Hitta ditt bästa jag – hur hittar jag

Hur kan man göra för att hitta sig själv? Hur kan man komma till insikt och skaffa sig det man behöver i livet, för att acceptera sig själv och den lott man fått? Vad behöver man för att börja den långa mödosamma vägen till återhämtning? Stora frågor har många svar. Därför kan man också lära från andra. Titta på hur andra har gjort och leta efter det som fungerar för en själv. Klicka här om du vill lyssna på Seth Leons avkopplande musik medan du fortsätter läsa.

En dikt

Så, kom det sig, att jag bar den i alla dessa år. 

Utan att förstå, att den aldrig varit min att bära. 

Fram tills den dag, när jag plötsligt såg vad som skavt så illa, att livet blivit ohållbart. Det tog ett tag att smälta, kostnaden som aldrig varit min. 

Oförätters bittra smak, som ovälkommet lät sig hängas kvar. 

Sakteligen, fick jag vänja mig, att acceptera min oförtjänte levnadsvän. Äntligen, kunde sorgen kläs i ord, och läkning börja spira.

ADHDsystern, 2018

I bloggen ”Bli mera du” kan du läsa om dem fyra essen till självtillit.

Affirmation

Stefan Ekberg har skrivit en jätte fin bok som heter ”Hur du blir din egen bästa vän”. Tvåhundraåttiosju sidor fyllda med värme, kärlek och inspiration. Det medföljer även spännande bonusmaterial till boken.

Hur du blir din bästa vän. Av Stefan Ekberg

Affirmationer

Louise Hay – affirmationernas ”moder”. En affirmation är en slags mantra. Jag upprepar ett mantra tills det ”manifesteras” inom mig själv.

ADHDsysterns affirmationer:

”Jag gör så gott jag kan, tills jag vet bättre, då gör jag bättre”

”Jag är varken ”bättre än” eller ”sämre än” -jämfört med andra.” ”Jag duger precis som jag är – med både styrkor och svagheter.”

”Ingen annan bär ansvar över mitt liv förutom jag själv”

”Jag är min egen bästa vän” (-och väljer att träna på det i livets motgångar).

”Motgångar i livet är en lärdom”

 ”Vad kan jag lära mig av det här”

”Min inre röst är mjuk och förlåtande och accepterande, inför mina och andras misstag”

”Jag är lyhörd inför mina gränser, dem är livsnödvändiga”

”Första steget mot förändring är självinsikt”

”Meningen med livet är att göra livet lite lättare för mina medmänniskor”

”Jag tror på mirakler, kärlek och empati”

”Jag bejakar mina känslor och stannar upp och andas”

”Min andning är nyckeln till balans”

”Jag är min egen bästa Coach i livet”

”Jag bär alla svar inom mig själv”

”Alla människor har rätt att välja sin egen väg”

”Alla vägar leder mot toppen av ett berg. Vissa fokuserar på SIN väg. Andra väljer att tala om för andra, vilken väg DE ska ta”

”Acceptera det du inte kan förändra, förändra det du kan och inse skillnaden”

”Det är bara JAG, som har ”rätten” att definiera vem jag är”

”Jag väljer att ta ansvar för mitt liv”

”Hur jag tar det, beror på hur jag har det”

”Rädslor är till för att överkommas”

”Låt dig inte definieras av vad andra tycker om dig”

”Du behöver inte gilla alla andra, men glöm aldrig visa respekt”

”Andras åsikter om något, säger mer om dem själva, än om det de har åsikter om.”

”Du är inte dina misstag”.

 

Stress – när blir den farlig?

Det finns två typer av stress, livsstressen och den ”farliga” stressen. Om vi inte ser till att få tillräcklig återhämtning efter ”vanlig” livsstress, kan den leda till ”farlig” stress. Livsstressen är alla de utmaningar som det innebär att få ihop sitt livspussel. Min absolut främsta förebild inom läran om stress och hur den påverkar kroppen ner på cellnivå, är Ander Lönedal (CoolMind). Den absolut viktigaste biten vi kan lära oss för att reglera vårt stresspåslag, är via bukandningen.

Bildkälla; CoolMinds fb sida.

Bukandning

Andas via näsan och tänk på att slappna av vid inandning (magen slappnar av och ”pöser” ut i hela sin härlighet :). Vid utandningen pressar du ut luften med hjälp av Diafragman (muskeln) i magen (magen sjunker in). OBS❗Detta är motsatsen till hur de flesta lär ut andningsteknik❗❗❗Stängd munavlappning under inandning –är VIKTIGT för att lymfsystemets klaffar ska ÖPPNAS, en förutsättning för att lymfvätskan ska kunna cirkulera! Vitsen med bukandning är att öka syreupptaget och öka cirkulationen, samt reglera kroppen till ”homeostas”. Homeostas är kroppens förmåga till självreglering.  -Vilket förutsätter att alla processer i kroppen är synkade och går optimalt. Ungefär som när en bilmotor  ”spinner” som en katt. (ANFAmino Neuro Frekvens, bygger på kroppsegen Biofeedback, något jag kommer blogga mer om framöver, vilket främjar kroppens Homeostas).

Citerat från Anders Lönedal

”Av de klienter som kommer till mig, har de allra flesta flera sjukskrivningar bakom sig tidigare i livet p g a utbrändhet.

Det är nästan bara kvinnor och den yngsta jag arbetar med just nu är bara 14 år!

Stress är, här i vår del av världen, en av vår tids farligaste ”sjukdomar”. Den startar i hjärnan, ställer till med stora obalanser i biokemin och med den kunskapen vi numera har om vår fantastiska hjärna så vet man att det är starten på många av våra så kallade livsstilssjukdomar.

Stress är i grunden en naturlig och hälsosam reaktion och ett genetiskt arv som människan har för att överleva. När människan levde bland vilda djur var stressreaktionen helt nödvändigt för att överleva, vi blev stressade när vi kände oss hotade. Kroppen förberedde sig för en kamp- och flyktsituation. Det är just det som händer när t ex zebror blir jagade av lejon. Fruktansvärd stress, förhoppningsvis överlever zebran och sen kommer det viktiga, en lång period av återhämtning. Det är bristen på återhämtning i vårt samhälle som är så farlig för hälsan, inte stressen i sig.

I dagens samhälle uppstår andra typer av stressande situationer, där kroppen tillslut kommer reagerar på samma sätt som vid livsfara. Din hjärna upplever ett hot. Den kan inte skilja på det som är fysiskt och psykiskt farligt. Det sätter i sin tur igång en reaktion i dina binjurar som börjar producera adrenalin, noradrenalin och kortisol enligt ett bestämt mönster (HPA-axeln).”

Kroppen protesterar och börjar brytas ner

”Efter år av ständig inre stress utan tillräcklig återhämtning, leder till slut till en form av kollaps, ett systemfel i kroppen som drabbar hela det neuro-endokrinasystemet. Binjurarna är särskilt utsatta. När vi bär på mycket inre stress påverkar det också matsmältningen, ämnesomsättningen och hela näringsupptaget. Har du då köpt på dig dyra kosttillskott, kanske de blir verkningslösa. De åker liksom bara rätt igenom kroppen.

Jämför med när vi levde bland vilda djur och blev utsatta för livsfara. Kroppen prioriterar inte matsmältningen i en sådan situation. Det blir sekundärt. Vem tänker på att äta när ett grottlejon jagar en? Då handlar det om ren överlevnad. Inte heller fungerar t ex fertiliteten som den ska eftersom kroppen inte prioriterar den när vi är i stress. Många har problem med att bli gravida nuförtiden…”

Så vet man om man är i ”farlig” stress

”Hur vet man att man är stressad?

Ingen konstig fråga alls, den får jag ofta. Det är inte alla som är medvetna om att de bär på en stor inre stress. Man brukar lära sig leva med den så att det nästan känns som normaltillstånd. Jag vet av egen erfarenhet. Och tyvärr är det så att du inte kan göra någonting åt det som du inte är medveten om, så att lära känna sig själv mer på djupet är så oerhört värdefullt. Först då kan du börja förändra ditt sätt att leva så att dina tankar och reaktioner ändras.

Här är några exempel på vad som kan stressa ditt inre: en kost med för mycket snabba kolhydrater så att du får ett instabilt blodsocker, sömnbrist, dålig ekonomi, droger, att jobba på en arbetsplats där du känner att du inte hör hemma, ständigt känna sig otillräcklig, vänner som tar din energi, att leva i en dålig relation, värk och sjukdom, oro för anhöriga, tidsoptimism, för stort koffein intag, att ha för ostädat och rörigt omkring sig etc etc. Bara du vet vad just du blir stressad av.

Stress och oro är mänskliga skapelser. Den bästa förklaringen av stress som jag någonsin hört kommer från Stanfords professor i neurobiologi, Robert Sapolsky, författare till ”Varför zebror inte får magsår.” ”Om du är ett normalt däggdjur”, konstaterar han, ” är Stress de tre minuter av skrikande terror på savannen varefter det antingen är över eller det är över med dig.” (Det finns en fantastisk dokumentär med honom på Youtube – Stress portrait of a Killer).”

Tankarna och medvetandet om vår situation

”Till skillnad från andra djur, har vi en stor hjärna i förhållande till vår kroppsstorlek – en hjärna som oroar sig. Och vår oro kanske utlöses av en passiv eller aggressiv chef, att räntan på bolånet skall gå upp, och jobbet med att ta hand om barn och sjuka föräldrar samtidigt.

Inte en enda gnu skulle förstå dessa farhågor och denna oro, men de upplevda hoten startar samma kroppsliga överlevnadsignal som krokodilattacker gör.

Jag har skrivit många gånger om vad som kan göras, det första är att bli medveten och sedan få verktyg att jobba med. Det är precis så vi jobbar, analysen i AirPas/Lifesense är en rejäl ögonöppnare men också starten på något nytt.
Varför inte ta och vårstäda hjärnan i år…”

Träna upp din avslappningsreflex

Förlåtelse – när det är svårt

Förlåtelse är viktigt för att kunna komma vidare efter oförätter i livet. Det är ibland svårt att lära sig hur man ska bära sin smärta. Den försvinner inte bara för att man tränar på att acceptera det som ”är” eller det som varit. Förlåtelse innebär inte att vi måste glömma det som skadat oss. Det innebär att vi tillåter oss själva  ”släppa taget”, att befria oss från vår plågoande.

Enright’s stages of forgiveness construct parallels the six stages of
Kohlberg’s idea of justice

– Förlåtelse utifrån sex olika Bevekelsegrunder

(1)Revengeful forgiveness states that forgiveness is possible only after retaliation which parallels the person’s pain.

1 Den ångerfyllda Förlåtelsen

Genom ångerfylldhet visa att du har empati för den uppstådda skadan. Detta öppnar upp för förlåtelse, om motparten är beredd på att släppa sitt hämndbegär.
(2) Restitutional forgiveness. The granting of forgiveness to relieve guilt or after restoration of that which was lost.

2 Förlåtelselöftet

Reparerar skadan genom att den frigör  skuldbelastningen (beskyllningen) av det som gått förlorat.
(3) Expectational forgiveness states that forgiveness occurs in response to social pressure.

3 Social Förlåtelse

Sociala förväntningar som påtryckningsmekanism till försoning.
(4) Lawful expectational forgiveness. The granting of forgiveness because one submits to a moral code or authority such as a religious conviction.

Lagmannamässig Förlåtelse

Förlåtelsen låter sig överbryggas genom de sociala förväntningar som ger indirekta påtryckningar på moraliska eller religiösa övertygelser.
(5) Social harmony. Forgiveness is granted as a means of reducing social friction and to maintain peace.

5 Förlåtelse för en Socialharmoni

Lösgöra sociala friktioner och bibehålla en fredlig atmosfär.
(6) Forgiveness as an act of love. Hurtful acts do not alter love commitment. Forgiveness maintains the possibility for reconciliation.

Kärleksfull förlåtelse

Sårande handlingar främjar inte en kärleksfull miljö, förlåtelsen öppnar möjlighet till förlikning och acceptans av det som varit. (Källa)

Vad innebär en ursäkt

Har jag bett om ursäkt genom att säga förlåt? Nej, du måste först visa att du försökt sätta dig in i vilken skada du åsamkat, sätta dig in i det lidande du har åsamkat, samt gottgöra ditt handlande och visa att du ångrar dig.

Att få en ursäkt kan fungera som ett läkande plåster på såret. Men det är inte alltid vi får den där ursäkten. Vilket kan göra det svårare att ”släppa taget” och gå vidare. När smärtan är för stor, är den svårare att ”glömma”. Den ligger och gör sig påmind med sin smärta. Smärtan påminner oss om vad det är som gör ont. Då krävs en viss beslutsamhet av oss, att vilja släppa smärtan. Att varje gång den gör sig påminnd, försöka komma på andra saker att uppehålla tanken vid. Att göra något som får oss tänka på något annat. Det kan underlätta att träna på att förhålla sig ”icke dömande” till våra egna tankar genom  Mindfulness. Som med all träning, går det lättare ju mer vi tränar. Allting vi inte kan, är svårt till en början. På Habitud kan du just nu testa en gratiskurs i psykologin bakom att lära sig något nytt.

Priset av att inte kunna ge förlåtelse

Saknar vi självmedkänsla, kan oförmågan att ”släppa taget” fungera som en form av självstraff. Vi känner oss inte värdiga att få uppleva den ”lättnad” som det innebär att släppa taget om smärtan. Det gör ont att inte kunna förlåta. Ta upp ditt inre barn. Titta på henne med kärleksfulla ögon, och fråga dig själv, varför hon inte skulle vara värd förlåtelse. Gör dig själv en tjänst, våga släpp taget, våga pröva! Vad har du att förlora?

 

Gör ditt ACEtest här

Ett ACEtest mäter antalet återkommande stressfyllda erfarenheter under barndomen, vilka är riskfaktorer för att utveckla Komplext Trauma. Felittis ACE studie 1998, kom fram till att de som skattade högt på frågor (ACEtest) som rörde svåra upplevelser under barndomen, hade högre risk att drabbas av folkhälsosjukdomar och för tidig död. De led även i större utsträckning av sjuklig övervikt. ACEtest (Adverse Childhood Experience) ställer frågor om stressfyllda erfarenheter från barndomen och frågorna har någorlunda  översatts till Svenska i följande test:

(Källa: LYLES hämtad från; http://www.barnafrid.se)

Det Engelska originalet finns fritt att tillgå på nätet. Här har jag sammanställt några länkar:

Interaktivt ACEtest (summan räknas ut automatiskt): ACE_1

Samma version fast Utskriftvänligt ACEtest: ACE_2

ACEtest från ACE studien (pdf) : ACE_3 

Webb versionen av ACEtest ovan: ACE_4

Webbtest med infotext om ACE: ACE_5

Självsummerande webbtest ACEtest: ACE_6

ACEtest – Höga poäng ökar sannolikheten för komplext trauma

Personer som lider av komplext trauma, kan inte själva rå för det. Man är inte ”sjuk” för att man bär på ett trauma, men man har betydligt högre risk att ådra sig folkhälsosjukdomar,  ju fler poäng man skattar på ett ACEtest. Olika människor drabbas olika hårt av liknande händelser. Varför det är den egna upplevelsen, som står i centrum. Personen kan aldrig själv påverka, om upplevelserna kommer manifesteras till ett trauma eller inte. Med andra ord, svåra händelser behöver inte resultera i ett komplext trauma. Det är bara tiden som kan avgöra om så är fallet. Man vet att det finns skyddande omständigheter och att det finns försvårande omständigheter, för att utveckla komplext trauma. ACE-test ger som högst 10 poäng. Lyssna på traumaspecialisten Johanna Brynielsson när hon förklarar ”Därför spelar antalet trauman i livet roll”.

Här kan du även ta del av ett seminarie på svenska, som tar upp själva ACE studien,Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen”.

Stressresponsen – kroppens ”reservgenerator”

Problemet är att symtom på trauma, lätt kan misstolkas som mindre allvarliga, eller leda till feldiagnostiseringar inom sjukvården. Man kan t ex. inte bota ett trauma med en Gastric By Pas operation (överviktsoperation). Traumat sätter sig i kroppens nervsystem och bidrar till underutvecklade funktioner i hjärnan. Funktioner som behövs för att hantera och lugna ner hjärnans Alarmsystem (aktiveras vid hot eller fara) för att inte Stressresponsen ska gå  igång i onödan. Personer med komplext trauma är känsligare för vissa former av stresspåslag som påminner om tidigare stressande livshändelser från barndomen. Varpå Stressresponsen aktiveras i situationer som indirekt saknar ett reellt ”hot” (i ”nutid”). Det räcker med att någonting påminner om tidigare trauma. Stressresponsen är en slags reservgenerator som får kroppen att förbruka sina reservlager. Efter att ha aktiverats behöver man extra lång tid för återhämtning, om inte kroppen ska ta stryk.

”Traumat fungerar som ett fiskespö, som med sin krok fiskar fram gamla traumatiska händelser och förstärker nyare situationer med gamla ”minnesbilder” från traumat”. 

Fiskekrokar med gamla minnesbilder

Det innebär att en vuxen person upplever vissa händelser som mer stressande än icke traumatiserande personer. När så sker, förstärks situationen i nutid, för den traumatiserade personen, genom att det dolda traumat ”blir väckt till liv”. Tidigare negativa upplevelser (lagrade som splittrade / osammanhängande minnesbilder) har lagrats i Amygdala från barndomen. Något omgivningen varken vet eller ”ser”. Det här blir  i sin tur svårt för omgivningen att relatera till. Omgivningen ”ser” ju inte det gamla traumat och upplever att personen överreagerar eller reagerar märkligt. Omgivningen ”ser” ju bara det som händer ”här och nu”.

Det dolda traumat

En annan försvårande omständighet är att traumat kan innehålla sk. omedvetna upplevelser. Upplevelser som ligger utanför det egna medvetandet.  Trauman är relaterade till situationer där barnet blivit överväldigad och tröstlöst och där omgivningen inte uppmärksammat detta (neglekt) eller varit oförmögna att lugna och trösta barnet (otillräcklig föräldrarförmåga). Barnet kan ha utvecklat styrkor för att dölja sina reaktioner, beroende på hurtillåtande” eller ”känslig” omgivningen har varit. Ett barn som fått negativ respons på sina reaktioner, kommer försöka förtrycka eller anpassa sina reaktioner, för att vara omgivningen till lags.

De fyra F:en i försvarssystemet

Vi reagerar alla olika på stress, beroende på faran, -hotets karaktär. Om en björn anfaller oss, gör vi bäst i att ”spela död” (frysa). Om vi blir jagade, gör vi bäst att fly och är det en fara vi kan övermanna, försvarar vi oss bäst med att slåss (fäkta). Blir vi känslomässigt förnedrade, mobbade, förtryckta eller uthängda, tenderar vi att ”låtsas som att det regnar” / spelar oberörda (foga). På engelska kallas dessa försvarsmekanismer för Fight, Flight, Freze or Fawn. Fly Fäkta Frysa( till is) eller Foga (anpassa oss, vara till lags). Hur vi reagerar styr vi dock inte över, eftersom reaktionerna är instinkter, lagrade i vår reptilhjärna. När vi reagerar via instinkter är vårt förnuft bortkopplat. Vi har alltså inte längre tillgång till vårt intellekt. Vårt beteende blir primitivt – styrt via instinkter.

DNA överför information till nästa generation

Tack vare att trauma påverkar vår epigenitik, och kan förändra vårt DNA, så ärver vår avkomma, via instinkterna, en förhöjd känslighet för det som utlöst Stressresponsen, hos förfäderna. På så vis lyckades stenåldersmänniskan överleva dödliga faror, trots oförmåga att verbalt varna sin efterkomma. Det ligger alltså i våra instinkter att vara extra försiktiga och vaksamma mot potentiellt dödliga faror så som, ormar, spindlar, giftiga (röda) bär, och växter. Våra instinkter varnar oss för fara, via hjärnans Alarmsystem.

Trauma leder till ett outvecklat regleringssystem

När vårt Alarmsystem larmats för ofta och frekvent och aktiverat Stressresponsen, utan att vi hunnit återhämta oss, bidrar det till en utmattning av systemet och vi får en ökad stresskänslighet. Detta är vad som sker med barn som utsätts för för stora stresspåslag under sin uppväxt. Det fokus som barnet hade behövt till att utveckla hjärnan gick istället åt till Stressresponsen.

Barnets hjärna är under ständig utveckling och den egna inre lugnande och självreglerande förmågan outvecklad. Om barnets föräldrar och omgivning inte förmår skydda och lugna barnets känsliga och outvecklade Alarmsystem från att aktivera Stressresponsen. Påverkar detta hjärnans utveckling negativt. Barnets regleringssystem riskeras hämmas i utvecklingen.  Barnet har då fått bestående ”skador” och blivit traumatiserat. Det innebär att det inre Alarmsystemet lättare kommer gå igång och starta Stressresponsen. Det här kommer visa sig i situationer där (den vuxna) personen annars hade kunnat bemästra och förhindrat aktivering av Stressresponsen, genom självregleringen (om regleringssystemet fått utvecklats normalt).

Föräldrarskapet

Dem flesta är nog medvetna om att barn är sårbara. Att föräldrar omedvetet traumatiserar sina barn, pga egna obearbetade trauman i bagaget, är tyvärr vanligt. Det bästa vi kan göra för att försöka undvika att trauman upprepar sig i generationer, är att bearbeta  egna problem innan man skaffar barn. Att man är ödmjuk inför sina egna fel och brister och försöker vara lyhörd för om man behöver förändra något i sitt eget beteende. Det finns inga perfekta föräldrar. Det är tyvärr dem som tror de är felfria, som skadar sina barn mest. Förnekelse är ett av våra vanligaste och starkaste försvar. Det är först när vi kan se på våra egna fel och misstag med ödmjukhet, som vi har störst chans att rätta oss, och på så vis förhindra att vi (omedvetet) skadar våra egna barn.

Viktigt att veta om god föräldrarförmåga

Amerikas svar på Bowlby (anknytningsteorins fader) heter Allan Shore, i den här artikeln tar han upp viktiga aspekter för en god föräldrarförmåga. Så som t ex. skam. Skam i små portioner är viktig för barnets socialiseringsprocesser, att utvecklas som de ska. Förmågan att känna sig förlägen och generad kommer först runt 14-månaders ålder. När mammans ”nej” får barnet att förläget böja ner huvudet, med en påtaglig ledsamhet.

Skam i uppfostran

I följande situation, växlar barnet från upphetsning till att backa och slutligen återgå till upphetsning;  Barnet har kladdat på väggen, och visar stolt  upp sitt mästerverk när mamman säger ifrån, barnet ryggar förläget, slutligen leder situationen till att de gemensamt tvättar bort misstaget på väggen. Resultatet av en sådan här episod, är att hjärnan får sig ett rejält träningspass. Här tränas olika delar av hjärnan i att samverka, vilket stärker hjärnans system. Det resulterar i en positiv utveckling av Frontalloben och Limbiska systemet (känslocentrum). När integrering av dessa system sker utvecklas Självregleringssystemet, med förmågan till resiliency och återhämtningsförmåga som resultat.

Negativ skam

Produktiv skam, är förenat med en snabb återhämtning. Förlängd skam leder istället till att barnet lär sig stänga ner, eller i värsta fall utveckla en överkänslighet och kanske till och med våldsbenägenhet.  Fundera på en situation som lett till att du känt en överväldigande skam och genans. När en sådan situation pågått för länge utan lättnad, tenderar du då inte vilja fly eller bara försvinna?

Ditt eget beteende präglar barnet

Den viktigaste faktorn för en stimulerande emotionellt och intellektuell tillväxt hos ditt barn är ditt eget beteende. Vad du gör – det du inte gör, hur du uppmuntrar och hur du visar känslor. Om barnets hjärna liknas vid en ”hårdvara” är det du som förälder som står för ”mjukvaran”. När du förstår ”hårdvaran” kommer du lättare kunna anpassa ”mjukvaran” (ditt beteende) för att främja barnets välbefinnande.

Föräldrar med en egen otrygg anknytning i bagaget, kan behöva extra mycket stöd och hjälp för att inte automatiskt och omedvetet föra över detta på sina barn (Läs mer om anknytning)

Symtom på otrygg anknytning:
  • Nedsatt affektreglering ( svårt att reglera sina egna känslor)
  • Otrygga och dysfunktionella relationer
  • Frånvaro av nära vänner
  • Frånvaro av intima kärleksrelationer
  • Svart/vitt förhållningssätt i vissa relationer
  • Idealisering av föräldrarna (antingen onda / goda)
  • En egen historia med föräldrar som brustit i sin föräldrarförmåga (praktiskt, känslomässigt eller materialistiskt)
Trygg miljö präglar barnet för livet

Det är barnets första två år som är extra kritiska. Eftersom det är då barnets mentala grund läggs för hur han eller hon kommer agera genom livet. Bara under barnets fösta år växer hjärnan från 400g till 1000g. En viss del av utveckligen är given genom genetiska faktorer medan den hur hjärnan kommer utvecklas till största delen kommer vara beroende av den känslomässiga interaktionen, där du är en viktig del. Människans hjärna utvecklar 70% av sin DNA efter födseln. Den här utvecklingsprocessen är direkt kopplad till en tidig berikande miljö och dess sociala erfarenheter.

Den goda föräldrarförmågan

Framgångsrik uppfostran handlar inte bara om intuition, instinkt och göra det sin egen mamma alltid gjort. Det handlar inte heller om att pusha sitt barn i alfabetsträningen, multiplikationstabellen, eller idrott. Genom att se barnet för den hon är, som en egen individ, med egna tankar, känslor och kognitiv förmåga, kan vi maximera och stimulera relationen till det nyfödda och växande barnet.

Barnets känslor

Känslomässig neglekt (försummelse) innebär att barnets känslor inte speglas korrekt. Att ”mottagaren”/ föräldern inte ”ser” barnets känslomässiga behov. Det är livsviktigt att barnets känslor blir bekräftade, annars lär sig inte barn förstå sina egna känslor. Många gånger låter sig detta ske, eftersom föräldern själv, inte fick sina känslor bekräftade som barn. Barnets känslor är kopplade till allmänmänskliga behov. Behov som är samma för alla människor oavsett etnicitet, hudfärg, religion och nationalitet.

Det är jätte viktigt att vara snäll mot sig själv, att inte klandra sig själv utan försöka komma till rätta med problem när sådana uppenbarar sig. Inga föräldrar är ”perfekta”, att fela är mänskligt, men ignorans är det inte! Det är först när man kommit till insikt i vad man gör för fel , som man ges möjlighet att bevisa för sig själv och andra, att man är en ansvarsfull förälder och människa. Att försöka rätta till sina misstag. Det är först när vi kan förlåta oss själva och våra misstag, som vi också kan förlåta vår omgivning.

I följande video berättar Dr Jonice ingående om, vilka olika typer av föräldrar, som riskerar utsätta sina egna barn för neglekt. Neglekt är en allvarlig form av omvårdnadssvikt som skadar barnet för livet.

Vårt inre barn och barnets känslor

Om vi själva saknar förmågan att förstå och ta hand om våra känslor, kan vi inte heller ge våra barn den möjligheten. Om vi själva inte ”ser” hur vi förminskar eller trycker undan svåra känslor, så förmår vi inte mentalisera kring barnets känslor. Först måste vi komma i kontakt med vårt ”inre barn”, och lära oss upptäcka vilka känslor vi själva eventuellt har förtryckt. Nedan kan du höra Kati Morton berätta om hur man kan jobba med CEN – en förkortning som står för childhood emotional neglect. Så länge vi själva har problem med de egna känslorna, förmår vi inte heller ta hand om våra barns känslor. Känslor är livsviktiga för oss. Utan dem hade arten människan dött ut. Det är känslor som ger oss signaler om vilka behov vi själva har. Därmed även förmågan att tillfredställa behoven. Om vi inte kan tillfredställa våra egna behov, kommer vi stå handikappade inför livets utmaningar. (Läs mer på bloggen). Läs  mer om om neglekt, och olika typer av neglekt.

Mentalisering – att förstå barnets känslor

Om omvårdnadspersonen inte förstår barnets känslor, utan misstolkar barnet utifrån, hur den vuxne personen själv upplever situationen, kommer barnet bli förvirrat inför sina känslor och behov. Barnet kommer inte förstå, varför hon känner som hon gör, eller oförmögen att upptäcka sina känslor. Detta leder till nedsatt förmåga att lugna sig själv – det kommer prägla barnets beteende i vuxen ålder.

Jämför med känslan som kommer av att ”poletten trillar ner”, när vi på djupet känner, där satt den! Den här ”känslan” av att äntligen förstå någonting. När sista pusselbiten hamnat på plats. -Det är denna ”pusselbit” som kommer missas barnet genom livet i förhållande till sina egna känslor och behov – att förstå sitt eget beteende och också kunna reglera sitt beteende. Vilket inte blir fallet, när en felspegling sker, under barnets uppväxt. Ibland kan barn vara osäkra, inför ”hur” man ”ska” känna i olika situationer. Hur ”ska” man t ex. känna när man blivit kränkt? -Om barnet kränkts av båda sina föräldrar, men båda förnekar att en kränkning förekommit. Hur ska barnet då kunna lära sig och förstå vad som skett?

Man kan inte ge barn, det man själv saknar

För att förstå, att en kränkning uppstått, måste man först ha insikt i ”vad” integritet är för något. Barnet är kroppsligen väldigt anpassningsbart, men det är tyvärr inte barnets hjärna. Det är barnets hjärna som ska ”lära” hur den ska reglera kroppens känslor. Barnet tenderar därför rent överlevnadsmässigt ”förminska” eller ”förneka” sina känslomässiga behov, om omvårdnadspersonen inte ”ser” eller visar respekt och hänsyn till barnets. Inget är så smärtsamt för barnet, än att inte bli sedd, förstådd och bekräftad av sin omvårdnadsperson. Att spegla barnets ”verklighet” fel, ger skador för livet.

Vi har alla samma grundläggande behov, av t ex. trygghet och bevarandet av den personliga integriteten.

Vad är integritet

Om barnet inte ”förstår” att det är ”fel” av en vuxen person att ”bedöma” barnets eget könsorgan eller könsbehåring, eller framföra åsikter om barnets könsorgan eller könsbehåring, så förstår / uppfattar barnet inte heller när det uppstått en integritetskränkning. Barnet förmår inte protestera mot något det saknar insikt om. Integritetskränkning är med andra ord inte nödvändigtvis likvärdigt med att göra något mot någons vilja. Det är när man överträtt en personlig sfär. Det ”rum” som tillhör en annan persons mest privata.

Barn ges inte förmågan att förstå innebörden av en kränkning, eller vikten av att bevara sin integritet, om inte föräldern/omvårdnadspersonen föregår med gott exempel och visar vart gränser går.

Skammens funktion

Alla känslor fyller en viktig funktion. Barn som blivit skammade, kan inte skämmas. Skammen blir så smärtsam och förvirrande, att barnet inte förstår skam. Barnet har blivit rädd, för sina egna känslor. Känslor vars uppgift är att skydda oss.

Att bli ”skammad” är inte samma sak som att ”känna skam”. Det går inte att ”skydda” sig mot skammen, eller fly skam. Skam ligger djupt lagrad i vår instinkt, för att skydda oss, och säkra våran sociala tillhörighet. Den får oss att ”rätta in oss” i sociala normer. Att inte sticka ut för mycket och riskera att bli utstötta ur ett socialt sammanhang. Den talar om för oss om vi gör fel.

Om man är skamlös, och inte förmår känna skam, har man själv blivit skammad alt. lider av en allvarlig personlighetsstörning med oförmåga att se sina egna fel och brister. Gör jag aldrig fel, slipper jag skämmas!

Att skämmas och att känna skam är inte farligt, om än obehaglig, något vi gärna undviker. Det är den känslan som får oss att rätta oss efter normen och erkänna våra misstag. Kan vi inte skämmas eller stå ut med skammen, riskerar vi antingen bli hämmade eller skamlösa. Inget som barn mår bra av. -För då lär vi våra barn, att skam är något ”fult” något ”ohanterbart”. Vi riskerar dessutom utsätta vår omgivning för skamattacker / att skamma andra.

Skamattack – den giftiga skammen

Fundera över om du själv känt dig ”skammad” någon gång?

Oftast sker detta i situationer, där den som bär skulden, inte tar sitt ansvar och felaktigt slänger över skulden på någon annan som förväntas skämmas i dennes ställe.

Man kan ha blivit uthängd till förnedring och hånad med någon annans skam eller behövt skämmas för sina egna känslor- blivit utsatt för förnedring. Då uppstår en ”förvirring” av skam och skuld. Vi ska respektera både egna och andras känslor. Vi måste själva bära vår egen skuld, när vi gjort fel. Vi måste kunna skämmas när vi ska bära skammen och vi får inte kasta vår egen skuld på omgivningen!

Att bli skammad är inte samma sak som att skämmas

Själv minns jag tydligt hur jag blev skammad på min arbetsplats. Det var efter att som 18-åring, blivit utsatt för en våldtäkt. –Skulden var aldrig min att bära, ej heller skammen!

Vet man hur det känns att ha blivit skammad, är det en bagatell att kunna bära sin egen skam! Det är inte farligt att ha fel. Det är inte farligt att skämmas. Det är lite obehagligt, det känns lite pinsamt, men det går över! Att bli skammad är smärtsamt på riktigt! Det kan aldrig vara offrets fel -en våldtäktsman bär alltid skulden! På den tiden, fanns det dock en helt annan föreställning i samhället. Då var det offret som fick bära skulden och fick felaktigt och ofrivilligt ta på sig våldtäcktsmannens skam.

Så lär man sig känna skam

Den som blivit skammad som barn, kan få problem att stå för sina misstag i vuxen ålder. Antingen blir dem perfektionister och vägrar se sina egna fel och brister, eller så blir dem så självkritiska att dem förstorar sina egna brister och tror att alla andra är ”perfekta”. Dem kanske drabbas av oproportionellt stort skampåslag. Vill du bryta dina negativa barndomsmönster, så lär dig smaka på skammen. Lär dig välkomna den. Lär dig ta hand om den, när den tittar fram. Skammen fyller en viktig funktion, den får oss förstå vad som är ”rätt” och vad som är ”fel”, den får oss bli ödmjuka inför våra egna och andras misstag och den leder oss mot att ”gå undan” och ”slicka våra sår”, och den talar om för oss när vi är skyldiga! UNDER FÖRUTSÄTTNING ATT VI LÄRT OSS FÖRSTÅ, ATT LITA PÅ, OCH KÄNNA VÅRA KÄNSLOR. 

Känslor är inte farliga! Att inte kunna känna och förstå känslor är farligt! Då är vi inte förmögna att ge våra barn förmågan att hantera sina känslor. Känslor ska behandlas med respekt, varken förminskas eller förstoras.

Förnekelse och skam

Ett exempel på en offentlig person, som visat tecken på en oförmåga att bära sin egen skam, är programledaren för ”Äntligen hemma”. Trots otaliga vittnen som talar för hans skamlösa sätt, förmår han inte bära skammen, -att ta på sig skulden och erkänna sina misstag! Till och med hundar vet hur man skäms! Hundarna sticker svansen mellan benen och går undan och känner skammen. En mediaskandal utan dess like och en ”skam på torra land”!

Är det OK att ansa sitt barns könshår?

Nej, en förälder ska aldrig erbjuda sig klippa ett barns könshår! För de flesta är detta en självklarhet. Men för en vuxen person som inte själv fått lära sig vad integritet är, kanske det inte är lika självklart. Man kanske inbillar sig att en förälder ska lära barnet hur man ska se ut i underlivet. Då föreligger en övergripande risk, att omvårdnadspersonen själv, omedvetet, kränker barnets känslor och integritet. Omvårdnadspersonen ska inte heller verbalt, lämna ut intima detaljer, om ett barns intima delar, för andra, inte ens andra familjemedlemmar.

Det är en integritetskränkning. För dem flesta är detta självklarheter, men det är det tyvärr inte för alla. Oftast sker brister bakom ”lyckta dörrar”. Vilket  förekommer så väl i välbärgade hem, bland högutbildade personer, som bland fattigare hem.

Barnets känsligaste ålder

När barnet är tillräkligt gamalt för att själv torka sig efter ett toalettbesök, eller t o m. blivit könsmoget, upphör också ”rätten” för omvårdnadspersonen, att ha tillträde till barnets intimare kroppsdelar. Om omvårdnadspersonen själv är gränslös och tycker att det är ”normalt” att blotta sitt könsorgan i onaturliga situationer, så lär sig barnet inte själv vara ”rädd” om sin intigritet. En omvårdnadsperson måste själv ”visa” barnet ”vad” intigritet är. Och hur viktig den är! -Visa vart gränserna går. Allt omvårdnadspersonen gör, blir ”normalt” för barnet.

Barnets förebild

Vad är det viktigaste hos en förebild? Jo, att föregå med gott exempel. Att vara ett föredöme!

Om omvårdnadspersonen inte respekterar barnets personliga integritet, så lär sig barnet att det är ”normalt” att bli utsatt för ett respektlöst beteende och integritetskränkning, eller att utsätta andra för detsamma.

Den lär sig inte ”uppfatta” sin egen integritet och dess gränser.

Den lär sig inte värna om eller vara rädd om det ABSOLUT mest privata hos ALLA människor – sin egen och andras integritet.

-Det har uppstått en allvarlig form av omvårdnadsbrist och en integritetskränkning.

Om omvårdnadspersonen dessutom förnekar det inträffade eller inte har förstånd att förstå dess innebörd, kanske försöker ”förminska” sitt misstag eller skylla ifrån sig på något, har det uppstått en mycket allvarlig omvårdnadssvikt! Kanske blir barnet eller dess omgivning till och med bestraffat för det omvårdnadspersonen själv har gjort, men som denne inte förmår bära skulden och skammen för? Vad har då skett, tror du?

Det finns inga ”perfekta” föräldrar

Alla kan göra fel, om man innerst inne förstår att -”det här var dumt gjort”, så är man skylldig att förklara för ett barn vad som var fel, Ta på sig skulden, be om ursäkt och visa att man skäms.

För barn respekterar sina föräldrar och de är alltid ”felfria” i barnets ögon. Genom att visa barnet det stora i att inse sina egna fel och brister, visa sin förmåga att kunna be om ursäkt, när man gjort fel. –Visa att det går att bära skammen. har man också givit sina barn bra förutsättningar inför livet i stort. Vilket är alla föräldrars intentioner, men ibland svårare att leva upp till.

Varför är inte komplext trauma en diagnos

Ett stort problem i vårt samhälle, är det faktum, att tillståndet inte ens existerar i diagnosmanualen. Det medverkar till att kunskaperna är väldigt begränsade, vilket i sig gör komplext trauma svårare att upptäcka. Det är väldigt få, som därför besitter kompetens att behandla. Vilket gör det svårt för de drabbade att få rätt hjälp.  Detta innebär inte att du som drabbad ska känna hopplöshet. För det finns hjälp och genom att själv skaffa kunskaper om komplext trauma, kan du lättare själv sätta ord på vad du behöver jobba med. Här kan du lyssna på Johanna Brynielsson, psykolog och psykoterapeut, berätta om komplext trauma i Radio P4.

I nedanstående video, berättar psykologen Kati Morton om komplext trauma. Det märks dock att hon själv saknar full förståelse av dess innebörd, när hon här försöker förklara. Men hon berättar väldigt bra, varför det inte är en ”erkänd” diagnos samt varför det inte finns med i diagnosmanualen:

Skillnaden mellan PTSD och komplext trauma

PTSD är en enskild händelse som har utlöst ett trauma. Medan komplext trauma är mycket mer komplicerat än så. Det innebär nämligen flera svåra händelser, ibland utanför det egna medvetandet, som traumatiserat oss gång på gång på gång. Många går i villfarelsen, att detta per automatik innebär att du då splittrats så svårt i ditt innersta, att du utvecklat en personlighetsstörning, vilket absolut inte måste vara fallet. Många lever helt ”normala” liv, men lidandet är omänskligt. Att inte veta ”vad” som utlöser traumat eller förstå när man är återtraumatiserad, eller att detta upprepar sig hela tiden, blir väldigt smärtsamt. Att leva blir ett omänskligt lidande. Det är aldrig ditt fel, att du bär på ett trauma!

Samband mellan ACE och komplext trauma

Att ha traumatiserats svårt i sin egen uppväxt (ACE) av sin egen familj, är även något som försvårar omständigheterna. Därför din egen ”flock” kommer inte erkänna att de är förövare. Förnekelsen är fruktansvärt smärtsam. Den kommer troligtvis bidra till att det blir extremt svårt att själv inse vad man varit med om, och förstå dess allvar. Läs mer om trauma här i bloggen; trauma i barndomen (-Här kan du ta reda på om du har traumarelaterade händelser från din barndom och räkna ut dina egna ACE poäng) ,anknytningstrauma, anknytningsmönster, trauma & känslor, trauma certifierad, traumasorg, stressresponsen. Senaste forskningen kring sexuella övergrepp och NPF / AST.

Boktips

Den emotionellt frånvarande mamman” eller The Emotionally Absent Mother: How to Recognize and Heal the Invisible Effects of Childhood Emotional Neglect av Jasmin Lee Cori.

Bilkälla, Adlibris

Sist men inte minst: Adult Children of Emotionally Immature Parents av Gibson, Lindsay C.

Bildkälla, Adlibris

 

Ensamhetsmärta och känslomässig första hjälpen

Hur sköter du om dina känslomässiga sår? Tar du lika bra hand om dem som dina fysiska?  Har du någon gång upplevt  ensamhetsmärta? Guy Winch är psykiatriker  och berättar i TedTalks om hur han själv drabbats av både ensamhetsmärta och ältande tankar, och hur dessa emotionella sår behöver vårdas i lika hög utsträckning som fysiska skador. Det är dags för ett holistisk perspektiv, där vi värderar vår mentala och kroppsliga hälsa lika högt. ( Steg för Livet )

Så påverkas vi av ensamhetsmärta

Ensamhet är lika farligt som rökning och förkortar livet med 14 %. Ensamheten gör något med vår hjärna, som gör att vårt perspektiv på omgivningen förändras. Det uppstår ett psykologiskt sår som varken går, eller bör ignoreras vilket ger ensamhetsmärta!

Om vi inte förstår, att ensamheten verkligen skapar ett psykologiskt sår, hur ska vi då kunna veta att vi måste ta hand om det? Att det går att läka med rätt förutsättningar? Misslyckanden i livet ger samma sorts skador. Vi är alla känsliga för motgångar och misslyckanden. Det uppstår en paradox i hjärnan, som gör att vi inte ”tror” på att det går att överkomma problemet. Om vi då bemöts av en omgivning som talar om för oss att det ”bara” är inbillning och att det enda vi behöver göra är att skaka av oss problemet, uppstår ett avvisande. Något som är mycket smärtsamt och spär på det psykologiska såret och ökar den psykologiska stressen. Emotionell smärta kräver omhändertagande och medkänsla. Både av oss själva och från  omgivningen. Men framförallt via självmedkänsla (forskning om smärtan).

”Ensamhet är inte samma sak som att känna sig övergiven. Den ensamheten är den svåra – Övergivenheten, är den svåraste formen av ensamhet. Den leder oss slutligen mot att överge oss själva.” ADHDsystern

Lär dig första hjälpen för känslomässiga sår

Bekämpa dina negativa tankar genom distraktioner. Förändra din inställning till motgångar och misslyckanden. Stärk din självkänsla och lär dig bekämpa negativa tankar. Då kommer du kunna läkas och även stärka din återhämtningsförmåga (resilience) och gå stärkt ur dina känslomässiga skador! Skapa dig en Egenvårdsplan med dina egna rutiner av självomsorg. Bli bättre på att kommunicera. Hitta sätt att bekämpa ensamheten på och frigör dig från ensamhetsmärta!

Självmedkänsla

Saknar du förmågan att ta hand om och vårda ditt inre? Går du omkring med en negativ och självkritisk ”inre dialog”.  Kanske tror du att alla andra är lyckligare/ mer lyckade / bättre / snyggare / modigare / rikare / smalare / mer vältränade än du, eller att just dina problem är olösliga? Kanske jämför du dig med andra? Omedvetet har du då blivit din egen värsta fiende. Om så är fallet saknas självmedkänsla. Förmågan att vara din egna allra bästa och stöttande vän. Den där trygga, lugnande och förstående rösten som alltid stöttar dig, och vet att du gör så gott du kan, att du duger precis som du är. Att du inte behöver prestera, för att känna att du duger! En inre mentor som låter dig sätta sunda gränser mot omgivningen och tillåter dig sätta dina behov i första rummet, utan att drabbas av dåligt samvete.

Självmedkänsla och återhämtningsförmåga

Om du förmår ta hand om dina känslomässiga behov genom att se till att skaffa dig det du saknar för att bekämpa te x. ensamhet, besitter du förmågan. Oavsett vad som orsakat lidandet. Om du t ex. känt dig ensam, och hittat sätt att bryta isoleringen på. Eller jobbat med att få bukt med orsaken bakom, att du känt ensamhetsmärta.

En förlust kan inte alltid ”ersättas” men det går att hitta något annat, som fyller ut tomrummet (distraktion). I dessa exempel, har det känslomässiga behovet åtgärdats. Genom visad självomsorg har dem egna styrkorna använts för att tillgodose ett känslomässigt behov. Du har en konstruktiv inre röst, som väglett och stöttat dig i motgång. Den har gett dig förmågan att hantera motgångar och att återhämta dig efteråt. Självmedkänsla skyddar dig mot Depression.

Vad är självmedkänsla – hur och när används den

Självmedkänsla är en allmänmänsklig färdighet. Det är något som alla kan skaffa även om det saknas. Det gäller bara att komma till insikt i att den saknas och i så fall komma på hur den skapas. Om man aldrig vetat vad det är, hur ska man då veta om den saknas? Hur kan just du göra för att skapa den?  Det kräver att du tränar på att upptäcka, när den lyser med sin frånvaro eller pockar på att behövas.

Försök föreställa dig hur den låter, känns och upplevs. Försök förnim när den skulle kunna vara till behjälplighet. Det är en inre färdighet, en förmåga att stärka dig i motgångar och att ta hand om dina känslomässiga behov på ett ansvarsfullt och kärleksfullt sätt. Den får dig att göra just det som får dig att må bättre, inte nödvändigtvis för stunden, utan över tid. Det är en inre coach som skyddar dig från yttre påhopp och kritik och tillåter dig att skaka av dig det du inte behöver. En lojal och trogen vän som stöttar i motgång, så väl som framgång. En vänlig och förstående röst som är dig lojal. Min bästa förebild i självmedkänsla är Kristin Neff:

Hur kan man lära sig självmedkänsla

Det är OK att inte alltid veta hur man gör något. Men det går alltid att lära sig! Alla kan skaffa sig självmedkänsla! Antingen kan man genom att läsa, lära om vad det är och hur man gör. Eller lyssna på hur andra har gjort och ta efter. Kanske gillar du att lyssna på podcast, då kan du leta upp ett program som berör självmedkänsla. Kanske gå en kurs? Man kan öva genom yoga eller Mindfulness. Skaffa dig en förebild – någon som du tycker är bra på självmedkänsla. Sen gäller det att man övar upp färdigheten och tränar på att göra just det som man inte kunnat. Det gäller att försöka träna på att göra något som man inte är van vid. Som med allting nytt vi inte kan, är det svårt i början (källor till ”när självmedkänsla är svårt”). När vi väl kan det, blir det lättare vartefter, tills det går av sig själv. Ungefär som att lära sig att cykla, när det blir lite vingligt i början. En stärkande ”affirmation” kan vara: ”Jag gör så gott jag kan tills jag kan bättre, då gör jag bättre.” (Läs mer på bloggen om självomsorg.)

 

Trauma-certifierad – När ska vård och skola i Sverige anpassa sig?

Trauma-Certifierad eller ”Trauma informd care” finns i USA, men inte i Sverige. Nu går Opraha ut och sprider ordet om komplext trauma! Se inslaget  från ”60 minutes” här:

Programmet fortsätter att sprida mer kunskaper om hur man kan bemöta barn och ungdomar från ett annat perspektiv. Ett perspektiv som fokuserar mer på ”Vad barnet har varit med om” än vilken diagnos barnet har, eller varför barnet agerar som det gör. Se fler inslag här.

Trauma-certifierad vård

I Sverige har vi förstås inget motsvarande begrepp, varför jag i brist på annat valde trauma-certifierad. Frågan är när Sveriges kommuner och landsting skall skaffa sig kompetensen, som nu sprids världen över? I Svedala biter dock byråkraterna på Socialstyrelsen ihop och propsar på att psykiatrin i första hand ska stå för KBT-behandling, och inget annat! Något som alltså inte biter på trauma. Jämför traumavården inom somatiken och akutsjukvården. Inom denna enhet har man ”förstådd” allvaret bakom begreppet. Kanske något raljerande uttryckt, men i allra högsta grad relevant.

Folkhälsopreventionens brister

Jag som själv gått utbildningen för BVC-sköterskor och Distriktsköterskor kan intyga att kunskaperna om traumats påverkan på folkhälsosjukdomar inte belystes under utbildningen. Detta trots att VC skall fungera som informationskälla till att upplysa befolkningen om orsak / verkan av levnadsvanor kopplat till folkhälsosjukdommar samt erbjuda samtalsstöd vid psykisk ohälsa. En Dsk-sköterska kan vara hur duktig som helst på samtalsmetoder, men om hon inte besitter grundläggande kunskaper till den största faktorn bakom sjuklig övervikt, kan man ifrågasätta etiken bakom Socialstyrelsens riktlinjer (med hänvisning till ACE-studien, se artikel 10 med Dr Felitti).

Johanna Brynielsson: Psykisk traumatisering, diagnostik och behandling

Psykiatrin i Sverige saknar Trauma-Certifierad personal

Trenderna inom psykiatrin är en sorglig följetong med alltför dyrbara och problematiska paradigmskiften i bagaget. Det kanske inte är så konstigt, om jag nämner att dem skador ett trauma bidrar till i barnets hjärna, symtomatiskt liknar dem vid ADHD och andra NPF-tillstånd? Det leder obehandlat till nedsatt förmåga att hantera motgångar i livet och präglar beteendet till den grad att det enligt ACE-studien, är den viktigaste orsaken bakom dem dödligaste folkhälsosjukdommarna, så som övervikt, hjärt och kärlsjukdomar, missbruk och autoimmuna sjukdomar. Det leder även till en livslång stresskänslighet, eftersom traumat i sig är en stressbelastning.

Läget i Sverige – kunskapsbrist

Sverige lider allvarlig brist på Trauma-certifierad personal.

Utdrag från svenska wiki: ”Situationen i Sverige verkar i många avseenden likna 1980-talets USA då man trodde att endast krigsveteraner drabbades av PTSD. I Sverige kopplas Komplex PTSD på det stora taget enbart samman med upplevelser av krig och flyktingskap varför det saknas djupare kunskap om andra patientgrupper. Trauma Center i USA som grundades av Bessel van der Kolk gjorde en kartläggning för ett tiotal år sedan vilka typer av trauman som remitterade patienter exponerats för.[8] Kartläggningen kan ge en fingervisning om vad som gäller även för svenska patienter som lider av Komplex PTSD.”

Orsaker bakom komplext trauma, förekomst / upphovsmekanismer:
1. Förlust/separation – 98,6 procent
2. Omsorgssvikt – 91,4 procent
3. Fysisk misshandel – 80,0 procent
4. Sexuella övergrepp – 74,3 procent
5. Emotionella övergrepp – 85,7 procent
6. Övriga trauman – 91,4 procent
7. Bevittnat våld – 87,1 procent
8. Missbruk inom familjen – 75,7 procent

Dokumentär om anknytningstrauma och feldiagnostisering

I den här dokumentären från SVT, skildras Odettes liv. En 12-årig tjej, som blev feldiagnostiserad med Asperger. Hennes mamma fick en Postpartumdepression och fick svårt att knyta an till dottern. Filmen heter ”Diagnosen” och kan ses fram till och med 15 oktober 2018. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat med 100% på tio år. Siffran får tala för sig själv.

Här i bloggen kan du läsa mer om trauma i barndomen: komplexttrauma, trasslig uppväxt, om anknytningstrauma., känslor och trauma – (Mer information på olika sidor kommer tillföras löpande, parallellt med nya blogginlägg).

Kunskapskällor på nätet

Den som idag fått insikt om ett barndomstrauma är hänvisad till egenvård eller att vända sig till privata psykoterapeuter med traumakompetens, vilket tyvärr inte många har råd med. Landets fåtal traumacenter, har inte kapacitet nog och prioriterar främst krigsoffer.

På nätet finns dock mycket information att hitta från personer som innehar Trauma-certifierad kunskap, eller på eng. Trauma informed. Trauma Recovery University drivs av Athena Moberg and Bobbi Parish. De erbjuder ”safe zones” – självhjälpsgrupper på Facebook och ett 100-tal nedladdningsbart självhjälpsmaterial samt en YouTube-kanal sen fyra år tillbaks.

Vad kan man själv göra – skaffa trauma-certifierad kunskap

Efterlevande från inbördeskriget i Rawanda har blivit behjälpta av Peaceful heart Network , genom ”Tapping”, vilket kan användas som en stabiliseringsmetod. Pete Walker erbjuder guidning genom återtraumatisering eller sk ”flashbacks” genom det här nedladdningsbara materialet,. I en senare utgåva ger Pete Walker 13 punkter för säkert tillfrisknande. Dag Nordanger förklarar tydligt vad som händer med hjärnan i den här bildpresentationen.  I videon nedan ser du honom även förklara ”Toleransfönstret”. Dag Nordanger är specialiserad på traumabehandlingen TMO (Trauma Medveten Omsorg), och är samordnare för nätverket CACTUSChild and Adolescent Complex TraUma Society, (länk finns längre ned på den här sidan). Eftersom traumat är beläget i Amygdala, bör behandlingen följa en bestämd ordning. Annars riskerar man orsaka återtraumatisering. Traumat går inte att ”prata” bort hos en vanlig psykolog. Frågan är om det är etiskt försvarbart av lanstingspersonal, att bevittna någon med trauma, utan att kunna erbjuda vård? Hur får det patienten att må? Kan det i sig föranleda återtraumatisering? – Känslan av att inte få den hjälp man behöver, trots att man söker hjälp.

Artiklar:

(För dig som är intresserad av forskning kommer här ett utdrag artiklar / uppsatser)

1. Childhood life events, immune activation and the development of mood and anxiety disorders: the TRAILS study. Jonker, I., Rosmalen, J. G. M., & Schoevers, R. A. (2017). Translational Psychiatry, 7(5), e1112.

2. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma
Teicher, Andersen & Polcari.
Psychiatr Clin N Am. June (2002)Vol. 25, Issue 2, s.397–426.

3. Environmental and Genetic Influences in Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and its Comorbidities (93s). Capusan, A.J. Doktorsavhandling, (2016).

4. Understanding the potency of stressful early life experiences on brain and body function.
B. S. Mc Ewan., Metabolism Clinical and Experimental 57 (Suppl 2) (2008) s.11–15.

5. Adverse childhood experiences, allostasis, allostatic load, and age-related disease.
A. Danese , B. S. Mc Ewan., Physiology & Behavior 106 (2012) s.29–39.

6. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma.
Martin HTeicher MD, PhD. Susan L.AndersenPhD, AnnPolcari PhD, Carl M.AndersonPhD, Carryl P.Navalta.
Psychiatric Clinics of North America
Vol. 25, Issue 2, June (2002), s.397-426.

Fler Artiklar:

7. The Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study: overview of the first 40 years, with an eye to the future
Richie Poulton • Terrie E. Moffitt • Phil A. Silva
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol (2015) 50:679–693 (DOI 10.1007/s00127-015-1048-8).

8. What happens in early childhood can matter for a lifetime. (2s. Pdf. 2015, Developingchild Harvard.edu).

9. Neurobiological consequences of juvenile stress: A GABAergic perspective on risk and resilience. AnneAlbrecht, IrisMüllerc, ZivArdia, GürselÇalışkan, DavidGruberd, SebastianIvens, MenahemSegale, JoachimBehr, UweHeinemannd OliverStorkch, GalRichter-Levin. 23s  Neuroscience & Biobehavioral Reviews Vol 74 part A March (2017), s.21-43

10. Relationship of childhood abuse and household dysfunction of many of the leading causes of death in adults. e adverse childhood experiences (ACE) study.  Felitti et.al.
American Journal of Preventive Medicine in 1998, Vol.14, s.245–258

11. Traumahistorik och traumarelaterad symtombild hos patienter inom vuxenpsykiatri.  Deskriptiv studie, Johanna Brynielsson (2014).

12. Toxic Stress in Children and Adolescents (26s.)
BUCCI, MARQUES, OH, ET AL
Advaces in pediatrics (2016) Vol. 63, Issue 1, s403–428

13. ”Is It ADHD or Child Traumatic Stress” – NCTSN (11s. Pdf ).

14. VAR FINNS HJÄLPEN?
– om komplex traumatisering och traumabehandling. Charlotte Block, Ersta Sköndal Högskola, Uppsats (2012).

Bloggartiklar:

Network Autism.org – Autistic spectrum condition and attachment – what’s the connection?

​The Atlantic Magazine- How-childhood-trauma-could-be-mistaken-for-adhd/
ACEs too high  – Childhood-trauma-leads-to-lifelong-chronic-illness-so-why-isnt-the-medical-community-helping-patients/

🌐 Webbsidor:

🌐 NCTSN- The National Child Traumatic Stress Network 

🌐 Artiklar & Litteraturlista från: CACTUS – Norskt internationellt Kompetens Centrum för utvecklingstrauma.

🌐 The Center on the Developing Child, Harvard University

🌐 SAMHSA – Substance Abuse and Mental Health Service Administration, ( is the agency within the U.S. Department of Health and Human Services that leads public health efforts to advance the behavioral health of the nation).

ADHDsysterns YouTube-spellista om trauma

🎓 Trauma experter:

Bessel Van Der KolkDaniel SiegelPete WalkerStephen PorgesPeter LevineDag Nordanger, Johanna Brynielsson, Anna Gerge, Allan Schore ,

 

Sorgebearbetning och traumasorg

Vad är sorg? Vad innebär sorgebearbetning och traumasorg? Hur bearbetar man en förlust? Kan man ”fastna” i sorg? Hur ”gör” man för att bearbeta sina känslor och gå vidare i livet, trots hjärtslitande erfarenheter? Går det att ”jämföra” sorger?

Sorgen är en känsla av förlust av t ex. person (el. djur, social ställning, arbete o dyl.), ting eller kränkning av den egna personen. Vi kan aldrig jämföra varandras sorger. Sorgen är högst personlig och kan ha många bottnar. En sorg kan ”väcka” gamla sorger till liv.  Sorgen kräver tid för återhämtning. Det går att ”lära sig” leva med sorgen, man måste bara hitta ett sätt, sitt sätt.

Alla kan vi nog relatera till terrordådet i Stockholm 7 april 2017, som tog Ebbas liv. Här berättar hennes pappa om sin förlust och delar sin sorg, i programmet ”Efter tio” på TV4:

Ebba Åkerlunds minnesfond erbjuder en minneskonsert Lördag den 7 April 2018. Ebbas mamma startade fonden som heter ”Ebbas änglar”. Här kan du läsa om när Ebbas mamma berättar om sin sorgeprocess.

Ebbas pappa har initierat ”Ebbas hjärta” via Stiftelsen Svenska Hjärtan, som ”vill uppmuntra barn, ungdomar, lärare och ledare att skapa en bättre vardag för många, inte minst de som behandlas illa med mobbing, både fysiskt och psykiskt.”

Här sätter Ebbas pappa ord på sin sorgeprocess:


Sorg och ADHD diagnos

Lyssna på Christin Edmarks finstämda berättelse till att få en diagnos mitt i livet på Sveriges Radio. Eller här på Facebook i en live upptagning från Dramaten (spola 16:29 minuter in i klippet).

Christin Edmark, Dramaten


-Som sjuksköterska och som volontär på Självmordslinjen, har jag många gånger mött frågor om sorg och vill passa på att dela lite ”matnyttiga” länkar och material från nätet:

Föreningar för olika sorgeprocesser

SamSorg – för Människor i Sorg

FEBE – Föreningen för föräldrar som har mist barn

Filmtips: ”I sorgens tid”

Vimil – Vi som mist någon mitt i livet – är ett nätverk för oss som mist någon mitt i livet. 💬 Till Vimils chatt.

SPES – för dig som förlorat en närstående i suicid.

Sorgmottagning i Stockholm – (psykoterapeutiskt stöd till vuxna sörjande (från 18 år), som drabbats av förlust genom dödsfall.) Sidan innehåller information med litteraturtips och länkar: Sorgemottagningen

Sara Lodins sida med Sorginfo

När sorgen ”fastnat”

Det går inte säga åt någon som fastnat, att denne måste gå vidare. Hjälp personen istället att göra just detta. Orsaken kan vara traumasorg. En människa som själv inte förmår gå vidare behöver ha hjälp och stöd av omgivningen, precis som Ebbas pappa, uttrycker i inslaget ovan.

”Resolution has nothing to do with the abusers. Believing that it does is a very common misunderstanding. The solution does not lie with the perpetrators of abuse or mistreatment. Closure comes from facing the pain, validating the abuse and changing the belief system that formed because of that abuse. NONE of this emotional healing work depends on anything from the people who did the harm.” Darlene Quimet (om traumasorg)

Bitterhet kan vara en faktor som gör det svårt att gå vidare, att släppa taget om sorgen. En annan faktor kan vara svårigheter i att förlåta, att komma över det som orsakat sorgen. Bakomliggande orsaker kan vara trauma och frysta känslor (fryst ilska), känslor som ligger dolda för det egna ”jaget”, i en traumasorg. Om så har skett, är det svårt att själv upptäcka problemet och förstå problematiken. Kanske dissocierar man helt från känslan. -Vilket innebär att den inte finns i det egna medvetandet. Kanske känner man sig ledsen, utan att riktigt förstå varför. Kanske är upplevelsen att sorgen överväldigar, känns ohanterbar eller inte går att uthärda.

”Bitterhet är nämligen ilska som svalts så många gånger att den har satt sig på tvären.” -Marie Bengtsson

Omfamna din bitterhet – Marie Bengtssons blogg

När bitterheten tar över – Överlevnadsguiden.

Svenska Institutet för Sorgebearbetning.
Institutet erbjuder sorgbearbetning (Programmet för sorgbearbetning™ ).
Provläs 2 Kap, Sorgbearbetning  (för känslomässig läkning vid sorg efter dödsfall, separationer och andra förluster).

Innehållsförteckning, Sorgebearbetning

Steg för Livet

Boktips – gratis och nedladdningsbart

Orden som vänder sorgen, 5s (PDF).

När brustna hjärtan läker, (24s).

Handbok om sorg, av Agneta Grimby och Åsa K. Johansson, (60s).

Någon – man tycker mycket om – har dött  – Arbetsbok om sorg och saknad, 31s. ”Alla blir vi ledsna när någon som vi tycker om har dött. Det är svårt att förstå vad döden innebär. Vi människor visar vår sorg på många olika sätt, och inget sätt är rätt eller fel. I den här boken beskrivs med bilder hur Karin och Bengt mister en kär släkting, och hur vardagen blir ett långt tag e er förlusten. Bilderna visar hur de behöver stöd i sorgen för att arbetet med sorgen skall bli lättare. Boken kan vara en hjälp att samtala kring det svåra som har inträffat”.

Surviving my past, 28s. Fem steg i att bearbeta sorgen av att varit utsatt för övergrepp. Traumasorg.

The grief recovery method, 28s.

Innehållsförteckning, Grief recovery method.

Historik kring sorg

Om sorgens historia skriver Karin Johannisson. På 1600-talet (i boken Melankoliska rum) och hur det då var ”coolt” att sörja och att man träffades i speciella sorgerum. Då var det ”patos” (förenat med viss status) att visa sin sorg. I dagens samhälle där konsekvenserna av kyrkans sekularisering, har manifesterats, saknas det tidigare så självklara ”rummet” för bl a. sorgeprocessen. Moa Junström, regissör och aktuell i veckans dokumentärfilmfestival med filmen Psyket, tar i sitt nästa filmprojekt upp kvinnors sorg, ur perspektivet från  misshandlade kvinnor som hamnar på psyket, istället för att bli sedda och hjälpta att hantera sorgen och traumat som är förenat med det dem varit utsatta för. Traumasorg.

Sorgeprocessens tidsrymd och traumasorg

Vi behöver sörja för att komma hela ur en sorg. För att kunna sörja behöver man ha kontakt med sina känslor. Sorg kräver också förmågan till självtröst. Den behöver tid, men utan ”rätt” vägledning och stöd, kan tiden bli oändlig. Därför är det adekvat, att precis som förr i tiden, ha ett ”sorgeår”.  Som med alla personliga processer, är bearbetningsförmågan olika hos olika personer, och därför kan det ta olika lång tid. Ett ”sorgeår” kan  i vissa fall innebära två eller tre år.  Man måste själv komma till insikt i, om och när, man behöver ta hjälp, och om man ”fastnat” i sorgen, och inte förmår leva vidare. Det handlar om att lära sig acceptera förlusten och hitta ett sätt att ”bära” den med sig i livet, utan att den ”tar över” ditt liv.

Sätt ord på sorgen

En viktig del i sorgeprocessen är att prata om det som gör ont. Det finns en viktig och helande funktion, i att få sätta ord på sina känslor. Att få dela detta med en annan person, som är beredd på att lyssna. Många gånger försöker vi som ”lyssnare” komma med råd, istället för att just lyssna. Det ligger en konst bakom förmågan, att ta emot det någon delar. Att våga bemöta det som sägs, utan att försöka släta över, eller komma med några lösningar. Vi kan alla bli bättre lyssnare. Trösten, ligger i bekräftelsen av att den som lyssnar, visar att denne förstått hur vi mår. Ensamhet, spär på sorgen, och förvärrar den.

Tårarnas funktion – Det är friskt att gråta

Kanske har du själv noterat att du översköljs av ett visst lugn, efter att ha gråtit? Det beror på att kroppen frisätter Oxytocin efteråt. Tårarna innehåller inte bara saltvatten, utan rensar även kroppen på ett överskott av kemikalier, vilket fungerar smärtstillande. Här kan du läsa mer om tårarnas funktion och varför det är sunt att gråta.

Bild hämtad från nätet – traumasorg – Källa https://goo.gl/images/EjHqNx

Självhjälpsprogram i acceptans

12- stegsprogrammet är ett Självhjälpsprogram som utvecklades för anonyma alkoholister och familjemedlemmar i destruktiva familjeförhållanden i USA på 40-talet. Det är en organisation som är oberoende. Även om programmet använder gudsbegreppet och böner, är det fritt för tolkning. Själv har jag ”översatt” gudsbegreppet till kärleksbegreppet (här hittar du fler länkar om 12-stegsprogrammet). Föreningen ”Tillfrisknande vänner” ger ut böcker på svenska med dem 12-stegen.  ”Genom att släppa det förgångna och öppna oss för nuet, kan vi bygga upp ett självförtroende och inse att vi är värdefulla människor. Om vi arbetar med de Tolv Stegen och utvecklar ett kärleksfullt stödjande samarbete med vår Högre Kraft kan vi bli återställda till helhet som människor.”  Deras ”sinnesrobön” handlar om acceptans och kan därför användas till att hantera förluster och sorg:

” Giv mig styrka, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.”

Tröst – hur gör man för att trösta någon?

Fyra vägar till förlåtelse

Känslor, behov och trauma

Känslor signalerar behov som behöver tillfredsställas. Känslomässig bekräftelse kan tillgodoses genom självvalidering (jag hör, ser och bekräftar mig själv, mina upplevelser och känslor).
Stanna upp och tillåt dig att medvetandegöra dina känslor. Lär dig förstå vilka otillfredsställda behov, känslorna signalerar om. Ta reda på vilka behoven är som behöver tillfredsställas och hur du ska göra det på bästa sätt. Att få sina känslomässiga behov tillfredställda, leder till Oxytocinfrisättning (Läs mer här , & Mer om Ocytocin ).

Känslors funktion, evolutionen och artens överlevnad

Det är OK att känna negativa känslor. Känslor fyller den viktiga funktionen att medvetandegöra våra kroppsliga och psykiska behov. Stanna upp, känn känslan, även när den är oönskad, obehaglig eller kanske skrämmande.
Träna på att vara i nuet och notera dina känslor och analysera vilket otillfredsställt behov som ligger bakom känslan. Ilska tillhör vårt försvar och kan maskera rädsla, som i sin tur svarar för vårt behov av känslomässig trygghet. Ångest är ett annat symtom för rädsla. Ibland kan det vara lite knepigt att komma underfund med vad rädslan består i. En vedertagen och effektiv strategi mot ångest är att gå emot rädslor, som t ex. vid olika former av fobier.
Känslornas funktion är till för att göra oss medvetna om våra primitiva behov. Samt sörja för att vi gör något konstruktivt för att tillfredsställa dessa och på så sätt säkerställa vår överlevnad.

Fler negativa känslor

Utan negativa känslor hade vi inte överlevt evolutionen. Då hade vi helt enkelt legat i en grotta och dött av hunger. Eller fallit offer för dödliga växter och djur. Av överlevnadsmässiga skäl har vi därför fler negativa känslor, än positiva. Att lära sig hantera livet, innebär således även att lära sig acceptera negativa känslor. Ingen smärta, inget liv. Smärtan är en villkorslös del av att leva.

7 grundkänslor

* Ilska hjälper oss att försvara oss mot något som hotar.
* Rädsla skyddar oss mot faror.
* Avsky hjälper oss mot oönskade intryck.
* Ledsnad hjälper oss att dra oss tillbaka.
* Blir vi angripna ökar ilskan chansen för att vi ska kunna skrämma bort angriparen.
* Blir jag rädd ökar chansen för att jag ska klara av att fly fara.
* Kärlek för oss mot andra människor.
(Källa  )

Dysfunktionellt sätt att tillfredsställa behov

Negativa sätt att hantera obehagskänslor på innebär b la.
Döva obehag / smärta/ frustration  &  stress, genom beteenden som ger ett kraftig dopaminpåslag. Detta leder till att personen kommer söka Dopaminkickar, som ett sätt att slippa det obehag som är förknippat med negativa känslor. Detta genererar i sin tur en Serotoninfrisättning, som ger en lättnadskänsla. (Neuroner som är sammanlänkade, jobbar ihop). Serotonin är en signalsubstans, som fyller kroppen med välbefinnande och förnöjsamhet. Serotoninbrist leder till depression.

Känslomässig flykt och missbruk

Ätstörning, fungerar som en flykt från obehagskänslor. Istället för att använda mat som en energiförsörjande källa. Används maten till att styra belöningscentret i hjärnan. Vid obehagskänslor uppstår en dopaminbrist i hjärnan. Dopaminets uppgift är att motivera oss till handling (genom en handling, mätta hungern). Mättnadskänslorna som uppstår efter ett födointag, frigör serotonin, som efterlämnar en känsla av välbefinnande. Vi är främst menade att äta för att tillfredsställa hungern och på så sätt säkerställa vår överlevnad. Utan föda svälter vi ihjäl. All annan form av ätande, är en form av beteendestörning/känslostörning.

Om det föreligger en störning i kroppens belöningssystem, manipuleras de kroppsegna hormonerna, via beteendet. Beteendet blir då inte ändamålsenligt. Här kommer vissa utveckla någon form av missbruk för att döva smärtsamma känslor (ätstörning eller träningsmissbruk, köpmissbruk, sexmissbruk, spelmissbruk, undvikande, alkoholism, drogmissbruk mm). Det är i själva verket effekterna av signalsubstanserna,  kroppen vill åt, i lindrande syfte. Därför är (missbruks)beteende inte ändamålsenligt. Istället för att lyssna på vad känslorna signalerar för behov och att möta behovet, flyr man obehagskänslor genom den lättnad som uppstår via frisättningen av signalsubstanserna som sker via missbruksbeteendet. Genom drogmissbruk eller beteendemissbruk, missbrukar kroppen också dem kroppsegna signalsubstanserna som beteendet frigör (Mer om missbrukets effekt på hjärnan  ).

Negativa konsekvenser

Att fly sina känslor – genom att undvika och bedöva obehagliga känslor.  Visar sig genom så kallade beteendestörningar, som på sikt genererar negativa konsekvenser. Det kommer påverka livskvalitén negativt över tid, i många fall även sänka den förväntade livslängden, samt ligga till grund för att utveckla någon form av ”vår tids” livsstilssjukdomar.

Har du fått höra att du är för känslig? Ta HSP testet här. HSP står för Higly Sensitive Personality och är ingen diagnos, men ett vedertaget personlighetsdrag. Begreppet myntades av Elaine Aron.

Självmedkänsla

Lär dig tillfredställa dina känslomässiga behov genom omsorgsfull egenkärlek och självmedkänsla. Bli den där omhändertagande föräldern, som du hade behövt som barn. Som såg och bekräftade dina känslor på ett adekvat sätt. Samt lärde dig genomlida obehag och indirekt visade hur man självtröstar på ett (adekvat) riktigt sätt. Våga möt det som är svårt! Använd andningsövningar till att få kroppens nervsystem att slå över till Parasympatikus-läge, där kroppen fungerar optimalt. Istället för sympatikus-läget, som stressresponsen aktiverat, där andningen blir ytlig.

Fly, fäkta & foga – kroppens försvarsstrategier

”Fawn” – (att foga sig) Ngt händer som utlöser ett traumatiskt minne, vilket leder till att stressresponsen aktiverar nervsystemets sympatikus-läge. I stället för att reagera med kamp eller flykt (fäkta & fly), fogar du dig till negativa omständigheter (läs mer av Pete Walker ). Du dissocierar (psykologisk flykt) och fryser i obehagliga ögonblick, vilket leder till att du i situationen, tappar orienteringen till dig själv. Istället för att MÖTA dina egna känslor, lägger du locket på, och anpassar (fogar) dig till den ohälsosamma situationen / förövaren. Det kan t. ex. visa sig i form av en till synes ”hög grad av anpassningsförmåga”. Trots att du inte borde anpassa dig i situationer som får dig att må dåligt. Detta är en överlevnadsstrategi som reaktiveras i en stressutlöst situation som påminner Amygdala om snarlika händelser från barndomen. Under omständigheter då du som barn inte förmådde ”fly eller fäkta” i en situation som utlöst din stressrespons. Stressresponsen utlöses i situationer som utmärkts av någon form av hot. En fara som kroppen uppfattar som livsfarlig (noradrenalin utsöndras). Små barn, överlever inte utan sin anknytningsperson. Därför blev denna strategi ändamålsenlig under barndomen, men måste läras om i vuxenlivet. Då personen inte längre är lika hjälplös.

Överlevnadssystemet utmanas i trauman

Människobarnet med sitt otympligt stora huvud, är totalt hjälplöst utan sin anknytningsperson och någon som försörjer det. Om det lämnas ensamt, kommer det inte att överleva. Därför kan alla situationer som hotar anknytningssystemet, utlösa barnets stressrespons (en del i överlevnadssystemet), vilket i sig är traumagenererande (leder till traumatisering). När stressresponsen frekvent utlöses i barndomen, kommer det medföra en överhettning i kroppens stressystem.

Förändringar i hjärnan

Viktiga utvecklingsprocesser i hjärnan kommer påverkas negativt, och kan ge men för livet. Inträffar belastningen under kritiska mognadsprocessen av hjärnan, kan viktig utveckling hämmas. Händelsen lagras i djupare delarna av hjärnan – Amygdala. Centret för lagrade minnen och känsloförnimmelser. När kroppen via instinkter, påminns om något som kan förknippas med traumat, kommer kroppen automatiskt slå på stressresponsen (noradrenalinfrisättning sker) och det sympatiska nervsystemet  aktiveras. Det här systemet kräver väldigt lång återhämtning efter att ha varit aktiverat. Vilket annars kommer leda till nedbrytande processer i kroppen. Tre minuters stresspåslag, kräver flera dagars återhämtning. Ett överhettat stressystem under barndomen, ger livslång stresskänslighet och generera kroppsliga skador orsakade av stressystemet. Konsekvenser efter långvariga effekter av nedsatt syretillförsel, cirkulationsstörning, smärtproblematik, autoimmuna sjukdomar, hjärt- och kärl -sjukdomar, hjärnskador mm.

Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

Känslomässigt trauma och skam

Exempel på när egna känslor blir triggerutlösare; Negativa känslor som samtidigt utlöser en negativ självbild (ett ofta omedvetet självkritiskt förhållningssätt). En djupt inpräglad, självutlösande process, startar i det undermedvetna. I samma stund som negativa känslor förnimms. Något som kan uppstå när de egna känslorna inte bemöttes adekvat under barndomen (när barnet är hjälplöst utan sin anknytningsperson). Om de egna känslouttrycken genererat negativ bekräftelse (eller neglekt) från omgivningen, istället för att ha bemötts med respekt och värdighet. Här kan den inlärda förmågan till självtröst och psykisk återhämtning utebli (resilience). Utsatta barn får inte med sig viktiga strategier att hantera motgångar i livet på. Det här kan leda till svårigheter att skapa ett meningsfullt liv och leda till sjukdom och förtidig död.

Negativ självbild

En viktig ingrediens som fråntas barnet i traumat är ”självmedkänsla”. Den som besitter självmedkänsla, kan ta hand om sina känslomässiga behov. Behöver inte lida av hjälplöshet eller en känsla av utanförskap och ensamhet. Personen förmår uthärda svåra känslor, utan att stressresponsen aktiveras. Den traumatiserade personen präglas istället av  villfarelsen i att hon är sämre och mindre värd än alla andra, att hon inte duger. Detta påverkar självkänslan negativt. (Läs mer om skam).

Råd i att överkomma trauma

Om du utvecklat ett destruktivt förhållningssätt i att hantera känslor ur ett barndomstrauma, kan du börja med att:
Visa dig själv tolerans och tålamod. Genom att öva på att hantera ”Triggers”, kan du överkomma den här motsägelsefulla och självdestruktiva processen. Du är inte ansvarig för vad som skedde under traumatiseringen. Nu, i vuxen ålder går det att överkomma traumat, genom att träna på att bli mer lyhörd för dina känslor och behov. Genom att göra en överenskommelse med dig själv – att forcera dina ”triggers” (trauma utlösande faktorer), och aldrig ge upp, går det att överkomma traumat ( Pete Walker – Hantera Flashback ). Det kommer inte vara lätt men det kan låta sig göras om du inte ger upp dina ansträngningar.
Återfall in i gamla beteenden och att träna in ett nytt sätt att hantera Triggers på, är en del i tillfrisknandet.  Följande fördelning är förhållandet mellan vad som påverkar en person att klara av att bryta ett missbruk: 40% konsekvens 60 % motivation ( Mer om missbruk  ). Här kan du följa Traumaskolan.

Affirmationer

Det är i motgångar vi prövas” •~• ”Inga motgångar varar för evigt” •~• ”Våga pröva nya vägar” •~• ”Jag gör så gott jag kan, tills jag kan bättre – då gör jag bättre”.

Skaffa dig en repertoar av positiva affirmationer som du upprepar för dig själv, i ditt inre. Dem ska påminna dig om vad du behöver träna på. Det kommer komma stunder av motgångar, där du inte ska ge upp. Påminn dig själv om hur du överkommit tidigare motgångar, att negativa känslor kommer att ebba ut. Inga känslor varar för evigt, hur intensiva dem än må vara i stunden.

Inget varar för evigt, inte ens helvetet på jorden”•~• ”Känslor är inte farliga, även om det känns så” •~• ”Rädslan du känner nu, sitter i traumat – traumat var då

Relationer

I dina relationer, försök att prioritera dina behov, framför din partners. Acceptera inte att andra behandlar dig illa och kör över dina behov. Tala om för dem att du inte tolererar det. Om det inte hjälper, lämna relationen!
Gör dig oberoende genom att skaffa ett stort socialt nätverk och/eller aktiviteter i livet.
Om du behöver hjälp att identifiera dina behov, kan du ta hjälp av terapi via psykologmottagningar eller psykoterapeuter och psykologer på nätet.

Avslutningsvis – en dikt

Förtvivlan kommer ur lidandets plåga, Skräcken när liv och död står på spel – men Skammen
når längst in i våra hjärterötter
Rädsla och Sorg gör ont, de kommer utifrån och gör revor i jagets hölje – men Skammen
är en inre tortyr ett sår i Själen
Det spelar ingen roll
om den Skamsne blivit till andras åtlöje eller förlöjligar sig själv.
I båda fallen känner han sig
naken, besegrad, utlämnad
utan vare sig värde eller värdighet 

”Fritt efter Silvan S Tomkins”
(Källa, Kati Falk )

ADHD information och Stress & Trauma – Tips, ideér, inspiration