Etikettarkiv: ADHD

En neuropsykiatrisk diagnos som innebär nedsättningar av exekutiva funktioner som kan leda till vissa funktionsnedsättningar i det dagliga livet

Syndabocken & det svarta fåret

Henri Tajfel var en socialpsykolog känd för att ha myntat begreppet ”svarta fåret effekten”. Det svarta fåret är inte dåligt, utan bara annorlunda. Att vara det svarta fåret i familjen är inte lätt. Vi bryter resten av gruppen och blir syndabocken som allas synder projiceras på. 

Om du känner dig identifierad i detta, kan du ställa dig frågan – Vill jag vara en del av den här flocken, där alla fåren är vita?

Människor är en del av olika sociala grupper: familjer, vänner, arbetsplatser. På något sätt  finns nästan alltid en implicit regel: att medlemskapet innebär en tyst överenskommelse om att dela samma värderingar etc. I själva verket är det ofta bara en tillfällighet och anses ibland som en indikator på sammanhållningen.

I psykologin hänvisade H. Tajfel ofta till dessa människor som ”patientidentifierade”. Inte riktigt förmögna att hantera en situation, vi som uppvisar symptom på en dysfunktionell familj eller dess giftiga scenario.

Om du identifierar dig som det svarta fåret, lär dig istället vara stolt över att kunna tänka annorlunda. Det är ett privilegium!

”Goodbye papa please pray for me, I was the black sheep 🐑 of the family…” -Seasons in the sun

Svartafåret –effekten” eller syndabocken

Svarta fåret –effekten” är en idé som utan tvekan kan relateras till -på familjenivå eller till någon annan social kontext;

•Gruppfavorisering, förklaras av interna bedömningar mot andra grupper som vanligtvis är negativ, eftersom det syftar till att skydda gruppen mot vad som anses vara ”rätt”, i förhållande till det som definierar oss. Något som även sammanfaller med gruppidentiteten.

•Det är vanligt att det finns en stor efterfrågan från medlemmar i gruppen som vågar stå för något annat. Som ett exempel kan vara om vår far kritiserar våra grannar och hur andra uppfostrar sina barn. Samtidigt som det finns ett visst missnöje med detsamma inom familjen. Det gör det problematiskt med intern kritik. Något som bidrar till att det blir svårt och krävande, eftersom den interna strävan – att den inre balansen inte ska brytas, samtidigt kommer hotas.

Det ”svarta fåret –effekten” bidrar till, är att den mest kritiska och psykologiska pressen på medlemmarna, utgörs av medlemmarna själva, snarare än dess omgivning. Medlemskap i ett socialt sammanhang, går i vissa fall hand i hand med dominans och kontroll.

Att se det svarta fåret som ett privilegium

När man utgör syndabocken i en familj, har man två val: underkastelse eller att reagera (revoltera). Vilket många människor inte tror sig  kunna, på grund av en bräcklig identitet, accepterande av känslomässiga övergrepp, kritik och förakt.

Personen blir istället märkt som dålig eller skiljer sig från andra familjemedlemmar och tar själv på sig skulden. -Metaforen för en skadlig och dysfunktionell atmosfär. Övriga släktingar befinner sig samtidigt i en bekväm situation, eftersom de själva befriats från allt ansvar – det finns en Status Que, där alla har en given roll.

För att undvika dessa extrema situationer, där vår självkänsla blir så äventyrad, är det värt att reflektera över nästföljande  dimension.

Att vara annorlunda kan vara ett hot mot andra, men inte för dig själv.

Om du med tiden uppvisar ett annat sätt att tänka, klä dig och leva. Börjar de andra uppmärksamma dig på att du är det svarta fåret, eftersom de är medvetna om att de börjar förlora kontrollen över dig.

•Det är uppenbart att i varje social grupp, i varje familj, finns det en mer problematisk medlem. Det är dock möjligt att tillämpa ett annan perspektiv på beteenden som ligger utanför de gränser för vad som förväntas i en grupp.

•Genom att förstå att man aldrig ”föds” till att bli en syndabock, utan att det snarare är den sociala miljön i sig som gör oss till en. När vi vågar reagera på det, är det i sig en handling av mod!

Medlemskap i en ”besättning” bringar inte i sig, lycka.  -Men att hitta sin egen väg, gör det!

För att det svarta fåret ska kunna ses som ett privilegium, måste man först befria sig.

Tre steg mot att befria sig från syndabocken & offerkoftan

•Första steget – du har ingen skyldighet att vara dina föräldrar eller dina vänner till lags. Du behöver inte tänka eller agera som andra förväntar sig att du ska agera.

•Andra steget – Känn dig bekväm med dina egna värderingar, höj din röst över resten av gruppen. Världen är fylld med många tankar, åsikter och bedömningar. Det finns ingen universell sanning och alla ska kunna göra sig själv hörd.

•Tredje steget – acceptera andra utan hat eller bitterhet och accepterar dig själv, som en som skiljer sig från dem. Visa att separation är en frigörelse. Godkänn din familj som den är, och om de agerar med samma visdom, kommer de göra detsamma med dig. (Källa och orginaltext).

Darlene Quimet berättar nedan hur hon gjort för att släppa taget för att komma vidare (”Emerging from broken”).

 

Frigörelse

I den här uppsatsen från Stockholms universitet, kan du läsa mer om grupptillhörighet.

”Det är lättare att bryta isär en atom än en förutfattad mening” -Albert Einstein.

ADHDsysterns egna berättelse och frigörelsen från att vara syndabocken eller det svarta fåret. #minberättelse #intemindiagnos

Vården missade mitt barndomstrauma

11 Saker du inte ska säga till någon som är utbränd.. Utmattning till följd av att behöva vara starkare än man känner sig – av Darlene Quemet . Det mest smärtsamma i min egen berättelse är att den terapeut jag haft i fyra år, inte alls ”trodde” på mina diagnoser. Dock lyckades jag inte få till ett möte mellan utredningsteamet och min psykoterapeut. Psykoterapin var dessutom på remiss från psykiatrin.

Hur en trasslig barndom påverkar resten av  livet:

Felicia försvann är en bok av Felicia Feldt, Anna Wahlgrens dotter:

Mer om feldiagnostiseringar inom vården

Dokumentären i SVT ”Diagnosen”, om Odette som blev feldiagnostiserad med AST (Autism spektrum tillstånd). Daniel berättar sin historia i P3-dokumentären ”Inte min diagnos  ”. Slutligen kan du läsa mer om det svarta fåret, skrivet av Annie Wright.

Vården måste bli bättre på att förstå människor i kris och sluta överdiagnostisera människor som söker vård, samt skaffa sig bättre kunskaper om barndomstrauman och hur dessa kan påminna om NPF diagnoser b la.

Sofia Viotti är psykolog och specialist på Självmedkänsla, eller Self Compassion som det heter på engelska:

 

Andning – 10 enkla övningar

Hur kan du lära dig hantera stress? Jo, via medveten andning! I det här inlägget hittar du flera olika källor med övningar för bättre andning. Din andning är en del av Avslappningsreflexen som reglerar kroppens Stressrespons. I normala fall tänker vi aldrig på andningen eftersom den styrs automatiskt. Därför uppmärksammas vi inte heller på om vi behöver förbättra vår andningsteknik. Försök hitta en klocka och övning att spara i telefonen eller läsplattan. Lägg gärna in påminnelser i din kalender. Ju oftare du övar, desto bättre kommer du bli på att använda andningen även i så kallat ”skarpt läge”. 💡 Börja alltid träningen i lugnare situationer. Så småningom, kommer du automatiskt lära dig tänka på andningen även i mer kritiska situationer. De två sista övningarna är därför exempel på mer avancerade övningar där du kan föra in medveten andning.

1️⃣ Andningsklockan

Andningsklocka Bildkälla:Popsugar.com

 

2️⃣ Anders Lönedal demonstrerar andningsövningar som stärker diafragman (andningsmuskeln):

3️⃣ Martin demonstrerar enkel andningsövning:

4️⃣ 4-7-8 övning:

5️⃣ Andas i fyrkant och lugna ner Amygdala

6️⃣ 10 minuters övning (Den här övningen finns även i appen 7 cups).

7️⃣ 2 minuters övning med lugnande musik. (Finns som app).

8⃣ 4-7-8 övning med vågskvalp:

9⃣ Träna Tapping och avsluta varje runda med 2 medvetna andetag

Knacka, Tappa, EFT – Kärt barn har många namn!

🔟 Koppla ihop en känsla med en andningsövning

Lär dig kontrollera dina känslor via andningövningar!

Medveten närvaro eller Mindfulness

Genom att tillföra mentala övningar så som medveten andning i din vardag, kan du på ett lättsamt sätt föra in Medveten närvaro (eng: Mindfulness) i ditt liv. Detta är något som vetenskapligt är en viktig bit för både ett lyckligare liv såväl som ett mer stressreducerat liv. I den här appen -Insight Timer, hittar du gratisövningar (Fler rekommenderade appar finns på bloggen).

Pauli förklarar medveten närvaro utifrån ”neuroception”.

Andning  Vagusnerven och Diafragman

För att förstå hur viktig andningsövningarna är, behöver man insikt i hur den påverkas av magmuskeln (diafragman) och hur den i sin tur påverkas av Vagusnerven.

Vagusnerven

Är den 10:e kranialnerven som utgår från övre delen av kotpelaren, se bild. I den här presentationen kan du läsa mer om att läka Vagusnerven. Nerven passerar bihålorna, varför det är viktigt att andas in och ut via näsan! Nerven fäster ner i rumpan och på väg ner har den kontakt med Diafragman.

Bildkälla: https://healingfromthefreeze.wordpress.com/2011/08/18/the-vagus-nerve-and-the-difficulty-with-mindfulness/

Här berättar Martin mer om Vagusnerven och Avslappningsreflexen:

Diafragman – andningsmuskeln

Hitta din diafragmamuskel:

 

Livsviktigt att förstå att stress är en aspekt av trauma

Nadine Burke är barnläkare som kommer i kontakt med många barn som b la. diagnostiserats med ADHD och som visar sig haft stressorer under barndomen relaterade till trauma (ACE). I den här artikeln berättar hon hur man kan behandla trauma.

Hur Vagusnerven är kopplad till Oxytocinfrisläppning (lyckohormonet) genom andningen:

ADHD, stress & trauma

Timini et. al. från 2002 påpekar att alternativa förklaringsmodeller till uppkomsten av ADHD lyser med sin frånvaro och säger (fritt översatt) att: forskning om möjliga miljömässiga orsaker till ADHD-beteende har ignorerats till stor del, trots att det finns bevis på att psykosociala faktorer som exponering av trauma och missbruk kan orsaka detta.” (Källa  ).

Martin berättar mer om ADHD och rörelseträning:

 

 

Trauma-certifierad – När ska vård och skola i Sverige anpassa sig?

Trauma-Certifierad eller ”Trauma informd care” finns i USA, men inte i Sverige. Nu går Opraha ut och sprider ordet om komplext trauma! Se inslaget  från ”60 minutes” här:

Programmet fortsätter att sprida mer kunskaper om hur man kan bemöta barn och ungdomar från ett annat perspektiv. Ett perspektiv som fokuserar mer på ”Vad barnet har varit med om” än vilken diagnos barnet har, eller varför barnet agerar som det gör. Se fler inslag här.

Trauma-certifierad vård

I Sverige har vi förstås inget motsvarande begrepp, varför jag i brist på annat valde trauma-certifierad. Frågan är när Sveriges kommuner och landsting skall skaffa sig kompetensen, som nu sprids världen över? I Svedala biter dock byråkraterna på Socialstyrelsen ihop och propsar på att psykiatrin i första hand ska stå för KBT-behandling, och inget annat! Något som alltså inte biter på trauma. Jämför traumavården inom somatiken och akutsjukvården. Inom denna enhet har man ”förstådd” allvaret bakom begreppet. Kanske något raljerande uttryckt, men i allra högsta grad relevant.

Folkhälsopreventionens brister

Jag som själv gått utbildningen för BVC-sköterskor och Distriktsköterskor kan intyga att kunskaperna om traumats påverkan på folkhälsosjukdomar inte belystes under utbildningen. Detta trots att VC skall fungera som informationskälla till att upplysa befolkningen om orsak / verkan av levnadsvanor kopplat till folkhälsosjukdommar samt erbjuda samtalsstöd vid psykisk ohälsa. En Dsk-sköterska kan vara hur duktig som helst på samtalsmetoder, men om hon inte besitter grundläggande kunskaper till den största faktorn bakom sjuklig övervikt, kan man ifrågasätta etiken bakom Socialstyrelsens riktlinjer (med hänvisning till ACE-studien, se artikel 10 med Dr Felitti).

Johanna Brynielsson: Psykisk traumatisering, diagnostik och behandling

Psykiatrin i Sverige saknar Trauma-Certifierad personal

Trenderna inom psykiatrin är en sorglig följetong med alltför dyrbara och problematiska paradigmskiften i bagaget. Det kanske inte är så konstigt, om jag nämner att dem skador ett trauma bidrar till i barnets hjärna, symtomatiskt liknar dem vid ADHD och andra NPF-tillstånd? Det leder obehandlat till nedsatt förmåga att hantera motgångar i livet och präglar beteendet till den grad att det enligt ACE-studien, är den viktigaste orsaken bakom dem dödligaste folkhälsosjukdommarna, så som övervikt, hjärt och kärlsjukdomar, missbruk och autoimmuna sjukdomar. Det leder även till en livslång stresskänslighet, eftersom traumat i sig är en stressbelastning.

Läget i Sverige – kunskapsbrist

Sverige lider allvarlig brist på Trauma-certifierad personal.

Utdrag från svenska wiki: ”Situationen i Sverige verkar i många avseenden likna 1980-talets USA då man trodde att endast krigsveteraner drabbades av PTSD. I Sverige kopplas Komplex PTSD på det stora taget enbart samman med upplevelser av krig och flyktingskap varför det saknas djupare kunskap om andra patientgrupper. Trauma Center i USA som grundades av Bessel van der Kolk gjorde en kartläggning för ett tiotal år sedan vilka typer av trauman som remitterade patienter exponerats för.[8] Kartläggningen kan ge en fingervisning om vad som gäller även för svenska patienter som lider av Komplex PTSD.”

Orsaker bakom komplext trauma, förekomst / upphovsmekanismer:
1. Förlust/separation – 98,6 procent
2. Omsorgssvikt – 91,4 procent
3. Fysisk misshandel – 80,0 procent
4. Sexuella övergrepp – 74,3 procent
5. Emotionella övergrepp – 85,7 procent
6. Övriga trauman – 91,4 procent
7. Bevittnat våld – 87,1 procent
8. Missbruk inom familjen – 75,7 procent

Dokumentär om anknytningstrauma och feldiagnostisering

I den här dokumentären från SVT, skildras Odettes liv. En 12-årig tjej, som blev feldiagnostiserad med Asperger. Hennes mamma fick en Postpartumdepression och fick svårt att knyta an till dottern. Filmen heter ”Diagnosen” och kan ses fram till och med 15 oktober 2018. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat med 100% på tio år. Siffran får tala för sig själv.

Här i bloggen kan du läsa mer om trauma i barndomen: komplexttrauma, trasslig uppväxt, om anknytningstrauma., känslor och trauma – (Mer information på olika sidor kommer tillföras löpande, parallellt med nya blogginlägg).

Kunskapskällor på nätet

Den som idag fått insikt om ett barndomstrauma är hänvisad till egenvård eller att vända sig till privata psykoterapeuter med traumakompetens, vilket tyvärr inte många har råd med. Landets fåtal traumacenter, har inte kapacitet nog och prioriterar främst krigsoffer.

På nätet finns dock mycket information att hitta från personer som innehar Trauma-certifierad kunskap, eller på eng. Trauma informed. Trauma Recovery University drivs av Athena Moberg and Bobbi Parish. De erbjuder ”safe zones” – självhjälpsgrupper på Facebook och ett 100-tal nedladdningsbart självhjälpsmaterial samt en YouTube-kanal sen fyra år tillbaks.

Vad kan man själv göra – skaffa trauma-certifierad kunskap

Efterlevande från inbördeskriget i Rawanda har blivit behjälpta av Peaceful heart Network , genom ”Tapping”, vilket kan användas som en stabiliseringsmetod. Pete Walker erbjuder guidning genom återtraumatisering eller sk ”flashbacks” genom det här nedladdningsbara materialet,. I en senare utgåva ger Pete Walker 13 punkter för säkert tillfrisknande. Dag Nordanger förklarar tydligt vad som händer med hjärnan i den här bildpresentationen.  I videon nedan ser du honom även förklara ”Toleransfönstret”. Dag Nordanger är specialiserad på traumabehandlingen TMO (Trauma Medveten Omsorg), och är samordnare för nätverket CACTUSChild and Adolescent Complex TraUma Society, (länk finns längre ned på den här sidan). Eftersom traumat är beläget i Amygdala, bör behandlingen följa en bestämd ordning. Annars riskerar man orsaka återtraumatisering. Traumat går inte att ”prata” bort hos en vanlig psykolog. Frågan är om det är etiskt försvarbart av lanstingspersonal, att bevittna någon med trauma, utan att kunna erbjuda vård? Hur får det patienten att må? Kan det i sig föranleda återtraumatisering? – Känslan av att inte få den hjälp man behöver, trots att man söker hjälp.

Artiklar:

(För dig som är intresserad av forskning kommer här ett utdrag artiklar / uppsatser)

1. Childhood life events, immune activation and the development of mood and anxiety disorders: the TRAILS study. Jonker, I., Rosmalen, J. G. M., & Schoevers, R. A. (2017). Translational Psychiatry, 7(5), e1112.

2. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma
Teicher, Andersen & Polcari.
Psychiatr Clin N Am. June (2002)Vol. 25, Issue 2, s.397–426.

3. Environmental and Genetic Influences in Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and its Comorbidities (93s). Capusan, A.J. Doktorsavhandling, (2016).

4. Understanding the potency of stressful early life experiences on brain and body function.
B. S. Mc Ewan., Metabolism Clinical and Experimental 57 (Suppl 2) (2008) s.11–15.

5. Adverse childhood experiences, allostasis, allostatic load, and age-related disease.
A. Danese , B. S. Mc Ewan., Physiology & Behavior 106 (2012) s.29–39.

6. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma.
Martin HTeicher MD, PhD. Susan L.AndersenPhD, AnnPolcari PhD, Carl M.AndersonPhD, Carryl P.Navalta.
Psychiatric Clinics of North America
Vol. 25, Issue 2, June (2002), s.397-426.

Fler Artiklar:

7. The Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study: overview of the first 40 years, with an eye to the future
Richie Poulton • Terrie E. Moffitt • Phil A. Silva
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol (2015) 50:679–693 (DOI 10.1007/s00127-015-1048-8).

8. What happens in early childhood can matter for a lifetime. (2s. Pdf. 2015, Developingchild Harvard.edu).

9. Neurobiological consequences of juvenile stress: A GABAergic perspective on risk and resilience. AnneAlbrecht, IrisMüllerc, ZivArdia, GürselÇalışkan, DavidGruberd, SebastianIvens, MenahemSegale, JoachimBehr, UweHeinemannd OliverStorkch, GalRichter-Levin. 23s  Neuroscience & Biobehavioral Reviews Vol 74 part A March (2017), s.21-43

10. Relationship of childhood abuse and household dysfunction of many of the leading causes of death in adults. e adverse childhood experiences (ACE) study.  Felitti et.al.
American Journal of Preventive Medicine in 1998, Vol.14, s.245–258

11. Traumahistorik och traumarelaterad symtombild hos patienter inom vuxenpsykiatri.  Deskriptiv studie, Johanna Brynielsson (2014).

12. Toxic Stress in Children and Adolescents (26s.)
BUCCI, MARQUES, OH, ET AL
Advaces in pediatrics (2016) Vol. 63, Issue 1, s403–428

13. ”Is It ADHD or Child Traumatic Stress” – NCTSN (11s. Pdf ).

14. VAR FINNS HJÄLPEN?
– om komplex traumatisering och traumabehandling. Charlotte Block, Ersta Sköndal Högskola, Uppsats (2012).

Bloggartiklar:

Network Autism.org – Autistic spectrum condition and attachment – what’s the connection?

​The Atlantic Magazine- How-childhood-trauma-could-be-mistaken-for-adhd/
ACEs too high  – Childhood-trauma-leads-to-lifelong-chronic-illness-so-why-isnt-the-medical-community-helping-patients/

🌐 Webbsidor:

🌐 NCTSN- The National Child Traumatic Stress Network 

🌐 Artiklar & Litteraturlista från: CACTUS – Norskt internationellt Kompetens Centrum för utvecklingstrauma.

🌐 The Center on the Developing Child, Harvard University

🌐 SAMHSA – Substance Abuse and Mental Health Service Administration, ( is the agency within the U.S. Department of Health and Human Services that leads public health efforts to advance the behavioral health of the nation).

ADHDsysterns YouTube-spellista om trauma

🎓 Trauma experter:

Bessel Van Der KolkDaniel SiegelPete WalkerStephen PorgesPeter LevineDag Nordanger, Johanna Brynielsson, Anna Gerge, Allan Schore ,

 

Viktiga ADHD-känslor och hur de fungerar

Känslor är livsviktiga, ändå är det många av oss som inte är i kontakt med våra känslor. Med sina ADHD-känslor kan man känna sig överväldigad. Det kan också innebära att man känner sig helt avtrubbad. Hur kommer sig detta?

25st ADHD-känslor

Dr Barkley säger med eftertryck, ”Människor kan förlåta dina misstag, men dem kommer ALDRIG förlåta dig för hur du fick dem att känna”.

Känslor lämnar djupa spår inom oss alla. Vi kan vara olika bra på att dölja det. Med ADHD saknas den inre volymkontrollen som gör att man kan skruva upp och ner känslor efter behov. Detta bidrar till att det kan bli svårare att dölja sina känslor, iallafall fall dem känslor som får en att koka över. Dem kan vi kalla för ADHD-känslor!

Men lugn! Du kan hitta strategier som kompenserar för den här funktionsnedsättningen!💡💪

Kanske har dina känslor fått dig att skämmas? Du ska aldrig behöva skämmas för dina känslor, du har rätt att känna som du gör!  Det gäller bara att komma på, HUR jag ska göra för att uttrycka känslorna på ett acceptabelt sätt?!

Genom att lära sig strategier som kontrollerar häftiga känslouttryck, så kan även du lära dig att bli mer bekväm i dina känslor.

Kanske har dina eller andras känslor skrämt dig? Kanske har du blivit så duktig på att trycka undan dina känslor, att det lett till en depression? Kanske känner du dig avstängd, likgiltig och håglös? Kanske överväldigas du av sorg? Kanske blev dina känslor inte riktigt speglade som barn?

Strategier för att lugna ADHD-känslor

Vilka känslor innehåller ditt trasselsudd?

Jag kommer successivt dela med mig  av olika strategier här i bloggen. Så småningom kommer du komma på vilken strategi som kan fungera för just dig! På den här sidan kan du hitta olika övningar!

För att komma i kontakt med en känsla, kan du kanske pröva EFT / Tapping eller Havening / ADT?

Mindfulness

För att kunna känna in en känsla, måste man kunna vara i ”nuet”. En effektiv strategi är därför ”Medveten närvaro”. Börja iaktta dina känslor, när uppstod en känsla? Hur kändes den? Vart kändes den? Hur hanterade du den?

Om du tycker känslor är svåra, kan du börja med att öva på dina tankar istället.

Här får du övningen ”Bagagebandet” som även är en övning i medveten närvaro, eller Mindfulness, som det också kallas.

Bagagebandet – Övning i medveten närvaro.

Ilskan

Ilskan är en del i vårt försvar. Den gör oss uppmärksamma på om någon varit gränslös mot oss. Om vi behöver försvara oss eller inte. Om vi inte känner igen och upptäcker ilskan i ”lagom tid” riskerar den gå över i ”stressresponsen” och då kan vi inte längre kontrollera känslan, eftersom vårt förnuft kopplats bort. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ilskan och förstå att vi inte behöver reagera på den omedelbart. Vi kan välja att agera först när vi förstår vad som utlöst ilskan och hunnit analysera, hur vi ska hantera situationen på ett moget sätt. Tidiga tecken på ilskan, är en vag olustkänsla. En diffus oro i kroppen. Vi kanske känner irritation, frustration, eller förvåning/överraskning. Vi blir mer vaksamma och spända i kroppen. När vi förstår och kommit till insikt om att vi faktiskt är arga, är det bra att tänka på att andas, med djupa, långa andetag. Ilskan blir till stress i kroppen som växlar över till Sympatikusläge. Tänk på att bibehålla lugnet! En bra regel är att ”sova på saken”. Med perspektiv kan vi bättre hantera situationer som gjort oss så upprörda att den väckt ilskan till liv.

Ge ilskan tid

Ibland kan det ha legat ett missförstånd bakom vreden, och då är det väldigt olyckligt om vi redan reagerat på ilskan. För att förhindra missförstånd är det därför klokt, att kunna sätta ord på sin ilska. Därefter kan man be att få utrymme, för att få tid att lugna ner känslornas intensitet och få distans att kunna reflektera över situationen. Tiden hjälper oss att få distans till känslorna. När vi befinner oss i en kraftig känsla / affekt, förlorar vi kontakt med vårt intellekt, den tänkande delen av vår hjärna. Eftersom ilskan är en viktig del i vårt försvar, den ska medverka till att vi kan försvara vårt liv i akuta situationer. Det är därför som ilskan kommer med större utmaningar än andra känslor, i dem situationer som inte direkt är livsfarliga.

Ilskan i livshotande situationer

Livshotande situationer ger inte utrymme till funderingar. Dem situationerna kräver nämligen en omedelbar reaktion. Verbala situationer (dispyter/ordväxlingar) innebär oftast ingen omedelbar livsfara. Varför det inte gagnar oss, att replikera (svara) alltför snabbt, vi vinner istället på att välja våra ord med omsorg. Våra ord kan både såra och skada vår omgivning. Med ilskan, förlorar vi samtidigt en del av vår empatiska förmåga. Eftersom ilskans främsta uppgift, är att skydda vårt liv. Det vore väldigt opraktiskt, om vi kunde känna för mycket empati med vår förövare, i ett skarpt läge. Detta hade bidragit till att vi inte reagerat omedelbart och då hade vi eventuellt missat vår chans till försvar. Empati kräver nämligen en mer tidskrävande analys av vår reflekterande del i hjärnan. Det är i medkänsla för oss själva och andra som vi använder vår empatiska förmåga. Psykopater är farliga, just för att dem saknar förmågan till empati.

Brist på ilska

Vad händer när vi saknar kontakt med vår ilska? Kan ilska hjälpa oss i andra situationer än konflikter?

Har vi god kontakt med vår ilska, kan vi använda den till att sätta sunda gränser mot omgivningen. Vi använder den som motivation, att stå upp för oss själva och kunna föra vår egen talan. Ilska är en del i motivationen bakom att kunna hålla tal och föreläsa för andra. Har vi brist på ilska, kan vi inte försvara oss vilket leder till att vi känner oss överkörda. Har vi blivit förtryckta, mobbade eller kuvade, har ilskan kommit till skade. Vi måste då ”lära” oss hur vi ska få fatt på ilskan och hur vi ska uttrycka den på ett sätt som den gagnar oss på. Läs mer om traumatiserade känslor på bloggen. Här får du Enright Forgiveness Process Model, fyra faser att hantera ilska och oförätter på. Här hittar du fler lästips om ilska mm.

 

 

EFT – Känslomässig lättnad för barn, ungdomar (och vuxna)

EFT är en metod som ursprungligen utvecklades av Gary Craig. Den utgår från att man knackar på kroppens meridianer. Detta hjälper kroppen ta hand om, och lugna nervsystemet.

Fd. popidolen Micke Syd från Gyllene Tider, har tydligen sadlat om, och jobbar nu med EFT eller ”Tapping” (knacka) som det också kallas på svenska.

Mer om detta kan du läsa på Mindfultapping.se och dem erbjuder en gratisvideo med något dem kallar för

Tap out Daily

Hjälpmedel för inlärning

Nedan har du en animerad guide med en annan version av TTT (Trauma Tapping Teknik ) / tapping, (kärt barn har många namn):

 

Källa: Selfhelpfortrauma

Det här är den Svenska versionen av Scott Mooney’s tecknade serie med en hjälpguide i EFT / tapping:

 

Känner du för att använda en ”kom-i-håg lapp” i början, så får du en här:

Här sitter dem olika knackningspunkterna:

EMDR (Eye Movement Desensitization & Reprocessing) är en teknik där man med hjälp av ögonrörelser bearbetar händelser som är lagrade i Amygdala. EMDR tar udden av traumatiska minnen ( forskningslänk). Inom EFT (Tapping), kallas denna procedur för EF (Emotional Freedom / Sv. känslomässig lättnad) och nedan har du de nio ”Gamut” stegen.

Gör din ”Tapping” mer effektiv genom att tillföra EMDR.

För iPhone och iPad finns en app med EFT som du kan läsa mer om ”här”.

 

Känslobarometer

(Bild- Källa: imaginari.se )

Havening eller ADT

Det finns ytterligare en självhjälpsteknik som heter Havening eller ADT (Amygdala Desensiliserings Teknik) som Ulf Sandberg berättar mer om på sin hemsida. 

Den tekniken innebär att man stärker kroppens förmåga att härbärgera det som känns jobbigt. Genom att stärka kroppens förnimmelser av att vara en bägare / container med tydliga avgränsningar mot omgivningen. Detta är något som den kände traumaexperten Peter Levine förespråkar i sin traumateknik ”SE” (Somatic Experiencing).  Professor Emeritus, Jan Beskow skriver om detta i Läkartidningen.

Kända namn inom trauma

I följande blogginlägg kommer jag presentera världsledande namn inom traumaforskningen samt hur kunskapsläget ser ut idag inom fältet. På denna sida, kan du läsa mer om barndomstrauma.

 

 

Nytt liv i bloggen

Jag tyckte det var dags att upptatera ADHDsysterns blogg nu, efter alla år i frustration över att inte förstå vad massa konstiga termer betyder så som; en server, host, skillnaden mellan https:// och en www… -adress?! Bloggportal, Binero? Svindyra räkningar!? Ingen service?! 🙃

Så istället för att sätta på mig ”offerkoftan”, beslöt jag mig för att ge dig lite kött på benen i NPF-djungeln!😎  Vad sägs om lite ”nördigt” ordbajseri💩?
Vilka ord, förkortningar och begrepp är det som cirkulerar i denna subkultur? Vad bör jag ha ”koll” på för att inte verka heeelt ”rudis”?!🤓 (jmf. ”bakom flötet, tom i bollen”…)

NPFskolan Del 1 (forts. följer)

Npf= Neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar (phu! Heeeelt omöjligt för någon med ADHD att stava till!)😇

”NT” = Det är ju inte alla som lägger sig frivilligt under psykiatrins stenhårda ”diagnosradar”, bara för att upptäcka att jag ”slapp” en diagnos! Dem flesta ”dödliga” låter sig ju faktiskt inte scannas av diagnossystemet, varför dessa till syvenes ”normala” människor, kallas för ”normal tills vidare” 😏 Det är ju ingenting som säger att dem inte har nått vajkalle mellan öronen, bara för att dom inte fått någon diagnos!💡

Subtyper av ADHD = överkurs! (= underkategorier av ADHD) Huvudbegreppet är ADHD. Sen för den som VERKLIGEN orkar nörda ner sig så kan vi lägga upp en doktorsavhandling här!😁

Det ”senaste” på fronten är; att det som tidigare benämndes som ADD till och med inte ens tillhör NPF kategorin, 😱 – Utan har med inlärningssvårigheter att göra. Vilket är något som särskiljer sig från ADHD.  ADHD har inte någon koppling till förmågan att tillgodogöra sig information. En vanlig missuppfattning är nämligen att man inte kan ha ADHD om man är lugn som en filbunke, vilket man naturligtvis kan vara ändå!😎

En annan ”villfarelse” är att man är ”lat” när man inte klarar av att göra saker som man har mindre motivation inför.. 🤓👯 Tänk dig att du har har två volymkontroller i din hand! Den ena styr du din motivation, upp & ner med. Den andra använder du för att skruva upp och ner dina känslor med. ADHD innebär att du ”saknar” dessa ljudkontroller!

Därför handlar det inte om att människor med ADHD skulle vara ”latare” än andra! Men visst FINNS det ”lata” människor, både MED eller UTAN ADHD!😇

”Exekutiva funktioner” =  Adhd innebär funktionsnedsättningar i vissa områden i hjärnan. Det är därför man kan kalla detta för ett ”osynligt handikapp”

Ett annat sätt att se på det är att det föreligger en ”funktionsvariation”. En stor förebild för mig är coachen, författaren och den fantastisk talaren och inspiratören, nämligen- Tomas Enhager  Varje gång jag tänker på honom, tänker jag på Solero och ler!


Tomas skrev nämligen till mig på facebook att enligt honom så är ADHD evulotionens förutsättning! Vilket jag som ”nydisgnostiserad” sög in med hull och hår! Så man kan faktiskt tacka honom för att jag kommit så långt med min ADHD idag, trots att jag fick diagnosen mitt i livet! Här Tomas, en🌹 till dig!😘

Till Er andra önskar jag naturligtvis det bästa livet har att ge, nämligen KÄRLEK! 🙋

ADHD och strategier för en fungerande tillvaro

Att ha ADHD kan innebära olika svårighetsgrader inom olika områden. För en övergripande sammanfattning av dessa områden rekommenderar jag Russel Barkleys bok Russell Barkley – Ta kommandot över din ADHD
” Ta kommandot över din ADHD – strategier för ett gott liv.”
Den kostar 350 kr på Adlibris
Den finns också att låna på bibliotekeket: Biblioteket

IMG_0301.JPG