Känslor, behov och trauma

Känslor signalerar behov som behöver tillfredsställas. Känslomässig bekräftelse kan tillgodoses genom självvalidering (jag hör, ser och bekräftar mig själv, mina upplevelser och känslor).
Stanna upp och tillåt dig att medvetandegöra dina känslor. Lär dig förstå vilka otillfredsställda behov, känslorna signalerar om. Ta reda på vilka behoven är som behöver tillfredsställas och hur du ska göra det på bästa sätt. Att få sina känslomässiga behov tillfredställda, leder till Oxytocinfrisättning (Läs mer här , & Mer om Ocytocin ).

Känslors funktion, evolutionen och artens överlevnad

Det är OK att känna negativa känslor. Känslor fyller den viktiga funktionen att medvetandegöra våra kroppsliga och psykiska behov. Stanna upp, känn känslan, även när den är oönskad, obehaglig eller kanske skrämmande.
Träna på att vara i nuet och notera dina känslor och analysera vilket otillfredsställt behov som ligger bakom känslan. Ilska tillhör vårt försvar och kan maskera rädsla, som i sin tur svarar för vårt behov av känslomässig trygghet. Ångest är ett annat symtom för rädsla. Ibland kan det vara lite knepigt att komma underfund med vad rädslan består i. En vedertagen och effektiv strategi mot ångest är att gå emot rädslor, som t ex. vid olika former av fobier.
Känslornas funktion är till för att göra oss medvetna om våra primitiva behov. Samt sörja för att vi gör något konstruktivt för att tillfredsställa dessa och på så sätt säkerställa vår överlevnad.

Fler negativa känslor

Utan negativa känslor hade vi inte överlevt evolutionen. Då hade vi helt enkelt legat i en grotta och dött av hunger. Eller fallit offer för dödliga växter och djur. Av överlevnadsmässiga skäl har vi därför fler negativa känslor, än positiva. Att lära sig hantera livet, innebär således även att lära sig acceptera negativa känslor. Ingen smärta, inget liv. Smärtan är en villkorslös del av att leva.

7 grundkänslor

* Ilska hjälper oss att försvara oss mot något som hotar.
* Rädsla skyddar oss mot faror.
* Avsky hjälper oss mot oönskade intryck.
* Ledsnad hjälper oss att dra oss tillbaka.
* Blir vi angripna ökar ilskan chansen för att vi ska kunna skrämma bort angriparen.
* Blir jag rädd ökar chansen för att jag ska klara av att fly fara.
* Kärlek för oss mot andra människor.
(Källa  )

Dysfunktionellt sätt att tillfredsställa behov

Negativa sätt att hantera obehagskänslor på innebär b la.
Döva obehag / smärta/ frustration  &  stress, genom beteenden som ger ett kraftig dopaminpåslag. Detta leder till att personen kommer söka Dopaminkickar, som ett sätt att slippa det obehag som är förknippat med negativa känslor. Detta genererar i sin tur en Serotoninfrisättning, som ger en lättnadskänsla. (Neuroner som är sammanlänkade, jobbar ihop). Serotonin är en signalsubstans, som fyller kroppen med välbefinnande och förnöjsamhet. Serotoninbrist leder till depression.

Känslomässig flykt och missbruk

Ätstörning, fungerar som en flykt från obehagskänslor. Istället för att använda mat som en energiförsörjande källa. Används maten till att styra belöningscentret i hjärnan. Vid obehagskänslor uppstår en dopaminbrist i hjärnan. Dopaminets uppgift är att motivera oss till handling (genom en handling, mätta hungern). Mättnadskänslorna som uppstår efter ett födointag, frigör serotonin, som efterlämnar en känsla av välbefinnande. Vi är främst menade att äta för att tillfredsställa hungern och på så sätt säkerställa vår överlevnad. Utan föda svälter vi ihjäl. All annan form av ätande, är en form av beteendestörning/känslostörning.

Om det föreligger en störning i kroppens belöningssystem, manipuleras de kroppsegna hormonerna, via beteendet. Beteendet blir då inte ändamålsenligt. Här kommer vissa utveckla någon form av missbruk för att döva smärtsamma känslor (ätstörning eller träningsmissbruk, köpmissbruk, sexmissbruk, spelmissbruk, undvikande, alkoholism, drogmissbruk mm). Det är i själva verket effekterna av signalsubstanserna,  kroppen vill åt, i lindrande syfte. Därför är (missbruks)beteende inte ändamålsenligt. Istället för att lyssna på vad känslorna signalerar för behov och att möta behovet, flyr man obehagskänslor genom den lättnad som uppstår via frisättningen av signalsubstanserna som sker via missbruksbeteendet. Genom drogmissbruk eller beteendemissbruk, missbrukar kroppen också dem kroppsegna signalsubstanserna som beteendet frigör (Mer om missbrukets effekt på hjärnan  ).

Negativa konsekvenser

Att fly sina känslor – genom att undvika och bedöva obehagliga känslor.  Visar sig genom så kallade beteendestörningar, som på sikt genererar negativa konsekvenser. Det kommer påverka livskvalitén negativt över tid, i många fall även sänka den förväntade livslängden, samt ligga till grund för att utveckla någon form av ”vår tids” livsstilssjukdomar.

Har du fått höra att du är för känslig? Ta HSP testet här. HSP står för Higly Sensitive Personality och är ingen diagnos, men ett vedertaget personlighetsdrag. Begreppet myntades av Elaine Aron.

Självmedkänsla

Lär dig tillfredställa dina känslomässiga behov genom omsorgsfull egenkärlek och självmedkänsla. Bli den där omhändertagande föräldern, som du hade behövt som barn. Som såg och bekräftade dina känslor på ett adekvat sätt. Samt lärde dig genomlida obehag och indirekt visade hur man självtröstar på ett (adekvat) riktigt sätt. Våga möt det som är svårt! Använd andningsövningar till att få kroppens nervsystem att slå över till Parasympatikus-läge, där kroppen fungerar optimalt. Istället för sympatikus-läget, som stressresponsen aktiverat, där andningen blir ytlig.

Fly, fäkta & foga – kroppens försvarsstrategier

”Fawn” – (att foga sig) Ngt händer som utlöser ett traumatiskt minne, vilket leder till att stressresponsen aktiverar nervsystemets sympatikus-läge. I stället för att reagera med kamp eller flykt (fäkta & fly), fogar du dig till negativa omständigheter (läs mer av Pete Walker ). Du dissocierar (psykologisk flykt) och fryser i obehagliga ögonblick, vilket leder till att du i situationen, tappar orienteringen till dig själv. Istället för att MÖTA dina egna känslor, lägger du locket på, och anpassar (fogar) dig till den ohälsosamma situationen / förövaren. Det kan t. ex. visa sig i form av en till synes ”hög grad av anpassningsförmåga”. Trots att du inte borde anpassa dig i situationer som får dig att må dåligt. Detta är en överlevnadsstrategi som reaktiveras i en stressutlöst situation som påminner Amygdala om snarlika händelser från barndomen. Under omständigheter då du som barn inte förmådde ”fly eller fäkta” i en situation som utlöst din stressrespons. Stressresponsen utlöses i situationer som utmärkts av någon form av hot. En fara som kroppen uppfattar som livsfarlig (noradrenalin utsöndras). Små barn, överlever inte utan sin anknytningsperson. Därför blev denna strategi ändamålsenlig under barndomen, men måste läras om i vuxenlivet. Då personen inte längre är lika hjälplös.

Överlevnadssystemet utmanas i trauman

Människobarnet med sitt otympligt stora huvud, är totalt hjälplöst utan sin anknytningsperson och någon som försörjer det. Om det lämnas ensamt, kommer det inte att överleva. Därför kan alla situationer som hotar anknytningssystemet, utlösa barnets stressrespons (en del i överlevnadssystemet), vilket i sig är traumagenererande (leder till traumatisering). När stressresponsen frekvent utlöses i barndomen, kommer det medföra en överhettning i kroppens stressystem.

Förändringar i hjärnan

Viktiga utvecklingsprocesser i hjärnan kommer påverkas negativt, och kan ge men för livet. Inträffar belastningen under kritiska mognadsprocessen av hjärnan, kan viktig utveckling hämmas. Händelsen lagras i djupare delarna av hjärnan – Amygdala. Centret för lagrade minnen och känsloförnimmelser. När kroppen via instinkter, påminns om något som kan förknippas med traumat, kommer kroppen automatiskt slå på stressresponsen (noradrenalinfrisättning sker) och det sympatiska nervsystemet  aktiveras. Det här systemet kräver väldigt lång återhämtning efter att ha varit aktiverat. Vilket annars kommer leda till nedbrytande processer i kroppen. Tre minuters stresspåslag, kräver flera dagars återhämtning. Ett överhettat stressystem under barndomen, ger livslång stresskänslighet och generera kroppsliga skador orsakade av stressystemet. Konsekvenser efter långvariga effekter av nedsatt syretillförsel, cirkulationsstörning, smärtproblematik, autoimmuna sjukdomar, hjärt- och kärl -sjukdomar, hjärnskador mm.

Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

Känslomässigt trauma och skam

Exempel på när egna känslor blir triggerutlösare; Negativa känslor som samtidigt utlöser en negativ självbild (ett ofta omedvetet självkritiskt förhållningssätt). En djupt inpräglad, självutlösande process, startar i det undermedvetna. I samma stund som negativa känslor förnimms. Något som kan uppstå när de egna känslorna inte bemöttes adekvat under barndomen (när barnet är hjälplöst utan sin anknytningsperson). Om de egna känslouttrycken genererat negativ bekräftelse (eller neglekt) från omgivningen, istället för att ha bemötts med respekt och värdighet. Här kan den inlärda förmågan till självtröst och psykisk återhämtning utebli (resilience). Utsatta barn får inte med sig viktiga strategier att hantera motgångar i livet på. Det här kan leda till svårigheter att skapa ett meningsfullt liv och leda till sjukdom och förtidig död.

Negativ självbild

En viktig ingrediens som fråntas barnet i traumat är ”självmedkänsla”. Den som besitter självmedkänsla, kan ta hand om sina känslomässiga behov. Behöver inte lida av hjälplöshet eller en känsla av utanförskap och ensamhet. Personen förmår uthärda svåra känslor, utan att stressresponsen aktiveras. Den traumatiserade personen präglas istället av  villfarelsen i att hon är sämre och mindre värd än alla andra, att hon inte duger. Detta påverkar självkänslan negativt. (Läs mer om skam).

Råd i att överkomma trauma

Om du utvecklat ett destruktivt förhållningssätt i att hantera känslor ur ett barndomstrauma, kan du börja med att:
Visa dig själv tolerans och tålamod. Genom att öva på att hantera ”Triggers”, kan du överkomma den här motsägelsefulla och självdestruktiva processen. Du är inte ansvarig för vad som skedde under traumatiseringen. Nu, i vuxen ålder går det att överkomma traumat, genom att träna på att bli mer lyhörd för dina känslor och behov. Genom att göra en överenskommelse med dig själv – att forcera dina ”triggers” (trauma utlösande faktorer), och aldrig ge upp, går det att överkomma traumat ( Pete Walker – Hantera Flashback ). Det kommer inte vara lätt men det kan låta sig göras om du inte ger upp dina ansträngningar.
Återfall in i gamla beteenden och att träna in ett nytt sätt att hantera Triggers på, är en del i tillfrisknandet.  Följande fördelning är förhållandet mellan vad som påverkar en person att klara av att bryta ett missbruk: 40% konsekvens 60 % motivation ( Mer om missbruk  ). Här kan du följa Traumaskolan.

Affirmationer

Det är i motgångar vi prövas” •~• ”Inga motgångar varar för evigt” •~• ”Våga pröva nya vägar” •~• ”Jag gör så gott jag kan, tills jag kan bättre – då gör jag bättre”.

Skaffa dig en repertoar av positiva affirmationer som du upprepar för dig själv, i ditt inre. Dem ska påminna dig om vad du behöver träna på. Det kommer komma stunder av motgångar, där du inte ska ge upp. Påminn dig själv om hur du överkommit tidigare motgångar, att negativa känslor kommer att ebba ut. Inga känslor varar för evigt, hur intensiva dem än må vara i stunden.

Inget varar för evigt, inte ens helvetet på jorden”•~• ”Känslor är inte farliga, även om det känns så” •~• ”Rädslan du känner nu, sitter i traumat – traumat var då

Relationer

I dina relationer, försök att prioritera dina behov, framför din partners. Acceptera inte att andra behandlar dig illa och kör över dina behov. Tala om för dem att du inte tolererar det. Om det inte hjälper, lämna relationen!
Gör dig oberoende genom att skaffa ett stort socialt nätverk och/eller aktiviteter i livet.
Om du behöver hjälp att identifiera dina behov, kan du ta hjälp av terapi via psykologmottagningar eller psykoterapeuter och psykologer på nätet.

Avslutningsvis – en dikt

Förtvivlan kommer ur lidandets plåga, Skräcken när liv och död står på spel – men Skammen
når längst in i våra hjärterötter
Rädsla och Sorg gör ont, de kommer utifrån och gör revor i jagets hölje – men Skammen
är en inre tortyr ett sår i Själen
Det spelar ingen roll
om den Skamsne blivit till andras åtlöje eller förlöjligar sig själv.
I båda fallen känner han sig
naken, besegrad, utlämnad
utan vare sig värde eller värdighet 

”Fritt efter Silvan S Tomkins”
(Källa, Kati Falk )

Vad gör livet meningsfullt och hur hanterar vi hjälplöshet

Många kan uppleva hjälplöshet i mötet med svåra livssituationer. Vilken försvarsstrategi kan detta bottna i?

Det låter inte särskilt effektivt, att drabbas av hjälplöshet  i livet, när det kräver att vi både är fokuserade och handlingskraftiga. Kan det kanske vara så, att om vi som barn överväldigats av för stort stresspåslag – utan förmåga att hantera och bemästra situationen, att händelsen då etsar sig fast, djupt inne i hjärnan?

Händelsen manifesteras av hjälplöshet , utsöndringen av stora mängder kortisol gör att sådana händelser lagras i Amygdala (vilket tillhör Limbiska systemet och är den del i hjärnan där starka minnen och känslor lagras).

När vi senare konfronterar situationer i vuxenlivet, som väcker liv i minnesetsningen, drabbas vi återigen av samma känsla, sk. känslomässig Flashback. Trots att man som vuxen inte är hjälplös, på samma sätt som ett utlämnat barn. Hjärnan tolkar känslan som om den vore nytillkommen.

Hjärnan förmår inte att skilja mellan ett etsat ”minne”eller en ny händelse. Här har en av kroppens försvarsstrategier – stressresponsen, slagit ut förnuftet. I exemplet ovan, präglades situationen av hjälplöshet från barndomen (ett trauma). Trauma – en svår händelse som präglats av ett kraftigt stresspåslag vars konsekvenser inte har kunnat bearbetats, och därför ligger kvar som ett lättväckt ”sår”.

Överlevnadsinstinkten ska trygga livet

Våra försvarsstrategier hjälper oss att tackla och hantera utmaningar i livet. Vi är inte alltid medvetna om när en  försvarsstrategi har slagit till.

När vi inte är under stress, är parasympatiska nervsystemet påkopplat. Det innebär att våra handlingar är viljestyrda och förnuftmässigt grundade. Våra försvarsstrategier tenderar dock slå till, utan större eftertanke eller reflektioner från det medvetna förnuftet, och styrs via instinkter.

Instinktstyrt beteende är primitivt, och kan komma te sig oförklarligt i efterhand. Speciellt när kunskaper om hur våra instinkter fungerar och vad stressresponsen innebär. Inte bara omgivningen reagerar på ett primitivt beteende (som styrts via instinkt och utan logik). En sådan händelse kan lämna oss lätt förvirrade, utan insikt i att förnuftet faktiskt tillfälligt varit utslaget.

Hjärnans logiska del kopplas bort

Reptilhjärnan (hjärnans äldsta del) tar kommandot i pressade situationer, när vårt beteende kan gynnas av att styras via instinkterna (vid livsfara). Vårt beteende kommer präglas av primitiva, instinktiva (snabba och effektiva) handlingar.

Det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet styr omkopplingen mellan Parasympatikus (Lugn & återhämtning) och Sympatikuspåslag (stress). När kroppens stressrespons aktiveras, kopplas nervsystemet automatiskt över i sympatikuspåslag , vilket utgör en del av det autonoma nervsystemet (icke viljestyrt).

Stressresponsen slår till när vi känner (förnimmer) räddsla (instinkt). Vårt sinne registrerar förnimmelsen av ett annalkande hot -en potentiell livsfara (”att lukta sig till  fara / rädsla”). Denna instinkt, är både smart och kraftfull – den har räddat mänskligheten genom evolutionen, från att dö ut, så som t ex dinosaurierna gjorde. Det här är exempel på den mänskliga överlevnadsinstinkten, och vad som sker när den aktiveras.

💡Tänkvärt! Vi bör alltid eftersträva ett nervsystem i Parasympatiskt läge, så länge vi inte är utsatt för livsfara.

Sympatikuspåslaget utgör en livsviktig överlevnadsfunktion, men tre minuters påslag, kräver flera dagars återhämtning för att inte riskera men, i form av utbrändhet. Andningsövningar är en bra strategi för att få bukt på ett överaktivt stresskänsligt nervsystem.

Lär dig styra kroppens nervsystem till Parasympatikusläge!

Att undvika rädslor är mänskligt

Det är allmänmänskligt, att slå ifrån sig obehagliga problem. Problem som inte direkt påverkar eller drabbar vår egna privata sfär. När vi själva drabbas, kanske vi står där handfallen, utan konstruktiva strategier att tackla problemen på. Speciellt, om vi tidigare tenderat använda bortträngningsstrategier.

Att under stress tvingas lära om, lära nytt, är en utmaning för oss alla! En viktig devis (lärdom) är att förr eller senare drabbas alla, av någon form av obehaglig och tillsyvenes övermäktig motgång i livet. Utan smärta, inget liv! Hur, vill vi själva bli bemötta, den gång vi själva faller?

Sympatikuspåslag och stressresponsen

Plötsligt konfronteras vi av ett till synes övermäktigt problem, mitt bland all övrig  ”livsstress”. Vi anammar en strategi som legat nära till hands. Tyvärr, visar den sig inte fungera den här gången. Totalt överrumplad, tvingas vi nu överge det som tidigare fungerat. När vi väl inser att vi inte förmår lösa problemet, tenderar vi sjunka ner i en djup kris!

Det här innebär ett extremt stresspåslag som utlöser Stressresponsen. Nu tillåts inga andra handlingsstrategier än att fly- eller -fäkta (kamp- & flykt -responsen). I en problemfylld, icke livshotande situation, behöver vi kunna se alternativ och hitta nya konstruktiva handlingsstrategier. Vi behöver använda vårt logiska tänkande.

Logiken försvinner

Nu står vi istället utan tillgång till vårt sunda förnuft, eftersom Sympatikuspåslaget kopplat bort den förnuftmässiga delen av hjärnan. Stressresponsen har slagit ut hjärnans logiska del, till förmån för den blixtsnabba processen som går via instinkterna. Instinkterna ska fungera livräddande, i akuta livshotande situationer där tiden är en livräddande faktor. Bara ”djur i bur” ser självmord som en konstruktiv lösning på ett icke livshotande problem. Ingen rädsla i världen kan överkommas utan tillgång till förnuftet och dess förmåga att resonera kring rädslans allvarlighets-grad och verklighets-grad. Ett fängelse innebär ett extremt stresspåslag, eftersom det innebär social isolering, utan några handlingsalternativ eller valmöjligheter. Alla faktorer sammantaget, utgör en mycket starkt stressbelastning med inslag av både rädsla och fruktan. Självmord, är det ultimata tecknet på en människa under omänskligt lidande, stor press och stress. En situation som inte tillåter logiskt resonemang eller alternativa lösningar, eftersom den tänkande delen av hjärnan, tillfälligt kopplats bort.

Alla människor, kommer någon gång att möta utmaningar i livet.

Hur tror du själv, du skulle hanterat en svår utmaning under påverkan av stressresponsen? -Alldeles ensam, utan stöd utifrån. -Utan att ha någon i hela världen att vända dig till. -Totalt utlämnad i ensamhet, utan förmåga att se några handlingsalternativ. -Konfronterandes ett tillsynes olösligt problem, med känslor som domineras av maktlöshet och förtvivlan.

Det är nog väldigt svårt att föreställa sig ett sådant scenario.

Mod är att gå emot sina rädslor, och att handla

I följande avsnitt, berättar UllaKarin Nyberg om sina erfarenheter, från sitt jobb som psykiatriker och suicidolog, i att bemöta självmordsnära människor. UllaKarin är urmodern för en modig och handlingskraftig kvinna. En stor förebild för undertecknad. Hennes kunskapsområde låter nog avskräckande i mångas öron. På ett mycket varmt och synnerligen medmänskligt sätt, förmedlar hon hur meningsfullt det är att jobba med döden, närvarande. Hennes vishet, lämnar nog få oberörda. Därför vill jag passa på att ge dig som läsare, det här tillfället att ta del av hennes fina presentation av, Att hjälpa den som inte orkar leva.

Samhällsklimatet påverkas negativt av stress

Hur samhället hanterar dem mest utslagna, är också en måttstock på hur ”friskt” samhället är.  Hur ska ett osunt samhälle kunna forma friska individer? En ”storfamilj” som inte kan hantera dem ”egna” – vad är det för sorts familj?

Jag tror, att dem flesta av oss, är rörande överens om att vi vill ha ett varmt, empatiskt och tillåtande samhällsklimat. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra och är inkluderande. Med utrymme för olikheter och förståelse för tillkortakommanden. Jag berörde i ett tidigare inlägg, hur stress påverkar oss och vad den gör mot våra hjärnor. -Att den minskar vår empatiska förmåga och hur den logiska förmågan kopplas bort. Stress är alltså ett allvarligt hot mot såväl vårt samhällsklimat som vår överlevnad. Det vi måste göra, är att gå emot tendensen att ”trycka bort” problem som inte ”direkt” berör oss själva. Vi måste våga göra annorlunda. Genom att bemöta det här samhällsproblemet på flera plan, och agera! Det är för mig helt oförståeligt, hur man som representant för psykiatrin i Sverige, kan uttala sig så fullkomligt ignorant, som psykiatrikern (fd överläkare på den psykiatriska länsakuten i SLL) och författaren David Eberhard gör, i ett befängt försök att rättfärdiga resursbristen inom psykiatrin. Till hans försvar, måste påtalas den ekonomiska stressen, som antas ha slagit ut hans förnuft!

Genom att bidra till ett bättre samhälle ges också livet en större mening

2008 satte regeringen upp en nollvision mot suicid. Trots detta har den psykiska ohälsan ökat, bland barn och ungdomar. Det måste skjutas till ekonomiska resurser, för att den här nollvisionen inte bara ska bli till ett ”hån” på ett papper!  Kunskapsspridning är en viktig bit i självmordspreventionen. Kunskap, ger underlag och förutsättningar, att förstå vikten av att lösa problematiken kring självmord. Problematiken som är väldigt komplex och dynamisk, kanske även kunde fungera som en fingervisning för, hur samhället i stort mår. Dess olösta problem drabbar helasamhälletinte enbart de direkt drabbade. Ökad kunskap, kan påverka trycket på våra politiker, -i att skjuta till mer pengar för att klara uppgiften! Den ökade psykiska ohälsan och den negativa självmordsstatistiken, är något som indirekt berör hela samhället och dess invånare. Det är inte ett problem som går att avfärdas, för att ”jag själv” inte har drabbats, eller för att jag tycker ämnet är obehagligt att beröra.

Ingenting är starkare än dess svagaste länk

Alla behövs – gemenskap och engagemang ger livet innehåll

Även dina insatser och ditt engagemang, är viktiga för att få till en förändring. Genom att öka den kollektiva gemenskapen och ansvarstagandet som följer med det, kan ett värdigt samhälle erbjudas dess invånare. Då kan också samhället i sig, utgöra en bidragande faktor till ett mer meningsfullt liv för individen! Alla invånare måste ges förutsättning att förstå sitt eget värde och sin egen betydelse samt ges handlingsalternativ. Att känna en tillhörighet och plats i samhället. De förändringar som krävs och de prioriteringar som måste göras, aktivt så väl som passivt, personligt så väl som kollektivt, måste involvera alla!

ALLA är betydelsefulla för ett samhälle, så även din röst! Även om du inte personligen, har drabbats av självmordets konsekvenser.

Döden berör oss alla

En svår livshändelse påminde Jacob Banks, om sin egen dödlighet. Något som bidrog till att han valde att ändra riktning i sitt liv och satsa på att bli musiker. Om du vill veta mer om Jacob Banks, kan du titta på detta avsnitt. Där upprinnelsen till hans livsavgörande beslut avslöjas, inför Skavlan och hans publik.

Volontärarbete fyller en viktig samhällsfunktion i att skapa engagemang och delaktighet

Volontärarbetet engagerar människor och det skapar gemenskap. Men det räcker inte för att nå en nollvision för självmord. Sverige borde kunna bättre, än att godtyckligt, lämpa över stora delar av självmordspreventionen till frivillighetsrörelser. Det ekonomiska huvudansvaret borde ligga hos regeringen. Vi måste gemensamt krävaatt dem tar sitt ansvar och öka trycket tills så sker!

Självmordslinjen

MiND är ett exempel på en volontärorganissation (som drivs av frivilliga). MiND utgör en viktig del i självmordspreventionen, med sin självmordslinje – tel. 90101. Den är öppen alla dagar kl 06-24. Linjen drivs av vanliga medmänniskor som avsätter sin fritid och jobbar gratis.  Även MiND forum, och Självmordschatten ligger i föreningens regi. Dem erbjuder utöver detta även stöd för pensionärer och föräldrar genom telefonlinjerna; Äldrelinjen och Föräldrarlinjen.

Fundera över vad du själv skulle kunna bidra med, som positivt kan påverka arbetet med självmordsproblematiken i Sverige?

Ingen kan göra allt – men alla kan göra någonting

NVC – så här använder du empati i samtal

NVC metoden utvecklades av Marshall Rosenberg på 60-talet och har även kallats för giraffspråket. NVC  bygger på empati; genom att lyssna på sina egna och mottagarens behov, och sätta ord på dessa, kan man lära sig ett konfliktfritt sätt att kommunicera på. Boken i NVC heter Nonviolent Communication ; ett språk för livet och beskriver ingående grunderna till den här samtalsmetoden. Önskar du en lathund, kan du Ladda ner en samtalsmall här på svenska. I LAB – lågaffektivt bemötande, som du kunde läsa om här, är empati en av grundstenarna.

Visa dig själv mer empati

Bemöt dig själv empatiskt – en bra start för NVC

Som med allt annat, börjar allting inom oss själva. Har du en empatisk dialog med dig själv? Sätter du sunda gränser? Tar du hand om dina behov före din omgivnings? Är du närvarande i ”nuet” eller uppehåller du dig i grubblerier? Behöver du träna lite mer på Mindfulness eller Self-Compassion / självmedkänsla? Har du släppt på dina prestationskrav eller lider du av perfektionism?

Forskning om empati, visar att den även fungerar smärtstillande. Så om du lider av smärta, kan empatiövningar faktiskt ge dig smärtlindring! Man har nämligen sett att oavsett vilken typ av smärta man har, fysisk eller psykisk / själslig, så påverkar smärtsignalerna, samma område i hjärnan. Området är även detsamma som för empati. Genom att vara självsnäll och empatisk mot sig själv, ökar även den egna förmågan, att bemöta omgivning med större acceptans baserat på empati. Slå två flugor i en smäll – ge dig själv mer empati och lev ett mindre smärtsamt liv!

App för barn och unga i NVC

📳 SoulBuddy App

Den här appen heter SoulBuddy och du kan läsa mer om den här. Vill du testa en gratis light-version för iPhone, hittar du den, i denna länk. Det är nog en av dem viktigaste saker vi kan ge våra barn.

Brist på empati, gör oss till psykopater

För många år sen, lyssnade jag på Christina Doctare, som föreläste om vad som händer i hjärnan vid stress. Hon refererade till en studie, där man mätt aktiviteten i hjärnan på stressade individer. Det visade sig att kraftig stress, sänker förmågan till empati. Man kunde konstatera, att kommunikationen mellan höger och vänster hjärnhalva försämrades av stresspåslag. Christina, som precis kommit tillbaka till Sverige, efter att aktivt hjälpt Bosniens krigsoffer, konstaterade krasst att hon upplevde samma problem i Sverige, trots att vi levt i fred över 200 år…..

Lev ett lyckligare liv och sänk din stress med NVC

Så, vad har du att förlora? Ladda ner samtalsmallen redan idag! 🔸Du förbättrar dina relationer. 🔸Lär dig hantera konflikter på ett mer konstruktivt sätt. 🔸Minskar livsstressen. 🔸Ger smärtlindring. 🔸Empatin leder till att du tar bättre hand om dig själv. 🔸Faktorer som förbättrar hälsan – vilket borde göra dig mer lycklig!

Lös konflikter med ditt barn genom LAB

Ross Greene (psykolog) om LAB – Lågaffektivt bemötande. Metoden kallas Collaborative & Proactive Solutions (CPS) på engelska och vänder sig till både föräldrar och personal i skola. Metoden som fungerar där den traditionella föräldrarmetoden; straff & belöning, går bet! Straff och belöningssystemet utgår från en maktutövande förälder – du reglerar barnets beteende genom mutor. Ett positivt beteende genererar muta, ett negativt beteende genererar straff i form av utebliven muta. Här fokuserar föräldraskapet på barnets beteende. Om du prövat denna metod och fortfarande har förutsägbara, olösta problem med ditt barn, kanske det är dags att pröva något nytt?

Vilken typ av barn har du?

-Ett lyckligt lottat eller ett olyckligt lottat barn?

Det lyckligt lottade barnet protesterar genom att gnälla, gråta och dra sig undan. Det här beteendet väcker omgivningens empati.

Det olyckligt lottade barnet protesterar genom ett utåtagerande beteende. Exempel kan vara skrika, slåss, sparka, bita och kasta grejer. Ett problemskapande beteende väcker frustration och utmanar sin omgivning.

Lågaffektivt bemötande med Ross Greene

Så här fungerar LAB

LAB innebär att du får skifta perspektiv. Genom att byta 👓 glasögon och titta på problemet från ett annat håll. Det kan vara värt att pröva om det du hittills prövat inte fungerat!

Istället för att fokusera på barnets beteende, fokuserar du på vad som orsakat problemet. Metoden utgår från föräldern som en problemlösare istället för en maktutövare.

Du har tre olika problemlösare till förfogande. A, B eller C.  Plan A -är inte LAB och innebär en traditionell straff/belönings metod. B- innebär att du löser problemet i tre steg, genom att använda empatin, förmågan att lyssna och samarbetsförmågan. Vill du lära ditt barn en medmänsklig värdegrund, är detta ett bra utgångsläge. Plan C, innebär att du prioriterar problemen och tar dem i turordning med det viktigaste först. Det går inte att jobba på alla problem samtidigt!

I Plan B är Problemlösaren:
-Teamskapare till barnet – ej maktutövare.
Har du olösta problem med dina barn, pröva att byta ut dina 👓 ”glasögon”. Gör ett besök på ”Lives in the balance” och ta en rundvandring i metoden.

-Strävar du efter att kontrollera ditt barns beteende?

eller

-Önskar du kunna influera (utöva inflytande på) ditt barn?

Problemlösning, plan B 🔎👂👁🤝

Ross Greenes Plan B  är en enkel 3-stegs modell som bygger på, (NVC – Non Voilent Communication), som följer:

1. 🔎 👂Empatisteget (samla information från barnet, inte från dina egna teorier om orsaken till problemets uppkomst.) Lyssna! Här lär sig barnet att sätta ord på sina känslor. Den vuxne får öva på sin förmåga att ta in en annan persons perspektiv.
2. 👁 Identifiera ditt argument i konflikten  och förmedla det verbalt till barnet (”för att jag sa så” – är inte ett argument). Här lär sig barnet att lyssna och förstå en annan persons perspektiv (empati).
3. 🤝 Bjud in till en lösning / överenskommelse  (bägge parter måste känna sig tillfredställda med lösningen) Här lär sig barnet vad samarbete innebär.

💡Bli en bra partner i ditt barns utveckling!

Fråga dig själv: Är du en samarbetspartner för problemlösning eller en maktutövare?
Vad har du för förväntningar på ditt barn?
När upplever du att ditt barn protesterar?
Vilka problemskapare finns i relationen till ditt barn?
– Hur förutsägbara är dessa?
– Hur kan du förebygga dem?
– Hur förebygger man olösta problem?

När det ställs för höga krav på oss, protesterar vi! Det gör även barn!

Vilka förväntningar har du på ditt barn, som hen inte kan leva upp till?

💡Här får du verktyg som fungerar, när ditt barn protesterar på ett olöstförutsägbart problem:

Ex på förutsägbara problem:
-Slita sig från skärmen
-Gå och lägga sig i tid
-Göra läxorna

👉Gör en lista* (länk till problemlösningsplan, finns även längre ner på sidan)!
👉Lista alla olösta, förutsägbara problem (Plan C)!

Ross Greenes Problemlösning

☝Som förälder – vill du då vara en problemlösare? Här är ledtrådarna:
-Fokusera på problemet (inte på beteendet).
-Problemlösningen innebär samarbetsförmåga (även från dig!).
-Problemlösningen är alltid poaktiv dvs förebyggande (Aldrig i ”stundens hetta”).
-Förståelse, kommer alltid före ”att hjälpa” (se exempel med pajen).

”Pajen” – Problemlösning med LAB

Här tar Ross Greene upp problem-exemplet om ”pajen”. Konflikten utlöstes av att mamman ville förhindra att barnet brände tungan på den heta pajen. Barnet fick ett utbrott, eftersom mamman förstörde krispigheten på pajen, genom sitt sätt att känna efter om pajen var varm.

Barnet hade en lösning på problemet! Om mamman lyfte på pajlocket, kunde hon känna efter temperaturen på pajen, utan att ”förstöra” krispigheten. Åter kunde mamman servera paj till middag – Problemet var löst!💡

🔓 Lås upp problemet med nyckelfrågor!

🔐 6 Nyckelfrågor:

🗝 Hur tacklar du problemet? 👓 Byt perspektiv, byt ut dina ”glasögon”
🗝 När? Varför? (Uppstår problemet)
🗝 Identifiera problemet?
🗝 Är problemet förutsägbart?
🗝 Barn som får rätt förutsättningar, kan uppföra sig!
🗝 Barn föredrar alltid, att prestera så bra som möjligt.

Ross Greenes, Nyckel #5

Se hela föreläsningen med Ross Greene på engelska, här:

*Listor på; Problemlösningsformulär, Nedsättande förmågor(ALSUP) och Rättighetsförklaring. (7s.) Listorna finns även på följande språk:

Språkalternativ

Läs mer om vad Ross Greene har att erbjuda här!

Bo Hejlskov Elvén är expert på LAB och du kan höra honom här på NPF podden.

NPF-podden/UR

Om du är intresserad av hjälpappar hittar du en om Lågaffektivt bemötande här.


Känsloreglering – så hanterar du dina känslor

Genom att förstå hur känslornas regleringssystem utvecklas och fungerar, har man fått nyckeln till att ta kontroll över starkare känslor (känsloreglering). Detta bidrar till att återfå balans och inre lugn, trots ett känslomässigt kaos. Då ges man tillgång till  kontrollpanelen för kroppens regleringssystem för känslor. En förenklad beskrivning av hur hjärnan fungerar, är en handmodell utvecklad av Daniel Siegel. Den delar upp hjärnan i tre delar;

Den primitiva, känslomässiga och tänkande hjärnan, illustrerad med hjälp av en hand.

Genom att lära sig sätta ord på känslorna, kan man få den ”tänkande hjärnan” eller ”förnuftmässiga hjärnan” att kommunicera med den ”känslomässiga hjärnan” (bilden till höger). Här har du ytterligare en beskrivning av handmodellen.

Förenklad beskrivning av hjärnan och hur den påverkats av ett utvecklingstrauma / CPTSD

När hjärnan ”flippar ur”, så går kontrollen förlorad (bilden i mitten). Detta bidrar till att vi tappar kontrollen över förmågan att reglera känslornas intensitet. Styrkan och kraften i känslan får då övertaget och vi hamnar i affekt (kraftigt stresspåslag) . -Ett tillstånd som gör oss till ett offer för våra känslor, där förmågan att ”lugna ner sig” går om intet.

Spegelneuronernas betydelse för känsloreglering

I följande inslag visar Dag Nordanger hur hjärnans  spegelneuroner påverkar vårt beteende och vad som händer om ett barn inte bemöts av en vuxen som har förmåga att ansvarsfullt bemöta ett barn som befinner sig i ett upprört tillstånd (affekt). Ett ansvarstagande och vuxet sätt, innebär att behålla känslomässig kontroll. Här demonstreras vad som sker i barnets hjärna, när föräldern reagerar negativt på barnets humör. (Läs mer om anknytningen,  där spegelneuroner har en viktig roll).

💡Tips! I detta avsnitt hittar du olika tekniker som hjälper till att återfå kontroll och hitta tillbaka till ett inre lugn, när hjärnan ”flippat ur”.

Havening är en spännande och enkel övning som återfår kontrollen över känslohjärnan. Testa själv!

Vardagliga ”bråksituationer” diskuteras i det här inslaget, av Bo Hejlskov Elvén, expert på Lågaffektivt bemötande vid problemskapande beteende.

Här på ADDitudes hemsida kan du ladda ner mer information hur man kan tackla ADHD-känslor,  och läsa artikeln om känslorna som får dig ur balans!

15 strategier att hantera ADHD-känslor på – ADDitude

💡Läs mer om känslor i det här inlägget! LAB står för Lågaffektivt bemötande, och här ges 8 exempel på vad du som förälder kan tänka på om du har svårt att hantera ditt barns humör. Här följer även två filmer som tar upp problemet i skolan. Får ditt barn inte rätt bemötande, kan du ladda ner och ge detta till skolan! Barn med rätt förutsättningar, kan bete sig, se detta inslag med Ross Greene!

 

Mirakelkurs – ”A course in miracles”

A course in miracles är en mirakelkurs i hur man hittar en meningsbärare i livet. När vi tänker och handlar genom kärlek, finner vi också en viktig mening med livet.

För många år sen snubblade jag över boken ”Åter till kärleken” av Marianne Williamson på svenska. När jag insåg att boken var slut hos förlaget, blev jag modfälld. Jag gjorde lite research på nätet och insåg att boken var en sammanfattning av en bokserie på flera volymer som heter ”A course in Miracles” (ACIM). Jag har precis fått hem ett exemplar. Bladen är tunna som bibelpapper och hela boken känns magisk! Det här blir en spännande resa!

Den finns bl a. på Stadsbiblioteket i Stockholm, att låna.

A course in miracles – ACIM
Ur sidan 13 i boken EKIM

Här berättar Marianne Williamsson om sin resa på 70-talet i ”A course of Miracles” ( ACIM) och om sin bok ”Åter till kärleken”:

Boken ”Åter till kärleken” blev uppmärksammad av bl a. Oprah Winfrey, och budskapet om ”A course of miracles” spreds vida kring och blev till något av en rörelse.

Originalverken av Helen Schucman, är en massiv textsamling och innebär bl a. att man praktiserar en lektion i kärlek varje dag under ett år, 365 lektioner!

Tanken tycker jag är fin och fantastisk! För Universallagen lyder: Du kan inte ge, utan att få något tillbaka. – Inte alltid från den källa du gav till, men om du ger utan tanke på återgäldning, kommer ditt liv att berikas!

Så om du behöver förändring i ditt liv, börja med dig själv, och börja ge! Ge kärlek och omtanke till omvärlden.

Kursen förkortas ACIM (eller EKIM – En Kurs i Mirakel, på svenska) och böckerna är skrivna av Helen Schucman, den svenska utgåvan ser ut så här:

ACIM – Består av två böcker, originalen är skrivna av Helen Schucman

🌐Här finns alla 365 kurser på engelska, utlagda på nätet.

Fler boktips i ämnet

Vill man, går det att komplettera kursen med några böcker som på ett mer lättbeskrivet sätt förklarar eller kompletterar kursen. Här följer några tips:

Gloria & Kenneth Wapnick, En kurs i mirakler – De vanligaste frågorna

Gloria & Kenneth Wapnick, En kurs i mirakler – De vanligaste frågorna

Alan Cohen, En kurs i mirakler – På ett lätt sätt…

Alan Cohen, En kurs i mirakler – På ett lätt sätt

Själv går jag numera med ett ”B” som i ”Belive” och ett ”M” för ”Miracles” i en kedja runt halsen. I tider av motgångar är det lätt att tappa ”tron”, tron på att allting kommer lösa sig. Ibland behöver man en påminnelse om ”vart” man ska börja, när man behöver ett mirakel i sitt liv. Allting börjar inom oss själva! Här kan jag se fler Youtubeklipp om AKIM, i  ADHDsysterns spellista .

Så, vad behöver du förändra i ditt liv?  Vart börjar man?

❤️ Vad kan du ge av dig själv? ❤️

📳 Apptips (gratis) !

Laddas ner här: A Course in Miracles – ACIM App Deluxe Features av Jennifer Hadley

 

App för iPhone

📳 Länk till app för Android.

 

Viktiga ADHD-känslor och hur de fungerar

Känslor är livsviktiga, ändå är det många av oss som inte är i kontakt med våra känslor. Med sina ADHD-känslor kan man känna sig överväldigad. Det kan också innebära att man känner sig helt avtrubbad. Hur kommer sig detta?

25st ADHD-känslor

Dr Barkley säger med eftertryck, ”Människor kan förlåta dina misstag, men dem kommer ALDRIG förlåta dig för hur du fick dem att känna”.

Känslor lämnar djupa spår inom oss alla. Vi kan vara olika bra på att dölja det. Med ADHD saknas den inre volymkontrollen som gör att man kan skruva upp och ner känslor efter behov. Detta bidrar till att det kan bli svårare att dölja sina känslor, iallafall fall dem känslor som får en att koka över. Dem kan vi kalla för ADHD-känslor!

Men lugn! Du kan hitta strategier som kompenserar för den här funktionsnedsättningen!💡💪

Kanske har dina känslor fått dig att skämmas? Du ska aldrig behöva skämmas för dina känslor, du har rätt att känna som du gör!  Det gäller bara att komma på, HUR jag ska göra för att uttrycka känslorna på ett acceptabelt sätt?!

Genom att lära sig strategier som kontrollerar häftiga känslouttryck, så kan även du lära dig att bli mer bekväm i dina känslor.

Kanske har dina eller andras känslor skrämt dig? Kanske har du blivit så duktig på att trycka undan dina känslor, att det lett till en depression? Kanske känner du dig avstängd, likgiltig och håglös? Kanske överväldigas du av sorg? Kanske blev dina känslor inte riktigt speglade som barn?

Strategier för att lugna ADHD-känslor

Vilka känslor innehåller ditt trasselsudd?

Jag kommer successivt dela med mig  av olika strategier här i bloggen. Så småningom kommer du komma på vilken strategi som kan fungera för just dig! På den här sidan kan du hitta olika övningar!

För att komma i kontakt med en känsla, kan du kanske pröva EFT / Tapping eller Havening / ADT?

Mindfulness

För att kunna känna in en känsla, måste man kunna vara i ”nuet”. En effektiv strategi är därför ”Medveten närvaro”. Börja iaktta dina känslor, när uppstod en känsla? Hur kändes den? Vart kändes den? Hur hanterade du den?

Om du tycker känslor är svåra, kan du börja med att öva på dina tankar istället.

Här får du övningen ”Bagagebandet” som även är en övning i medveten närvaro, eller Mindfulness, som det också kallas.

Bagagebandet – Övning i medveten närvaro.

Ilskan

Ilskan är en del i vårt försvar. Den gör oss uppmärksamma på om någon varit gränslös mot oss. Om vi behöver försvara oss eller inte. Om vi inte känner igen och upptäcker ilskan i ”lagom tid” riskerar den gå över i ”stressresponsen” och då kan vi inte längre kontrollera känslan, eftersom vårt förnuft kopplats bort. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ilskan och förstå att vi inte behöver reagera på den omedelbart. Vi kan välja att agera först när vi förstår vad som utlöst ilskan och hunnit analysera, hur vi ska hantera situationen på ett moget sätt. Tidiga tecken på ilskan, är en vag olustkänsla. En diffus oro i kroppen. Vi kanske känner irritation, frustration, eller förvåning/överraskning. Vi blir mer vaksamma och spända i kroppen. När vi förstår och kommit till insikt om att vi faktiskt är arga, är det bra att tänka på att andas, med djupa, långa andetag. Ilskan blir till stress i kroppen som växlar över till Sympatikusläge. Tänk på att bibehålla lugnet! En bra regel är att ”sova på saken”. Med perspektiv kan vi bättre hantera situationer som gjort oss så upprörda att den väckt ilskan till liv.

Ge ilskan tid

Ibland kan det ha legat ett missförstånd bakom vreden, och då är det väldigt olyckligt om vi redan reagerat på ilskan. För att förhindra missförstånd är det därför klokt, att kunna sätta ord på sin ilska. Därefter kan man be att få utrymme, för att få tid att lugna ner känslornas intensitet och få distans att kunna reflektera över situationen. Tiden hjälper oss att få distans till känslorna. När vi befinner oss i en kraftig känsla / affekt, förlorar vi kontakt med vårt intellekt, den tänkande delen av vår hjärna. Eftersom ilskan är en viktig del i vårt försvar, den ska medverka till att vi kan försvara vårt liv i akuta situationer. Det är därför som ilskan kommer med större utmaningar än andra känslor, i dem situationer som inte direkt är livsfarliga.

Ilskan i livshotande situationer

Livshotande situationer ger inte utrymme till funderingar. Dem situationerna kräver nämligen en omedelbar reaktion. Verbala situationer (dispyter/ordväxlingar) innebär oftast ingen omedelbar livsfara. Varför det inte gagnar oss, att replikera (svara) alltför snabbt, vi vinner istället på att välja våra ord med omsorg. Våra ord kan både såra och skada vår omgivning. Med ilskan, förlorar vi samtidigt en del av vår empatiska förmåga. Eftersom ilskans främsta uppgift, är att skydda vårt liv. Det vore väldigt opraktiskt, om vi kunde känna för mycket empati med vår förövare, i ett skarpt läge. Detta hade bidragit till att vi inte reagerat omedelbart och då hade vi eventuellt missat vår chans till försvar. Empati kräver nämligen en mer tidskrävande analys av vår reflekterande del i hjärnan. Det är i medkänsla för oss själva och andra som vi använder vår empatiska förmåga. Psykopater är farliga, just för att dem saknar förmågan till empati.

Brist på ilska

Vad händer när vi saknar kontakt med vår ilska? Kan ilska hjälpa oss i andra situationer än konflikter?

Har vi god kontakt med vår ilska, kan vi använda den till att sätta sunda gränser mot omgivningen. Vi använder den som motivation, att stå upp för oss själva och kunna föra vår egen talan. Ilska är en del i motivationen bakom att kunna hålla tal och föreläsa för andra. Har vi brist på ilska, kan vi inte försvara oss vilket leder till att vi känner oss överkörda. Har vi blivit förtryckta, mobbade eller kuvade, har ilskan kommit till skade. Vi måste då ”lära” oss hur vi ska få fatt på ilskan och hur vi ska uttrycka den på ett sätt som den gagnar oss på. Läs mer om traumatiserade känslor på bloggen. Här får du Enright Forgiveness Process Model, fyra faser att hantera ilska och oförätter på. Här hittar du fler lästips om ilska mm.

 

 

EFT – Känslomässig lättnad för barn, ungdomar (och vuxna)

EFT är en metod som ursprungligen utvecklades av Gary Craig. Den utgår från att man knackar på kroppens meridianer. Detta hjälper kroppen ta hand om, och lugna nervsystemet.

Fd. popidolen Micke Syd från Gyllene Tider, har tydligen sadlat om, och jobbar nu med EFT eller ”Tapping” (knacka) som det också kallas på svenska.

Mer om detta kan du läsa på Mindfultapping.se och dem erbjuder en gratisvideo med något dem kallar för

Tap out Daily

Hjälpmedel för inlärning

Nedan har du en animerad guide med en annan version av TTT (Trauma Tapping Teknik ) / tapping, (kärt barn har många namn):

 

Källa: Selfhelpfortrauma

Det här är den Svenska versionen av Scott Mooney’s tecknade serie med en hjälpguide i EFT / tapping:

 

Känner du för att använda en ”kom-i-håg lapp” i början, så får du en här:

Här sitter dem olika knackningspunkterna:

EMDR (Eye Movement Desensitization & Reprocessing) är en teknik där man med hjälp av ögonrörelser bearbetar händelser som är lagrade i Amygdala. EMDR tar udden av traumatiska minnen ( forskningslänk). Inom EFT (Tapping), kallas denna procedur för EF (Emotional Freedom / Sv. känslomässig lättnad) och nedan har du de nio ”Gamut” stegen.

Gör din ”Tapping” mer effektiv genom att tillföra EMDR.

För iPhone och iPad finns en app med EFT som du kan läsa mer om ”här”.

 

Känslobarometer

(Bild- Källa: imaginari.se )

Havening eller ADT

Det finns ytterligare en självhjälpsteknik som heter Havening eller ADT (Amygdala Desensiliserings Teknik) som Ulf Sandberg berättar mer om på sin hemsida. 

Den tekniken innebär att man stärker kroppens förmåga att härbärgera det som känns jobbigt. Genom att stärka kroppens förnimmelser av att vara en bägare / container med tydliga avgränsningar mot omgivningen. Detta är något som den kände traumaexperten Peter Levine förespråkar i sin traumateknik ”SE” (Somatic Experiencing).  Professor Emeritus, Jan Beskow skriver om detta i Läkartidningen.

Kända namn inom trauma

I följande blogginlägg kommer jag presentera världsledande namn inom traumaforskningen samt hur kunskapsläget ser ut idag inom fältet. På denna sida, kan du läsa mer om barndomstrauma.

 

 

Resilience – återhämtningsförmåga del 1

Vad innebär detta begrepp? Vad betyder det att ha resilience? Är det något statiskt – är det något man har eller inte har? Hur vet man om man har det? Hur kan man öva upp sin förmåga till resilience?

Allt detta ska vi reda ut. Först ska jag försöka förklara vad resilience är och vad det innehåller.

Livskunskap – en del i resilience

Man skulle kunna kalla det för en ”psykisk kondition” / återhämtningsförmåga. Den innebär en förmåga att hantera motgångar, bearbeta dem och att återhämta sig efteråt.

Har man låg förmåga, så blir återhämtning svårt. Har man en stark förmåga, så fungerar personen under och efter motgångar utan större möda! Det tog ett tag, men det gick över i sinom tid. Det krävdes inga övermänskliga ansträgningar och efterlämnade inga märkbara spår. Personen gick stärkt ur motgången!

Vad kan påverka min återhämtningsförmåga?

….om detta kommer jag skriva mer om framöver. Men en viktig faktor är hur vi har lotsats genom motgångar som barn. När vi har fått pröva på att misslyckats och samtidigt fått leva i trygghet och omsorgen i att det är OK att göra fel. Att det är en del på vägen mot att lyckas – då får vi också lättare att hantera motgångar senare i livet.

Tack för din tid och ha en fortsatt bra dag!

ADHD information och Stress & Trauma – Tips, ideér, inspiration