inte längre kontrollera känslan, eftersom vårt förnuft kopplats bort. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ilskan och förstå att vi inte behöver reagera på den omedelbart. Vi kan välja att agera först när vi förstår vad som utlöst ilskan och hunnit analysera, hur vi ska hantera situationen på ett moget sätt. Tidiga tecken på ilskan, är en vag olustkänsla. En diffus oro i kroppen. Vi kanske känner irritation, frustration, eller förvåning/överraskning. Vi blir mer vaksamma och spända i kroppen. När vi förstår och kommit till insikt om att vi faktiskt är arga, är det bra att tänka på att andas, med djupa, långa andetag. Ilskan blir till stress i kroppen som växlar över till Sympatikusläge. Tänk på att bibehålla lugnet! En bra regel är att ”sova på saken”. Med perspektiv kan vi bättre hantera situationer som gjort oss så upprörda att den väckt ilskan till liv.

Ge ilskan tid

Ibland kan det ha legat ett missförstånd bakom vreden, och då är det väldigt olyckligt om vi redan reagerat på ilskan. För att förhindra missförstånd är det därför klokt, att kunna sätta ord på sin ilska. Därefter kan man be att få utrymme, för att få tid att lugna ner känslornas intensitet och få distans att kunna reflektera över situationen. Tiden hjälper oss att få distans till känslorna. När vi befinner oss i en kraftig känsla / affekt, förlorar vi kontakt med vårt intellekt, den tänkande delen av vår hjärna. Eftersom ilskan är en viktig del i vårt försvar, den ska medverka till att vi kan försvara vårt liv i akuta situationer. Det är därför som ilskan kommer med större utmaningar än andra känslor, i dem situationer som inte direkt är livsfarliga.

Ilskan i livshotande situationer

Livshotande situationer ger inte utrymme till funderingar. Dem situationerna kräver nämligen en omedelbar reaktion. Verbala situationer (dispyter/ordväxlingar) innebär oftast ingen omedelbar livsfara. Varför det inte gagnar oss, att replikera (svara) alltför snabbt, vi vinner istället på att välja våra ord med omsorg. Våra ord kan både såra och skada vår omgivning. Med ilskan, förlorar vi samtidigt en del av vår empatiska förmåga. Eftersom ilskans främsta uppgift, är att skydda vårt liv. Det vore väldigt opraktiskt, om vi kunde känna för mycket empati med vår förövare, i ett skarpt läge. Detta hade bidragit till att vi inte reagerat omedelbart och då hade vi eventuellt missat vår chans till försvar. Empati kräver nämligen en mer tidskrävande analys av vår reflekterande del i hjärnan. Det är i medkänsla för oss själva och andra som vi använder vår empatiska förmåga. Psykopater är farliga, just för att dem saknar förmågan till empati.

Brist på ilska

Vad händer när vi saknar kontakt med vår ilska? Kan ilska hjälpa oss i andra situationer än konflikter?

Har vi god kontakt med vår ilska, kan vi använda den till att sätta sunda gränser mot omgivningen. Vi använder den som motivation, att stå upp för oss själva och kunna föra vår egen talan. Ilska är en del i motivationen bakom att kunna hålla tal och föreläsa för andra. Har vi brist på ilska, kan vi inte försvara oss vilket leder till att vi känner oss överkörda. Har vi blivit förtryckta, mobbade eller kuvade, har ilskan kommit till skade. Vi måste då ”lära” oss hur vi ska få fatt på ilskan och hur vi ska uttrycka den på ett sätt som den gagnar oss på. Läs mer om traumatiserade känslor på bloggen. Här får du Enright Forgiveness Process Model, fyra faser att hantera ilska och oförätter på. Här hittar du fler lästips om ilska mm.

 

 

EFT – Känslomässig lättnad för barn, ungdomar (och vuxna)

EFT är en metod som ursprungligen utvecklades av Gary Craig. Den utgår från att man knackar på kroppens meridianer. Detta hjälper kroppen ta hand om, och lugna nervsystemet.

Fd. popidolen Micke Syd från Gyllene Tider, har tydligen sadlat om, och jobbar nu med EFT eller ”Tapping” (knacka) som det också kallas på svenska.

Mer om detta kan du läsa på Mindfultapping.se och dem erbjuder en gratisvideo med något dem kallar för

Tap out Daily

Hjälpmedel för inlärning

Nedan har du en animerad guide med en annan version av TTT (Trauma Tapping Teknik ) / tapping, (kärt barn har många namn):

 

Källa: Selfhelpfortrauma

Det här är den Svenska versionen av Scott Mooney’s tecknade serie med en hjälpguide i EFT / tapping:

 

Känner du för att använda en ”kom-i-håg lapp” i början, så får du en här:

Här sitter dem olika knackningspunkterna:

EMDR (Eye Movement Desensitization & Reprocessing) är en teknik där man med hjälp av ögonrörelser bearbetar händelser som är lagrade i Amygdala. EMDR tar udden av traumatiska minnen ( forskningslänk). Inom EFT (Tapping), kallas denna procedur för EF (Emotional Freedom / Sv. känslomässig lättnad) och nedan har du de nio ”Gamut” stegen.

Gör din ”Tapping” mer effektiv genom att tillföra EMDR.

För iPhone och iPad finns en app med EFT som du kan läsa mer om ”här”.

 

Känslobarometer

(Bild- Källa: imaginari.se )

Havening eller ADT

Det finns ytterligare en självhjälpsteknik som heter Havening eller ADT (Amygdala Desensiliserings Teknik) som Ulf Sandberg berättar mer om på sin hemsida. 

Den tekniken innebär att man stärker kroppens förmåga att härbärgera det som känns jobbigt. Genom att stärka kroppens förnimmelser av att vara en bägare / container med tydliga avgränsningar mot omgivningen. Detta är något som den kände traumaexperten Peter Levine förespråkar i sin traumateknik ”SE” (Somatic Experiencing).  Professor Emeritus, Jan Beskow skriver om detta i Läkartidningen.

Kända namn inom trauma

I följande blogginlägg kommer jag presentera världsledande namn inom traumaforskningen samt hur kunskapsläget ser ut idag inom fältet. På denna sida, kan du läsa mer om barndomstrauma.

 

 

Resilience – återhämtningsförmåga del 1

Vad innebär detta begrepp? Vad betyder det att ha resilience? Är det något statiskt – är det något man har eller inte har? Hur vet man om man har det? Hur kan man öva upp sin förmåga till resilience?

Allt detta ska vi reda ut. Först ska jag försöka förklara vad resilience är och vad det innehåller.

Livskunskap – en del i resilience

Man skulle kunna kalla det för en ”psykisk kondition” / återhämtningsförmåga. Den innebär en förmåga att hantera motgångar, bearbeta dem och att återhämta sig efteråt.

Har man låg förmåga, så blir återhämtning svårt. Har man en stark förmåga, så fungerar personen under och efter motgångar utan större möda! Det tog ett tag, men det gick över i sinom tid. Det krävdes inga övermänskliga ansträgningar och efterlämnade inga märkbara spår. Personen gick stärkt ur motgången!

Vad kan påverka min återhämtningsförmåga?

….om detta kommer jag skriva mer om framöver. Men en viktig faktor är hur vi har lotsats genom motgångar som barn. När vi har fått pröva på att misslyckats och samtidigt fått leva i trygghet och omsorgen i att det är OK att göra fel. Att det är en del på vägen mot att lyckas – då får vi också lättare att hantera motgångar senare i livet.

Tack för din tid och ha en fortsatt bra dag!

Nytt liv i bloggen

Jag tyckte det var dags att upptatera ADHDsysterns blogg nu, efter alla år i frustration över att inte förstå vad massa konstiga termer betyder så som; en server, host, skillnaden mellan https:// och en www… -adress?! Bloggportal, Binero? Svindyra räkningar!? Ingen service?! 🙃

Så istället för att sätta på mig ”offerkoftan”, beslöt jag mig för att ge dig lite kött på benen i NPF-djungeln!😎  Vad sägs om lite ”nördigt” ordbajseri💩?
Vilka ord, förkortningar och begrepp är det som cirkulerar i denna subkultur? Vad bör jag ha ”koll” på för att inte verka heeelt ”rudis”?!🤓 (jmf. ”bakom flötet, tom i bollen”…)

NPFskolan Del 1 (forts. följer)

Npf= Neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar (phu! Heeeelt omöjligt för någon med ADHD att stava till!)😇

”NT” = Det är ju inte alla som lägger sig frivilligt under psykiatrins stenhårda ”diagnosradar”, bara för att upptäcka att jag ”slapp” en diagnos! Dem flesta ”dödliga” låter sig ju faktiskt inte scannas av diagnossystemet, varför dessa till syvenes ”normala” människor, kallas för ”normal tills vidare” 😏 Det är ju ingenting som säger att dem inte har nått vajkalle mellan öronen, bara för att dom inte fått någon diagnos!💡

Subtyper av ADHD = överkurs! (= underkategorier av ADHD) Huvudbegreppet är ADHD. Sen för den som VERKLIGEN orkar nörda ner sig så kan vi lägga upp en doktorsavhandling här!😁

Det ”senaste” på fronten är; att det som tidigare benämndes som ADD till och med inte ens tillhör NPF kategorin, 😱 – Utan har med inlärningssvårigheter att göra. Vilket är något som särskiljer sig från ADHD.  ADHD har inte någon koppling till förmågan att tillgodogöra sig information. En vanlig missuppfattning är nämligen att man inte kan ha ADHD om man är lugn som en filbunke, vilket man naturligtvis kan vara ändå!😎

En annan ”villfarelse” är att man är ”lat” när man inte klarar av att göra saker som man har mindre motivation inför.. 🤓👯 Tänk dig att du har har två volymkontroller i din hand! Den ena styr du din motivation, upp & ner med. Den andra använder du för att skruva upp och ner dina känslor med. ADHD innebär att du ”saknar” dessa ljudkontroller!

Därför handlar det inte om att människor med ADHD skulle vara ”latare” än andra! Men visst FINNS det ”lata” människor, både MED eller UTAN ADHD!😇

”Exekutiva funktioner” =  Adhd innebär funktionsnedsättningar i vissa områden i hjärnan. Det är därför man kan kalla detta för ett ”osynligt handikapp”

Ett annat sätt att se på det är att det föreligger en ”funktionsvariation”. En stor förebild för mig är coachen, författaren och den fantastisk talaren och inspiratören, nämligen- Tomas Enhager  Varje gång jag tänker på honom, tänker jag på Solero och ler!


Tomas skrev nämligen till mig på facebook att enligt honom så är ADHD evulotionens förutsättning! Vilket jag som ”nydisgnostiserad” sög in med hull och hår! Så man kan faktiskt tacka honom för att jag kommit så långt med min ADHD idag, trots att jag fick diagnosen mitt i livet! Här Tomas, en🌹 till dig!😘

Till Er andra önskar jag naturligtvis det bästa livet har att ge, nämligen KÄRLEK! 🙋

Föräldrarinformation om ADHD

Ta mig till Föräldrarutbildningen i ADHD , inriktad till föräldrar med barn som har diagnosen. Föräldrarinformation som är framförd med både känsla och respekt. Dr Barkley har även en charmerande humor blandad med allvar i sitt framförande, vilket gör materialet fängslande och intressant. (Om du använder en padda behöver du öppna länken i en webbläsare som stöder innehållet. Tex Här laddar jag ner webbläsaren, Puffin..)

Utbildningen är uppdelad i fem lektioner.

Lektion 1-3
Lektion 4-5.

Sist men inte minst….

I sista lektionen  delar Dr Barkley med sig av fem viktiga principer i uppfostringen av barn med ADHD:

  1. Se till att få en ordentlig utredning.
  2. Skaffa dig information om ADHD
  3. Vid behov, skaffa recept på medicinering
  4. Använd olika strategier för att förbättra beteendet hos ditt barn. Både proaktiva (förebyggande) men även strategier att hantera problem som redan uppstått.
  5. Anpassningar, sänk ribban för att minska motståndet!
Fem viktiga uppfostringsstrategier i föräldrarinformation om ADHD.

Mer föräldrarinformation

Nedan en föreläsning i ämnet med Russel Barkley.

 

ADHD är en gendefekt som är ärftlig

Bilden illustrerar synapser som utbyter signalsubstanser (de självlysande prickarna).

Dopamin är en viktig signalsubstans eller neurotransmittor som det också kallas, som styr processer (främst) i centrala nervsystemet. Den är av central betydelse vid ADHD eftersom Dopaminvärdet vid detta tillstånd är för lågt pga flera gendefekter.
Dopaminet reglerar bland annat vakenhet, entusiasm, uppmärksamhet, motorik och glädje.

Dopaminet kan inte höjas naturligt pga gendefekten

Man kan inte via maten eller kosttillskott höja värdet själv eftersom orsaken till det låga värdet sitter i generna. Forskarna har idag lyckats identifiera ett femtal gener som är involverade i ADHD. Specifikt en gen som heter DAT 1 som orsakar för många protoner. Dessa fungerar som ”dammsugare”, och suger upp Dopamin i synapserna så de inte kan utföra sitt jobb.
ADHDmediciner av typen centralstimulerare, proppar igen dessa ”dammsugare” och då normaliseras Dopaminvärdet.
Forskarna har sett att man vid ADHD har mellan 30-80 % för många ”dammsugare”.

Inom en överskådlig framtid kommer patienter via ett salivtest, kunna gentypas för att se vilken ADHD man har och individanpassa den medicinska behandlingen. Idag får patienten prova sig fram till en lämplig medicin. (Källa: professor Russel Barkley )

ADHD och strategier för en fungerande tillvaro

Att ha ADHD kan innebära olika svårighetsgrader inom olika områden. För en övergripande sammanfattning av dessa områden rekommenderar jag Russel Barkleys bok Russell Barkley – Ta kommandot över din ADHD
” Ta kommandot över din ADHD – strategier för ett gott liv.”
Den kostar 350 kr på Adlibris
Den finns också att låna på bibliotekeket: Biblioteket

IMG_0301.JPG

Med ADHD är man Närsynt inför framtiden 🧐

Det är därför man väntar in i elfte timmen på att få saker gjort. Man har helt enkelt en nedsatt känsla för ”tid”. Nedsatt tidsperspektiv är ett exempel på en exekutiv funktion.

Först händer ingenting, sen händer ingenting, men precis när man ska till att bege sig, försöker en person med ADHD att fixa tusen saker på en gång! Vilket skapar ett dömande från omgivningen som gärna tolkar det som nonchalans. Man SER helt enkelt inte framtiden för än den är mitt framför näsan på en!

Med ADHD lever man i nuet. Nedsatt förmåga att planera för framtiden.

Man klarar inte alltid av att slutföra det man har påbörjat.

ADHD är en funktionsnedsättning i att få utgjort prestationer i ”rätt tid”.

Det är en ”performance disorder”, du klarar inte alltid av att utföra det du lärt dig. Det har alltså ingenting med kunskapskapacitet att göra, kunskapen finns, men förmågan att prestera/ att omsätta kunskapen i praktiken, är nedsatt.

Man kan inte göra det man vet. Man klarar inte av att praktisera sina teoretiska kunskaper. Det handlar inte om nonchalans eller lathet. Det är helt enkelt en oförmåga / funktionsnedsättning.

 

Gör som jag, bli en Hjärnkoll supporter och berätta hur du ska bryta tystnaden kring psykisk ohälsa – ett viktigt bidrag för att nå ett psykiskt friskare Sverige. Gå in på  www.hjarnkoll.se

Google

Sista söndagen i Augusti – med ADD – bearbetning

Vad gör man under sin bearbetning? I dag har jag scrapbookat. Jag har gjort 2 kort och en skrivbok till en kompis som fyller år på lördag. Min ambition är att göra fem extra kort som jag kan lägga i min kompis affär till försäljning.

Till middag lagade jag en härlig omelett med färsk vitlök, potatis, piripiri, Lönnebergaskinka, körsbärstomater och riven ost. Det var mums! Det känns bra när jag lagar riktig mat. Jag skäms över att jag är så odisciplinerad när det gäller måltider.. städa mm.

Jag har inte tagit tag i städningen i dag heller  – skjuter upp den till i morgon. (Igen…)

Identitet och bearbetning

Det är rörigt i mitt huvud. Jag känner mig ofta ledsen över att jag har fått ADD. Konstigt, med tanke på att jag då haft det hela mitt liv. Då borde det ju inte vara mer ledsamt nu när jag har ett namn på det… Men det stjäl så mkt energi från mig – funderingarna på vad som är vad.

Funderar på att ta upp medicineringen med min läkare. Jag tror vi ska höja den antidepressiva medicinen och även diskutera ADHD medicin. Jag är rädd för att få kort stubin av Concerta… Jag får inte glömma att ta upp det med doktorn!

Söka kunskap – som bearbetning

Har läst lite om ADHD medicinering och lyssnat på en professor vid namn Russell Barkley på YouTube . Kan varmt rekommenders eftersom han är en av de främsta forskarna i ämnet.

Google


ADHD information och Stress & Trauma – Tips, ideér, inspiration