Etikettarkiv: CPTSD

Missbruk och trauma

En av mina största förebilder är Gabor Maté, specialistläkare inom missbruk & trauma. Nedan förklarar han vad ett missbruk är. Han menar att man inte ska fråga sig varför missbruket, utan vad smärtan kommer från. Missbruket är smärtlindringen.

När jag var liten, växte jag upp mitt i en alienering (PAS – Parental Alienation Syndrome) mellan min pappa och min alkoholiserade mor. En för barnet giftig miljö, där dem vuxna personerna hänsynslöst smutskastade varandra inför mig, det oskyldiga barnet. Min pappa sa alltid att alla har ett val, att man själv väljer om man vill bli missbrukare eller ej. 

-Hur kan man ”välja” att bli missbrukare, att utsätta sina barn för vanvård, funderade jag. Naturligtvis blev den här frågan en viktig pusselbit för mig att lösa. Genom åren har jag besökt ACA och Ersta Vändpunkten – vuxna barn till alkoholister och andra dysfunktionella relationer, samt varit med och startat upp en självhjälpsgrupp i  12-stegsprogrammet för anhöriga. Jag har nyfiket studerat både mig själv och andra, för att försöka förstå. Jag har till och med varit ihop med en missbrukare, något jag naturligtvis starkt avråder ifrån 😉

Skammen får fäste i trauma

Åter till min barndom.  Jag, det ”osynliga” barnet, sattes på ett specialdagis och sedmera på BUP. Inom mig växte indignationen, varför var jag tvungen att gå där? Det var ju de vuxna som hade problem! Oförmögen att förstå, hur den giftiga skammen sakta fick fäste och lismande kröp sig på mig, med sin dolda agenda att sudda ut alla tänkbara ledtrådar. Den lade ut sin ödestigna giftiga dimridå, och försvårade möjligheten att förstå hur allting hängde samman.

Kati Falk, leg psykolog. Spec. psykotraumatologi. Odla ditt mod genom att bejaka din sårbarhet. Lär dig skillnaden mellan att känna hälsosam skam och uppleva en skamattack / giftig skam. En skamattack är en känslomässig flashback, vilken är sprungen ur ett trauma. Den gör oss oförmögna att hantera motgångar i livet. Den får oss att stänga ner känslor. Den får oss att FLY istället för att VÅGA möta motgångar i livet. En stor bov bakom missbruksproblematiken.

Man brukar säga, att våra värsta fienden blir våra bästa läromästare. Det gäller även mig. Hade det inte varit för min pappas hänsynslösa ord om min mamma, så hade jag nog inte skaffat mig de trauma-kunskaper som jag besitter idag. På gott och ont.

Peg Streep

Den inre kritikern

Pete Walker beskriver här hur den inre kritikern uppstår genom trauma:

Lär dig tysta den inre kritikern vid komplext trauma –

Om föräldrar inte förser barnet med en trygg anknytning, och brister i positiv feedback, kommer barnet uppleva rädsla och ångest. Barnet känner sig då känslomässigt övergiven och uppväxten präglas av fara. Detta tenderar programmera barnets överjag (inre kritiker) med perfektionism. Överjaget präglas av föräldrarnas ”regler”, i egenskap att vinna deras acceptans. (Barnet försöker i sin överlevnadsdesperation, göra allt för att vara till lags för att inte bli övergiven). Den ”inre kritikern” är ett överjag som blivit felprogrammerat. När perfektionismen som strategi, misslyckas med att vinna föräldrarnas gunst, blir den inre rösten istället fientlig och dräpande. Det leder i sin tur till att barnet utvecklar ett överjag som fostrar självhat, självförakt och att barnet överger sig självt. Överjaget klandrar barnet för föräldrarnas avvisande. Oförmöget att förstå att orsaken ligger i föräldrarnas tillkortakommanden.

Traumat sätter sig i nervsystemet

Det traumatiserade barnets ANS (nervsystem) utvecklar en hypersenibillitet (ökad känslighet) mot att uppmärksamma hot (Förminskat toleransfönster). En fixering för hot, genom att ha blivit exponerad för livsfara (För barnet är det livsfarligt att känslomässigt överges av föräldrarna, eftersom vi är beroende av närhet för att överleva). I strävan att förutse, förebygga och undvika fara, kommer detta prägla barnets approach mot omvärlden. Hypersensibilliteten kommer styra uppmärksamheten att ständigt vara på sin vakt, för att skanna av människor i dess omgivning. Den kommer även styra uppmärksamheten mot framtiden, och dess potentiella faror i sociala sammanhang. Hypersenibilliteten tenderar främja prestationsångest på varje nivå av barnets självuttryck (fritt översatt från Pete Walker).

Carl Petter Wirsén

Så botas den ”inre kritikern”

-Byt ut den ”inre kritikern” mot en ”inre snällis”

-Skaffa dig självmedkänsla

-Lär dig förstå dina känslor (och behov) – EQ

-Lär dig bemästra känslomässiga flashbacks

-Lär dig mental hygien (sunda tankevanor)

-Lär dig skillnaden mellan skam & skuld & giftig skam / skamattack

Du är varken dina prestationer eller dina misslyckanden. Du duger precis som du är! Börja förändra din ”inre kritiker” idag! Börja praktisera självmedkänsla. Livet väntar ❤️ Brené Browns forskning, visar att det är din operfektionism (sårbarhet) som gör dig älskvärd.

Missbrukets skador i hjärnan

VTA centret i hjärnan förstörs vid missbruk och hur skadan ligger bakom depression och återfall.

Det tar minst två år för VTA centret att återhämta sig, varför detta är den mest kritiska perioden för återfallet. Ett återfall är mer regel än undantag.

Förebygga återfall

Genom att gå igenom förändringscirkeln och upprätta en återfallsplan, har man skapat förutsättningar att förhindra ett återfall. 

Förändringscirkelns stadier:

1. Förstadiet – insikt 

2. Förhandlingsstadiet – för- / nackdelar med en förändring (2v- flera år) 

3. Förberedelsestadiet – tar beslut att skrida till handling ( 2h – 3mån/6mån)

4. Planeringsstadiet – Upprätta återfallsplan & genomförandeplan (1d-6mån)

5. Upprätthållande – av förändring (risk för återfall) (6mån – livslångt)

6. Målgång – Jag har lyckats upprätthålla förändringen minst 5 år utan återfall. (5år- )

Återfall är mer regel än undantag vid ett missbruk. Så fort det uppstår ett stresspåslag i livet, tenderar vi återfalla in i gamla invanda mönster. Vilket för missbrukaren blir ett återfall in i missbruksbeteendet.

Förändringscirkeln
Skapa nya vanor

Hjärnan är präglad för att skapa nätverk av neuroner som genererar ett upprepat beteende. Våra vanor består av neuroner som är sammanlänkade till nätverk i hjärnan. För att bygga upp nya vanor, måste vi skapa nya nätverk av neuroner i hjärnan, och medvetet välja den nya vanan framför den gamla. Tidigare nätverk försvinner aldrig. Har du t ex. en gång lärt dig cykla, kan du inte sudda ut den kunskapen. Samma sak gäller för alla typer av vanor som du lägger dig till med. Därför är det viktigt att vara försiktig med, vilka vanor man lägger sig till med. När vanan innehåller en beroendeframkallande substans, ger den en ”kick” i hjärnans belöningscenter. Ju större kick, ju svårare abstinens och risk för återfall. Det som skiljer en ovana från ett missbruk, är just mängden Dopaminfrisättningen som sker i hjärnans belöningscenter. Droger ger större kick i hjärnans belöningscenter, än vad ett missbruksbeteende utan beroendeframkallande substanser gör. 

Min mammas trauma

Mamma växte upp i en liten tvåa, på Ynglingagatan i Stockholm. Där bodde hon med sin mamma, pappa och syster. Mamma berättade att hon hade legat bredvid sin mamma i sängen, medans hennes pappa våldtog hennes mor. Morfar var alkoholiserad och slog mamma när han var onykter. Mamma började dricka tidigt och fly hemmet och misshandeln från sin egen far. Redan som 16-åring blev hon gravid, och hade då även lagt grunden för sin egen alkoholism. Jag minns hur hon för sig själv, rättfärdigade sitt eget svek mot oss barn, genom att uttrycka att hon inte hade utsatt oss för fysisk misshandel, så som hennes far hade gjort mot henne. Den psykiska misshandeln hennes eget missbruk resulterade i gentemot oss, förträngde hon antagligen för sig själv. Idag tänker jag på min döda mamma med medkänsla. Vilken otrolig skam och psykisk smärta hon måste ha burit på, som kunde utsätta sina egna barn för den neglekt ett missbruk medför. 

Vad är ett trauma, med Gabor Maté

Det är viktigt att skilja mellan det vi råkat ut för, och vad som är traumat inom oss. Vi måste komma till insikt, för att hitta vägen mot läkning!

Gabor Maté om missbruk som smärtlindring

Vi missbrukar inte bara substanser, även beteenden kan missbrukas. Missbruk är ett flyktbeteende. Vi flyr från verkligheten, från att vara här och nu. Från möjligheten att möta och bearbeta smärta. Beteendet ger negativa konsekvenser och separerar oss från vår omgivning. När vi inte är i kontakt med vårt känsloliv kan vi inte heller upprätta nära relationer. Andra vanliga missbruksbeteenden är; träningsnarkomani, arbetsnarkomani, shopohollic, nätdejting, relationsmissbruk, matmissbruk, spelmissbruk, sexmissbruk, perfektionism. Det är vanligt att man ersätter ett missbruk med ett annat om man inte går till botten med den bakomliggande problematiken med att möta sina känslor. Dissociation är en överlevnadsstrategi att fly från en traumatisk händelse. Att dissociera innebär att man omedvetet lämnar sina sinnen, sin kropp, sitt medvetande i stunden. Dagdrömmeri och prokrastinering kan vara en form av dissociation. Som sjuksköterska har jag mött svårare former av dissociation, där personen förlorat kroppsfunktioner. Det är viktigt att förstå, att detta inte sker i det medvetna. Det är inte manipulerande utan helt utanför personens verklighetsuppfattning.

Behandling av missbruk och skamproblematik

Trauma och missbruksproblematik behandlas parallellt i terapin. Det är viktigt att personen befinner sig inom toleransfönstret (där möjliggörs självreglering). Det är bara där hen förmår att stå kvar i sina känsloreaktioner, utan att fly  kognitivt, beteendemässigt eller emotionell. Nordanger menar att försummelse i barndomen och trauma är oskiljaktiga. Problemet blir svårigheter med självreglering. Vidare föreslår forskning att behandlaren undviker ett konfrontativt skambeläggande av den som behandlas (Läs mer om skammens betydelse vid missbruk). Här kan du följa Beroendepodden.

Ökad risk för missbruk och depression mm. vid trauma

Fakta om Alienering: Komplikationer vid PASPAS (parental alienation syndrome), PAS Checklista. PAS & DSM-5CAPRD (child affected by parental relationship distress, i DSM-5).

Webbkurser

The Science of Happiness, lär dig vad som skänker ett meningsfullt liv

Självmedkänsla

Självkänsla & Självförtroende

Tysta din inre kritiker, behandling av CPTSD med Richard Grannon

📚Boktips

Mentaliseringsboken, Per Wallroth

Complex PTSD: From Surviving to Thriving, Pete Walker.

In the realm of hungry ghosts, Gabor Maté.

Internationellt pågår just nu en kampanj med att öka medvetandet om trauma och ACE (Advanced Childhood Experience).

Folkhälsa och trauma

Jonas Colting (hälsocoach, debattör och VM-medaljör i triathlon), skrev den 2018-09-09, en debattartikel i Aftonbladet om politik och folkhälsa. Jag saknade kopplingen kring folkhälsa-och-trauma i texten. Det ligger viktig kunskap bakom vår tids folkhälsosjukdomar och kopplingen till dem skador som  ACE* (Sv. översättning – allvarliga stressgenererande barndomsupplevelser) kan ge upphov till. Konsekvenserna kan förkorta livslängden upp till 30 år. Något som artikeln tyvärr inte berör.

Det är stor skillnad mellan ett orsakssamband och en växelverkan (korrelation). Det går inte att medicinera bort ett trauma, men det går att behandla terapeutiskt. Vissa diagnoser uppvisar liknande symtom, varför det är avgörande att först utesluta trauma. Idag görs inte detta rutinmässigt innan personer får diagnoser inom psykiatrin. Inte heller tillhandahåller psykiatrin traumavård, i tillräcklig utsträckning. Dem personer som inte utvecklar klassiska PTSD symtom, får ingen diagnos att vila på. Utan diagnoskod inom sjukvården riskerar du falla mellan stolarna.

1. Folkhälsa-och-trauma

ACE med påföljande trauma, ger skador på hjärna och nervsystem och utmattar på sikt HPA-axeln, något som följer personen genom livet (vid obehandlat trauma) och inverkar negativt på personens förmåga att kognitivt (förnuftmässigt, viljemässigt) styra sitt beteende vid ofrivilligt stresspåslag. Okunskapen kring detta, leder till skadliga fördomar hos både vårdpersonal, allmänhet och kan leda till svår stigmatisering. Det spelar ingen roll hur mycket man informerar personer utsatta för ACE, om vikten av att själv ta ansvar för sina levnadsvanor, när förutsättningarna för detsamma saknas, om inte traumaterapi sätts in. Denna  internationellt vedertagna kunskap väljer Socialstyrelsen att förneka i sina nuvarande riktlinjer för folkhälsoprevention.  Socialstyrelsens riktlinjer ligger även till grund för vilka behandlingar som erbjuds inom psykiatrin. Något som påverkat utbudet av traumaterapi negativt och legat till grund för uppsagda avtal av b la. Ericastiftelsen samt Kris- och -Trauma center i Stockholm (Läs artikeln; Vårdkarusell för sexualbrottsoffer).

*(Se ref studie: Adverce Childhood Experiences (ACES), Felitti** et al. 1998).

ACE påverkar folkhälsan negativt, men negligeras av både politiker och Socialstyrelsen.

**Vincent Felitti, MD, was one of the authors of the ACES, showing that childhood emotional, physical abuse in the family, among other traumas, are related to greater illness and shorter lifespan. 

Lär dig förstå kopplingen till ditt trauma. Stresspåslaget leder till en utmattning av HPA-axeln, vilket sänker kroppens självläkande egenskaper. Traumat sitter i nervsystemet & ger en förhöjd alarmberedskap för det som registrerats som fara & hot i barndomen. Vilket inte är liktydigt med reella (verkliga) faror hos en vuxen individ. Flashback innebär att man återupplever traumat. Eftersom systemet utvecklat en hyperkänslighet, signaleras hot, även om inget ”faktiskt” hot existerar (i nutid). Det är ”traumaminnet” som reagerar på något som påminner om det som initialt skapade traumat (dåtid). Det som var hotfullt/skadligt för barnet. Barn är känsligare för stresspåslag än vuxna. Deras nervsystem påverkas negativt i sin utveckling av fara/hot mot trygghetssystemet.

2. Det finns andra typer av trauma än PTSD

Problemet inom psykiatrin är att personer som lider av trauma (inte bara PTSD), kan uppvisa symtom som påminner om Depression, ångest, sömnproblem, ADHD, AST, självskadebeteende, kort stubin, svårigheter att styra uppmärksamheten, Borderline, Bipolär sjd., sömnstörningar, missbruk, utmattningsdepression, smärttillstånd, mm.

Idag faller människor mellan stolarna, feldiagnostiseras samt missar möjligheten att få bukt på trauman och nedsatt livskvalité. Dr. Bruce Perry förklarar problemet bakom utvecklingstrauma (CPTSD) som en ”avsaknad av kärlek på insidan” – brist på självmedkänsla. Vidare påtalar han problemet med att tillståndet inte har ett diagnosnamn i Diagnosmanualen, DSM-5 (Läs mer om anknytningstrauma och neglekt).

Skillnaden mellan PTSD och CPTSD

Att få en korrekt bedömning vid trauma, är avgörande för att kunna sätta in rätt behandling. Tyvärr är tillgången på traumaterapi inom Landstingen, undermålig i Sverige.

Utvecklingstrauma

3. Traumakunskap

Läs mer om trauma:14 typer av trauman vi inte pratar om, Lär dig upptäcka symtomen på en återtraumatisering / flashback.

Så lär du dig identifiera en återtraumatisering i sju steg;

  1. Utan att döma, hur såg mina reaktioner ut (fysiskt, psykiskt och mentalt) och hur agerade jag på dem?
  2. Gick beteendet emot mina personliga värderingar
  3. Gick det emot mina sociala värderingar?
  4. Triggades mitt eget trauma i situationen?
  5. Bevittnade jag en Flashback hos motparten?
  6. Klarade jag av att hitta självmedkänsla hos mig själv och för den andra personen?
  7. Reagerade jag genom att; gå undan, bestraffa, skämma ut eller trakassera personen?

Fler länkar om trauma; Utvecklingstrauma, Anknytningstrauma, Återhämtning från missbruk & känslomässig omognadTraumasymposium 2010 med informationsnyttiga länkar, här kan du läsa om vad Traumafokuserad-KBT är. Wonsa står för – world of No Sexual Abuse, och har specialistkunskaper om sexuella övergrepp.

Sverige har ingen hållbar budget för traumavård.

Traumatiserande övergrepp på barn

 

”Sexuella övergrepp behöver inte vara förenade med våld för att det ska vara traumatiserande” –Rise

Dr Felitti om ACE studien och övervikt:

Podd om Trauma:

UB School of Social Work: inSocialWork Podcast Series

Lyssna – avsnitt 245 – Dr. Ricky Greenwald: Progressive Counting, the Fairy Tale Model, and Intensive Trauma-Focused Therapy

Lyssna – avsnitt 244 – Dr. Julian Ford: New Perspectives on Complex Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) and Its Treatment

Lyssna – avsnitt 235 – Dr. Mandy Davis: Trauma Informed Oregon: A Statewide Initiative to Change How Trauma and Adverse Childhood Experiences Are Perceived and Addressed

Lyssna – avsnitt 221 – Dr. Jennifer Cullen and Dr. Jolynn Haney: Understanding and Treating Autism in Women: Using Lived Experiences to Shape Practice

Lyssna – avsnitt 188 – Dr. Rebecca Mirick: ”I Think I Want to Die…”: Training Practitioners to Work with People Considering Suicide

Lyssna – avsnitt 145 – Jorien Brock and Siobhan Fitzgerald-Cushing: Meeting the Health Needs of Transgender People

Lyssna – avsnitt 133 – Elaine Hammond: Burnout and Self-Care in Social Work

Lyssna – avsnitt 45 – Dr. Sharon Bowland: Strength and Struggle: Spirituality and Recovery From Interpersonal Trauma (part 2 of 2)

Lyssna – avsnitt 11 – Dr. Shelly Wiechelt: Cultural and Historical Trauma: Affecting Lives for Generations

4. Resilence-stärkande övningar & psykoedukation

Psykoedukation ger dig kunskaper om vad du kan träna på, för att bättre hantera ett trauma. Gratis guidade Mindfulness-1 övningar. Fler nedladdningsbara mp3-filer med Mindfulness-2., Mindfulness-3, Artikel som förklarar svårigheterna i Mindfulness vid trauma, Artikel, -Varför behöver vi sömnen?. Spännande artikel om hjärnans resa under sömnen (från National Geographic). Gör en Egenvårdsplan. Utveckla Självmedkänsla. Stärk ditt psykologiska immunförsvar . Webbartikel: 8 vägar att boosta tacksamhet. Lär dig vad Självmedkänsla är. Egenvård – tips från Kris- & traumacentrum .

Professor Bessel van der Kolk, författare till traumaboken, ”The body keeps the score – Brain, Mind and Body in the healing of trauma”. Grundare av Trauma Center – non profit organisation, dedicated to social justice by offering hope and promise of fulfillment to children, adults, and families who are at risk of not receiving effective services essential to their safety, progress, and/or survival.

5. Fler tips på kunskapskällor

Sök kunskap genom traumakunniga personer inom vården så som tex. Kiropraktor Martin Fransson, eller ANF-kliniken som ger inflammationshämmande behandling vilket b la. är smärtlindrande. Jag blev själv fri från svåra eksem med ANF behandling. Anders Lönedal är en annan specialist (Coolmind) som b la. utbildar läkare i lymfsystemet. Här visar han andningsövningarna som får vagusnerven att släppa taget om Diafragman (andningsmuskeln).

Använd diafragman och andas via näsan (Viktigt pga Vagusnerven passerar bihålorna). Pressa ut luften genom att dra in magen. Slappna av och låt luften fylla lungorna automatiskt, känn hur magen pöser ut i takt med att lungorna fylls med luft.

Du kan stärka hjärtat genom Biofeedback, och synka dina hjärtslag med andningen (HRV – Heart Rate Variability). Lär dig främja läkande frekvenser i hjärnan, för att kroppen ska kunna uppnå homeostas (kroppens självläkande egenskaper ner på cellnivå). Jordens läkande frekvens ligger på 7,83Hz, vilket du kan främja i ett rum med sk. Blue Sheelds. Eftersom trauma sitter i kroppen, krävs holistiska (helhetsperspektivet om hur allting är beroende av varandra) kunskaper om kroppen, dess funktioner och hur allting påverkar varandra.

Egenvård; 1.Vad får dig känna dig skylldig? 2.Vad får dig känna ångest/oro? 3.Hur sover du? 4.Vad gör du för att koppla av? 5.Vad gör du för att roa dig?  6.Vilken form av träning /motion utövar du? 7.Hur ser dina matvanor ut?

 

 

Separation och Trauma

Separation och osynliga sår i själen som värker genom livet. Om det handlar dokumentären ”De ensamma, en film om adoption”, i SVT play (Tillgänglig fram till 22 jan 2019). Nätverk av neuroner i hjärnan skadas av ACE (Advanced Childhood Experience – Sv. skadliga barndomsupplevelser).  Skadliga händelser under barndomen, är förenat med ett skadligt stresspåslag (Sympatikuspåslag). Dessa händelser skattas på en skala från 1-10. Ju högre poäng på ACE-skalan, desto högre risk för CPTSD (komplext trauma / barndomstrauma). Idag vet man att tidiga insatser förbättrar förutsättningarna att läka trasiga nätverk av neuroner, då hjärnan är plastisk (föränderlig). CPTSD går med andra ord att få bukt på, med rätt hjälp och kunskap.

Lär dig styra kroppens nervsystem till Parasympatikusläge (återhämtningsläge, grönt i bilden ovan). I återtraumatisering befinner sig kroppen i Sympatikuspåslag (gult, orange & rött i bilden ovan), vilket kan jämföras med att trycka gasen i botten, motorn rusar på full effekt! ( Läs mer här på bloggen om nervsystemet och stresspåslag)! (Bildkälla ).

Forskning kring adoption & livskvalité

Forskning påvisar tydliga kopplingar mellan separation i klass med ACE och komplikationer till att uppnå tillfredställande livskvalitét, vilket skärmdumparna från dokumentären nedan förmedlar.

Missbruk & Trauma – flykt från negativa känslor & stress. Gabor Maté om sambandet mellan missbruk & trauma.
Livskvalité & Trauma
Självmord & Trauma. Se Minds (Självmordslinjen tel. 90 101) senaste kampanj ”Stör döden”.

CPTSD – komplexa sår orsakade av ACE i barndomen

Richard Grannon är specialiserad inom området och har själv ”läkt” sin CPTSD orsakad av ACE. Själv refererar han ofta till Pete Walker, (se även boktips). CPTSD kan översättas till Komplext Post Traumatiskt Stress Syndrom. Triggers (stressutlösande faktorer) utlöser flashbacks (återtraumatiseringläs mer om Flashbackhantering för CPTSD, av Pete Walker). En person med CPTSD upplever och reagerar på en till synes harmlös situation i nutid, med samma förutsättningar som ett värnlöst barn i en utmanande & stressande situation från barndomen. Den vuxne personen i flashback, tappar tillfälligt sina vuxna förmågor och färdigheter. Oförmågan att inte kunna hantera situationen, kan vara starkt skamgenererande. Skam är en välkänd trigger som ofta bidrar till att slita upp det traumatiska ”såret” gång på gång. Ett oläkt trauma består av en ond cirkel av återtraumatiseringar. Slutligen kommer hela personens tillvaro uppslukas av traumat.

Flera trauman över tid

Komplext – innebär att traumat består av flera oläkta trauman. Såren är interpersonella, dvs. de har skadat personens känsloliv på en djupare, komplicerad / komplex nivå. Dessa känslomässiga sår, ger visuella (synliga) skador bland nätverk av neuroner i hjärnan. Neuronerna styr vissa beteenden via signalsubstanser i hjärnan. När dessa nätverk bildas under kritiska perioder i barndomen och barnet samtidigt utsätts för skadlig stress (forskningslänk), påverkas utvecklingen av nätverk negativt.

Richard Grannon väljer att benämna problematiken som uppstår till följd av de skadade nätverken av neuroner i hjärnan, som en Respons (inlärt beteende på stressorer) CPTS-R.   Bokstaven “D” i CPTSD står för Disorder. Något som Grannon menar blir problematiskt eftersom personlighetsstörningar / personlighetssyndrom även benämns ”disorder” (Sv. ”störning”/ ”syndrom”).

Till skillnad från CPTSD, är personlighetsstörningar/ personlighetssyndrom inte alltid reversibla (läkningsbara).  Ofta är dem mer bestående och svårbehandlade (delvis pga. att det ofta saknas självinsikt hos diagnosinnehavaren) och bör inte blandas ihop med CPTSD, pga. denna viktiga skillnad!

Läkning av CPTSD

Richard Grannon lär nedan ut ett hjälpmedel som en del i att lära in ett nytt beteende, ett led i att kunna ersätta den dysfunktionella responsen kopplat till CPTSD. Han kallar modellen för ”handimonic”, vilket jag har valt att översätta till ”5-fingermodellen”. Genom att med tummen och pekfingret på din dominanta hand, tappa på den andra handens fingrar, samtidigt som du lär in vad dem fem fingrarna ska påminna dig om;

Tummen: ”Jag är kung/drottning/herre, över mitt eget känsloliv”

Pekfingret: Pekar bort från dig själv mot traumat, för att påminnas om att traumat inte är en del av dig – det är inte ditt fel, att du blivit utsatt för trauma. Traumat är inte en del av ”vem” du är. Traumat är en ful varelse utanför dig själv (jmf m. Gollum – Lord of the Rings ).

Långfingret: Påminner dig själv om att du (med ett vänligt leende på läpparna) kan sätta gränser. Vänligen men bestämt, träna på att säga nej! Träna på sunda gränssättningar (Gratis e-kurs i sunda gränssättningar).

Ringfingret: Påminner dig om relationen till dig själv, som den viktigaste. Ta ett djupt andetag och checka in ”hur du mår”. Vilka behov behöver du tillgodose? -Sömn, mat, vila, fysisk aktivitet, intellektuella och psykiska behov.

Lillfinget: Som naturligt spretar lite, påminner dig om att lämna alla situationer du inte känner dig bekväm i. Bli medveten om dina känslor. Du kan välja att lämna dem situationer, där du känner olust/obehag, som får dig att må dåligt.

 

Problematiken vid CPTSD

Nedsatt resilience, motståndskraft och återhämtningsförmåga till motgångar i livet. Nedsatt förmåga till självmedkänsla (eng. Self-compassion). En destruktiv ”inre kritiker”. – Istället för förmågan att coacha, stötta och positivt lyfta sig själv och sitt humör, i stunder av motgång. Sist men inte minst, oförmåga att processa och stå ut med negativa känslor (läs mer om känslohantering här i bloggen).

En person med CPTSD är en fullt fungerande människa, så länge inga yttre påfrestningar krockar med förmågorna ovan. Dessa ”färdigheter” eller förmågor, går att träna upp med ”rätt” hjälp, stöd och ihärdighet. Det är inte ”enkelt” och kräver en stor portion uthållighet och målmedvetenhet. Det viktigaste är ATT det går!

Den inre kritikern

Den ”inre kritikern” har infiltrerats av ett ”virus”. Det är den del av dig som motsvarar din moral, som talar om för dig vad som är ”rätt” och ”fel”. Den har blivit ersatt av en förgörande, nedtryckande inre ”mobbare”. Du behöver lära dig ett nytt sätt att ”prata med dig själv” på. Ersätt din ”inre kritiker” med en uppskattande positiv coach.

Dina misstag är dina läromästare. Du gör så gott du kan tills du kan bättre, då gör du bättre! Utan misstag, lär vi oss inte något nytt! Det gör ”ont” att växa, precis som växtvärk. Vi behöver stimuleras och växa som människor, för att inte stagnera (stanna i utveckling) och vissna som människor.

Lär dig titta på motgångar med nyfikenhet och fantasi. Fråga dig själv, ”vad ska jag lära mig av det här?”. Leta efter förebilder, en person som själv uppnått det du vill uppnå. Vad kan du lära från den personen? Finns det andra människor som klarat av det hinder du står inför? Vad kan du lära från deras misslyckanden/försök? Alla människor som har lyckats, har lyckats överkomma sina misstag. Ingen människa är ofelbar. Jag gör så gott jag kan, tills jag vet bättre, då gör jag bättre!

Tre konstruktiva frågor att ställa vid motgångar (av traumaspec. kiropraktor Martin Fransson, Welledge);   1. Hur kan det nu bli bättre än det här? 2. Vad mer är möjligt? 3. Vad är ”rätt”  med den här situationen, vilka fördelar kan jag dra ur den här erfarenheten?

Självmedkänsla

Inom oss alla bor det ”lilla barnets sårade känslor”. Genom att lära sig se och bekräfta sina känslor och ta dem på allvar, får vi nyckeln till vilka behov vi behöver uppfylla för att kunna ta ansvar över vårt välbefinnande och vårt liv. Känslornas syfte är att signalera och uppmärksamma oss på behov som behöver tillfredställas, därför har vi fler negativa känslor än positiva.

”Självmedkänslan” motsvarar den inre kärleksfulla föräldern. En kärleksfull famn barnet går till för att få tröst. Föräldern som vet hur man tröstar och ger oss det vi behöver för att kunna må bra. Den lär oss hur vi ska vara snälla mot oss själva på ”rätt” sätt, och sätta sunda gränser där det behövs. Kärleksfullt och handfast! (Se videoövning på Vimeo). Lär dig upptäcka dina triggers och hantera känslomässiga flashbacks, för du är värd att må bra. Utan självmedkänsla, saknas förutsättningar att förstå att man är lika mycket värd som alla andra. Insikt att man besitter styrka och förmåga, att ta ansvar över sin hälsa och välbefinnande.

Resilience

Motståndskraft mot stress. Återhämtning och förmågan till självläkande egenskaper (homeostas) i kroppen. HPA-axeln och binjurarnas återhämtning efter att stressresponsen varit påslagen, kräver dygn av återhämtning. Lär dig lyssna på kroppens signaler och självreglera ditt nervsystem. Öva på; andningsövningar, Yoga, massage, qi- gång, meditation, Mindfulness, självmedkänsla – (App-tips på Sv.),  tacksamhetsövningar, föra dagbok, känslomässig stabilitet, EFT / Tapping / EMDR, synka andningen med din hjärtrytm, mm. Lär dig avslappning och se till att få en bra dygnsrytm med regelbundna sovtider. Sömnen är A och O för återhämtning.

Sist men inte minst, lär dig processa dina känslor och bli herre över ditt eget känsloliv. Detta sammantaget kommer höja din emotionella  intelligens och göra dig bättre målorienterad och motståndskraftig mot hinder och motgångar som uppstår längs med livets väg. Här kan du läsa mer om resilience-strategier.

Vikten av att processa känslor & stå ut med negativa känslor vid CPTSD

 

 

Förhindra Utmattningssyndrom

Långvarigstress leder till Utmattningssyndrom. Stress i sig är inte farligt, det är utebliven återhämtning som gör den ohälsosam. -När stressen är för långvarig, utan tillräklig tid för återhämtning. Stress och utmattning syns i hjärnan. Oförmåga att sätta sunda gränser kan också leda till utmattning.

16 Tips för att förhindra utmattningssyndrom!

Släpp dina ”ambitioner”. ✌💪✌

Vi som bränner ”vårt ljus i bägge ändar” ÄR ambitiösa, kreativa, godhjärtade, empatiska och FÖR snälla.

1️⃣ Lär dig säga NEJ! Vänligt och bestämt. Öva på att sätta gränser.

2️⃣ Gör dig av med dina energitjuvar – släpp de relationer där du ger mer än du får tillbaka. Höj ditt egenvärde! Det är inte ”farligt” med färre vänner!

3️⃣ Andningsträna (-Läs mer om övningar här i bloggen)! Rör på dig. Lyssna på musik. Umgås med andra människor. Ta ansvar för att skaffa dig ett socialt liv. Leta efter möjligheter, inte hinder!

4️⃣ Praktisera Mindfulness och tag regelbundna pauser under dagen! Här hittar du gratis antistressövningar.

5️⃣ Välj dina ”strider”! T ex. byt arbetsplats eller börja studera!

6️⃣ Sök terapihjälp om du brottas med ”gamla sorger”, ångest eller ältande tankar. Gratis KBT – Stress & Hälsa SAHA (Webbstödet är framtaget av Linköpings Universitet i samarbete med projektet Uppdrag Psykisk Hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)).

Det finns många billigare alternativ till psykoterapi, här är ett exempel mot CPTSD. Richard Grannon erbjuder regelbundet nya interventioner via denna sida och han erbjuder en uppsjö Youtubevideos. Häng av dig den där ”ryggsäcken” med negativa erfarenheter, eller lär dig bära den utan att den skadar dina förutsättningar att LEVA LIVET.

7️⃣ SÖMN! Sov 7-8 timmar per natt! Skaffa sammanhållen sömn och god sömnhygien /goda rutiner. (-Läs mer på bloggen om sömn)!

8️⃣ Tag en kort ”powernap” (max 30-45min) under dagen, om du behöver. OBS! Ej för sent på dagen! Ta kortare pauser regelbundet under dagen. Träna på avslappningsövningar.

Alla råd passar inte alla människor – men GÖR en förändring som passar dig

9️⃣ Praktisera regelbundna måltider och tiden för läggdags. Glöm inte avsätta tid för att varva ner innan du släcker lampan. Sträva efter rutiner i livet, extra utmanande för oss med ADHD, men inte omöjligt!

🔟 Praktisera självmedkänsla. -T ex. skaffa barnvakt och gör något för DIN egen skull. Behandla dig själv som du själv skulle ha behandlat ditt eget barn eller följ de råd du hade gett din bästa vän.

11. Sluta med allt som gör dig arg, frustrerad och irriterad (inkl relationer!).

12. VÄLJ dina vänner med omsorg. Det är bättre att ha EN vän, än många energitjuvar. ALLA är livegna och upptagna med SINA liv. Man måste vara en vän för att få en vän! Saknar du vänner, börja med att vara vänlig. Utan att förvänta dig någonting tillbaka. Ge utan ”baktanke” på återgäldning.

13. Ta ev. värk och smärta och ångest på allvar! Lär dig lyssna på kroppens signaler. Ett visst mått av ångest måste man LÄRA sig hantera, att acceptera den som en del av livet som kommer och går! Trauma är stress som sitter i kroppen. Det kan ge symtom i form av ångest, smärta o depression (Läs mer om trauma i bloggen).

14. Träna på att prata om hur du mår – men förvänta dig ingenting från omgivningen. (Förväntningar dödar glädje).

15. Skaffa dig ett husdjur! Har du inte dem förutsättningarna, finns det organisationer för omplaceringsdjur som skriker efter volontärer! Erbjud din hjälp! Är du allergiker, skaffa fiskar!

16. Planera in återhämtningsdagar i Almanackan, VARJE vecka (-Minst EN dag utan krav och stressande moment). Stäng av mobilen! Minimera ditt internetsurfande. -Att göra istället: Läs en bok, lyssna på musik, vistas i naturen, skriv brev till dig själv, eller för dagbok. Träna på att umgås med dig själv och naturen. 💡 Utmattningssyndrom kommer av för lite återhämtning.

Jobba för att leva istället för att leva för jobbet….

…slutligen

FÖRÄNDRA ditt eget beteende i små små steg åt gången. ”Rom byggdes inte på en dag”. Skaffa dig en agenda för din målsättning – sluta klaga för att kunna må bättre! Du har bara ETT liv, gör något bra av det du har kvar! Bli mer ödmjuk både för dina egna och andras försök till förändring. Det är bättre att försöka än att inte göra något alls! Väck din egen nyfikenhet, ställ nya frågor. Öppna dina sinnen!

Så gör du ”rätt” – Gör något annorlunda och ta ansvar för ditt mående innan det är för sent. Det viktigaste av allt, det är OK att inte vara ”perfekt” och det är OK att misslyckas. 💪💝 Det går att återhämta sig från Utmattningssyndrom, även om det tar tid.

 

Traumadokumentär

Just nu går en traumadokumentär – ”Vem överlever ett trauma?”, på SVT play. Tillgänglig t.o.m. 16 maj, 2018. Bessel van der Kolk – världsledande inom komplext trauma, medverkar i dokumentären. Han började forskningen på krigsveteraner på 70-talet. Idag driver han ett Trauma Center i Boston, USA. Filmen porträtterar traumats mångfacetterade ansikten. Genom avancerad hjärnskanning kan man se att trauma förändrar aktiviteten i hjärnan. Medan PTSD bygger på en traumatisk upplevelse, är komplext trauma flera traumatiska händelser över tid, och innefattar även neglekt och känslomässig misshandel under barndomen. Traumasåret består av splittrade minnesbilder, medan en icke traumatiserad händelse, efterlämnar ett ”helt” minne. För att ”läka” ett traumasår, måste det splittrade minnet, göras om till en ”hel” och ”normal” minnesbild.

Trauma påverkar kommunikationen i hjärnan
Barndomstrauma är en dold epidemi, enligt Dr. Van der Kolk.

Bessel van der Kolk i en Traumadokumentär på SVT play

Bessel van der Kolk

I Sverige erbjuder inte specialistpsykiatrin någon behandling för vuxna som bär på komplext barndomstrauma. Symtomen kan påminna dem vid ADHD och Autism Spektrum Tillstånd. Varför man kan ifrågasätta hur många som har blivit feldiagnostiserade inom vården?

Forskningen i Sverige

Barnafrid vid Linköpings Universitet, satsar på kompetensutveckling hos personal inom barnpsykiatrin, med anledning av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga.

”Regeringen har gett Barnafrid vid LiU i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin.”

Trauma-certifierad – När ska vård och skola i Sverige anpassa sig?

Trauma-Certifierad eller ”Trauma informd care” finns i USA, men inte i Sverige. Nu går Opraha ut och sprider ordet om komplext trauma! Se inslaget  från ”60 minutes” här:

Programmet fortsätter att sprida mer kunskaper om hur man kan bemöta barn och ungdomar från ett annat perspektiv. Ett perspektiv som fokuserar mer på ”Vad barnet har varit med om” än vilken diagnos barnet har, eller varför barnet agerar som det gör. Se fler inslag här.

Trauma-certifierad vård

I Sverige har vi förstås inget motsvarande begrepp, varför jag i brist på annat valde trauma-certifierad. Frågan är när Sveriges kommuner och landsting skall skaffa sig kompetensen, som nu sprids världen över? I Svedala biter dock byråkraterna på Socialstyrelsen ihop och propsar på att psykiatrin i första hand ska stå för KBT-behandling, och inget annat! Något som alltså inte biter på trauma. Jämför traumavården inom somatiken och akutsjukvården. Inom denna enhet har man ”förstådd” allvaret bakom begreppet. Kanske något raljerande uttryckt, men i allra högsta grad relevant.

Folkhälsopreventionens brister

Jag som själv gått utbildningen för BVC-sköterskor och Distriktsköterskor kan intyga att kunskaperna om traumats påverkan på folkhälsosjukdomar inte belystes under utbildningen. Detta trots att VC skall fungera som informationskälla till att upplysa befolkningen om orsak / verkan av levnadsvanor kopplat till folkhälsosjukdommar samt erbjuda samtalsstöd vid psykisk ohälsa. En Dsk-sköterska kan vara hur duktig som helst på samtalsmetoder, men om hon inte besitter grundläggande kunskaper till den största faktorn bakom sjuklig övervikt, kan man ifrågasätta etiken bakom Socialstyrelsens riktlinjer (med hänvisning till ACE-studien, se artikel 10 med Dr Felitti).

Johanna Brynielsson: Psykisk traumatisering, diagnostik och behandling

Psykiatrin i Sverige saknar Trauma-Certifierad personal

Trenderna inom psykiatrin är en sorglig följetong med alltför dyrbara och problematiska paradigmskiften i bagaget. Det kanske inte är så konstigt, om jag nämner att dem skador ett trauma bidrar till i barnets hjärna, symtomatiskt liknar dem vid ADHD och andra NPF-tillstånd? Det leder obehandlat till nedsatt förmåga att hantera motgångar i livet och präglar beteendet till den grad att det enligt ACE-studien, är den viktigaste orsaken bakom dem dödligaste folkhälsosjukdommarna, så som övervikt, hjärt och kärlsjukdomar, missbruk och autoimmuna sjukdomar. Det leder även till en livslång stresskänslighet, eftersom traumat i sig är en stressbelastning.

Läget i Sverige – kunskapsbrist

Sverige lider allvarlig brist på Trauma-certifierad personal.

Utdrag från svenska wiki: ”Situationen i Sverige verkar i många avseenden likna 1980-talets USA då man trodde att endast krigsveteraner drabbades av PTSD. I Sverige kopplas Komplex PTSD på det stora taget enbart samman med upplevelser av krig och flyktingskap varför det saknas djupare kunskap om andra patientgrupper. Trauma Center i USA som grundades av Bessel van der Kolk gjorde en kartläggning för ett tiotal år sedan vilka typer av trauman som remitterade patienter exponerats för.[8] Kartläggningen kan ge en fingervisning om vad som gäller även för svenska patienter som lider av Komplex PTSD.”

Orsaker bakom komplext trauma, förekomst / upphovsmekanismer:
1. Förlust/separation – 98,6 procent
2. Omsorgssvikt – 91,4 procent
3. Fysisk misshandel – 80,0 procent
4. Sexuella övergrepp – 74,3 procent
5. Emotionella övergrepp – 85,7 procent
6. Övriga trauman – 91,4 procent
7. Bevittnat våld – 87,1 procent
8. Missbruk inom familjen – 75,7 procent

Dokumentär om anknytningstrauma och feldiagnostisering

I den här dokumentären från SVT, skildras Odettes liv. En 12-årig tjej, som blev feldiagnostiserad med Asperger. Hennes mamma fick en Postpartumdepression och fick svårt att knyta an till dottern. Filmen heter ”Diagnosen” och kan ses fram till och med 15 oktober 2018. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat med 100% på tio år. Siffran får tala för sig själv.

Här i bloggen kan du läsa mer om trauma i barndomen: komplexttrauma, trasslig uppväxt, om anknytningstrauma., känslor och trauma – (Mer information på olika sidor kommer tillföras löpande, parallellt med nya blogginlägg).

Kunskapskällor på nätet

Den som idag fått insikt om ett barndomstrauma är hänvisad till egenvård eller att vända sig till privata psykoterapeuter med traumakompetens, vilket tyvärr inte många har råd med. Landets fåtal traumacenter, har inte kapacitet nog och prioriterar främst krigsoffer.

På nätet finns dock mycket information att hitta från personer som innehar Trauma-certifierad kunskap, eller på eng. Trauma informed. Trauma Recovery University drivs av Athena Moberg and Bobbi Parish. De erbjuder ”safe zones” – självhjälpsgrupper på Facebook och ett 100-tal nedladdningsbart självhjälpsmaterial samt en YouTube-kanal sen fyra år tillbaks.

Vad kan man själv göra – skaffa trauma-certifierad kunskap

Efterlevande från inbördeskriget i Rawanda har blivit behjälpta av Peaceful heart Network , genom ”Tapping”, vilket kan användas som en stabiliseringsmetod. Pete Walker erbjuder guidning genom återtraumatisering eller sk ”flashbacks” genom det här nedladdningsbara materialet,. I en senare utgåva ger Pete Walker 13 punkter för säkert tillfrisknande. Dag Nordanger förklarar tydligt vad som händer med hjärnan i den här bildpresentationen.  I videon nedan ser du honom även förklara ”Toleransfönstret”. Dag Nordanger är specialiserad på traumabehandlingen TMO (Trauma Medveten Omsorg), och är samordnare för nätverket CACTUSChild and Adolescent Complex TraUma Society, (länk finns längre ned på den här sidan). Eftersom traumat är beläget i Amygdala, bör behandlingen följa en bestämd ordning. Annars riskerar man orsaka återtraumatisering. Traumat går inte att ”prata” bort hos en vanlig psykolog. Frågan är om det är etiskt försvarbart av lanstingspersonal, att bevittna någon med trauma, utan att kunna erbjuda vård? Hur får det patienten att må? Kan det i sig föranleda återtraumatisering? – Känslan av att inte få den hjälp man behöver, trots att man söker hjälp.

Artiklar:

(För dig som är intresserad av forskning kommer här ett utdrag artiklar / uppsatser)

1. Childhood life events, immune activation and the development of mood and anxiety disorders: the TRAILS study. Jonker, I., Rosmalen, J. G. M., & Schoevers, R. A. (2017). Translational Psychiatry, 7(5), e1112.

2. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma
Teicher, Andersen & Polcari.
Psychiatr Clin N Am. June (2002)Vol. 25, Issue 2, s.397–426.

3. Environmental and Genetic Influences in Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and its Comorbidities (93s). Capusan, A.J. Doktorsavhandling, (2016).

4. Understanding the potency of stressful early life experiences on brain and body function.
B. S. Mc Ewan., Metabolism Clinical and Experimental 57 (Suppl 2) (2008) s.11–15.

5. Adverse childhood experiences, allostasis, allostatic load, and age-related disease.
A. Danese , B. S. Mc Ewan., Physiology & Behavior 106 (2012) s.29–39.

6. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma.
Martin HTeicher MD, PhD. Susan L.AndersenPhD, AnnPolcari PhD, Carl M.AndersonPhD, Carryl P.Navalta.
Psychiatric Clinics of North America
Vol. 25, Issue 2, June (2002), s.397-426.

Fler Artiklar:

7. The Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study: overview of the first 40 years, with an eye to the future
Richie Poulton • Terrie E. Moffitt • Phil A. Silva
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol (2015) 50:679–693 (DOI 10.1007/s00127-015-1048-8).

8. What happens in early childhood can matter for a lifetime. (2s. Pdf. 2015, Developingchild Harvard.edu).

9. Neurobiological consequences of juvenile stress: A GABAergic perspective on risk and resilience. AnneAlbrecht, IrisMüllerc, ZivArdia, GürselÇalışkan, DavidGruberd, SebastianIvens, MenahemSegale, JoachimBehr, UweHeinemannd OliverStorkch, GalRichter-Levin. 23s  Neuroscience & Biobehavioral Reviews Vol 74 part A March (2017), s.21-43

10. Relationship of childhood abuse and household dysfunction of many of the leading causes of death in adults. e adverse childhood experiences (ACE) study.  Felitti et.al.
American Journal of Preventive Medicine in 1998, Vol.14, s.245–258

11. Traumahistorik och traumarelaterad symtombild hos patienter inom vuxenpsykiatri.  Deskriptiv studie, Johanna Brynielsson (2014).

12. Toxic Stress in Children and Adolescents (26s.)
BUCCI, MARQUES, OH, ET AL
Advaces in pediatrics (2016) Vol. 63, Issue 1, s403–428

13. ”Is It ADHD or Child Traumatic Stress” – NCTSN (11s. Pdf ).

14. VAR FINNS HJÄLPEN?
– om komplex traumatisering och traumabehandling. Charlotte Block, Ersta Sköndal Högskola, Uppsats (2012).

Bloggartiklar:

Network Autism.org – Autistic spectrum condition and attachment – what’s the connection?

​The Atlantic Magazine- How-childhood-trauma-could-be-mistaken-for-adhd/
ACEs too high  – Childhood-trauma-leads-to-lifelong-chronic-illness-so-why-isnt-the-medical-community-helping-patients/

🌐 Webbsidor:

🌐 NCTSN- The National Child Traumatic Stress Network 

🌐 Artiklar & Litteraturlista från: CACTUS – Norskt internationellt Kompetens Centrum för utvecklingstrauma.

🌐 The Center on the Developing Child, Harvard University

🌐 SAMHSA – Substance Abuse and Mental Health Service Administration, ( is the agency within the U.S. Department of Health and Human Services that leads public health efforts to advance the behavioral health of the nation).

ADHDsysterns YouTube-spellista om trauma

🎓 Trauma experter:

Bessel Van Der KolkDaniel SiegelPete WalkerStephen PorgesPeter LevineDag Nordanger, Johanna Brynielsson, Anna Gerge, Allan Schore ,