Etikettarkiv: CPTSD

Förhindra Utmattningssyndrom

Långvarigstress leder till Utmattningssyndrom. Stress i sig är inte farligt, det är utebliven återhämtning som gör den ohälsosam. -När stressen är för långvarig, utan tillräklig tid för återhämtning. Stress och utmattning syns i hjärnan. Oförmåga att sätta sunda gränser kan också leda till utmattning.

16 Tips för att förhindra utmattningssyndrom!

Släpp dina ”ambitioner”. ✌💪✌

Vi som bränner ”vårt ljus i bägge ändar” ÄR ambitiösa, kreativa, godhjärtade, empatiska och FÖR snälla.

1️⃣ Lär dig säga NEJ! Vänligt och bestämt. Öva på att sätta gränser.

2️⃣ Gör dig av med dina energitjuvar – släpp de relationer där du ger mer än du får tillbaka. Höj ditt egenvärde! Det är inte ”farligt” med färre vänner!

3️⃣ Andningsträna (-Läs mer om övningar här i bloggen)! Rör på dig. Lyssna på musik. Umgås med andra människor. Ta ansvar för att skaffa dig ett socialt liv. Leta efter möjligheter, inte hinder!

4️⃣ Praktisera Mindfulness och tag regelbundna pauser under dagen! Här hittar du gratis antistressövningar.

5️⃣ Välj dina ”strider”! T ex. byt arbetsplats eller börja studera!

6️⃣ Sök terapihjälp om du brottas med ”gamla sorger”, ångest eller ältande tankar. Gratis KBT – Stress & Hälsa SAHA (Webbstödet är framtaget av Linköpings Universitet i samarbete med projektet Uppdrag Psykisk Hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)).

Det finns många billigare alternativ till psykoterapi, här är ett exempel mot CPTSD. Richard Grannon erbjuder regelbundet nya interventioner via denna sida och han erbjuder en uppsjö Youtubevideos. Häng av dig den där ”ryggsäcken” med negativa erfarenheter, eller lär dig bära den utan att den skadar dina förutsättningar att LEVA LIVET.

7️⃣ SÖMN! Sov 7-8 timmar per natt! Skaffa sammanhållen sömn och god sömnhygien /goda rutiner. (-Läs mer på bloggen om sömn)!

8️⃣ Tag en kort ”powernap” (max 30-45min) under dagen, om du behöver. OBS! Ej för sent på dagen! Ta kortare pauser regelbundet under dagen. Träna på avslappningsövningar.

Alla råd passar inte alla människor – men GÖR en förändring som passar dig

9️⃣ Praktisera regelbundna måltider och tiden för läggdags. Glöm inte avsätta tid för att varva ner innan du släcker lampan. Sträva efter rutiner i livet, extra utmanande för oss med ADHD, men inte omöjligt!

🔟 Praktisera självmedkänsla. -T ex. skaffa barnvakt och gör något för DIN egen skull. Behandla dig själv som du själv skulle ha behandlat ditt eget barn eller följ de råd du hade gett din bästa vän.

11. Sluta med allt som gör dig arg, frustrerad och irriterad (inkl relationer!).

12. VÄLJ dina vänner med omsorg. Det är bättre att ha EN vän, än många energitjuvar. ALLA är livegna och upptagna med SINA liv. Man måste vara en vän för att få en vän! Saknar du vänner, börja med att vara vänlig. Utan att förvänta dig någonting tillbaka. Ge utan ”baktanke” på återgäldning.

13. Ta ev. värk och smärta och ångest på allvar! Lär dig lyssna på kroppens signaler. Ett visst mått av ångest måste man LÄRA sig hantera, att acceptera den som en del av livet som kommer och går! Trauma är stress som sitter i kroppen. Det kan ge symtom i form av ångest, smärta o depression (Läs mer om trauma i bloggen).

14. Träna på att prata om hur du mår – men förvänta dig ingenting från omgivningen. (Förväntningar dödar glädje).

15. Skaffa dig ett husdjur! Har du inte dem förutsättningarna, finns det organisationer för omplaceringsdjur som skriker efter volontärer! Erbjud din hjälp! Är du allergiker, skaffa fiskar!

16. Planera in återhämtningsdagar i Almanackan, VARJE vecka (-Minst EN dag utan krav och stressande moment). Stäng av mobilen! Minimera ditt internetsurfande. -Att göra istället: Läs en bok, lyssna på musik, vistas i naturen, skriv brev till dig själv, eller för dagbok. Träna på att umgås med dig själv och naturen. 💡 Utmattningssyndrom kommer av för lite återhämtning.

Jobba för att leva istället för att leva för jobbet….

…slutligen

FÖRÄNDRA ditt eget beteende i små små steg åt gången. ”Rom byggdes inte på en dag”. Skaffa dig en agenda för din målsättning – sluta klaga för att kunna må bättre! Du har bara ETT liv, gör något bra av det du har kvar! Bli mer ödmjuk både för dina egna och andras försök till förändring. Det är bättre att försöka än att inte göra något alls! Väck din egen nyfikenhet, ställ nya frågor. Öppna dina sinnen!

Så gör du ”rätt” – Gör något annorlunda och ta ansvar för ditt mående innan det är för sent. Det viktigaste av allt, det är OK att inte vara ”perfekt” och det är OK att misslyckas. 💪💝 Det går att återhämta sig från Utmattningssyndrom, även om det tar tid.

 

Traumadokumentär

Just nu går en traumadokumentär – ”Vem överlever ett trauma?”, på SVT play. Tillgänglig t.o.m. 16 maj, 2018. Bessel van der Kolk – världsledande inom komplext trauma, medverkar i dokumentären. Han började forskningen på krigsveteraner på 70-talet. Idag driver han ett Trauma Center i Boston, USA. Filmen porträtterar traumats mångfacetterade ansikten. Genom avancerad hjärnskanning kan man se att trauma förändrar aktiviteten i hjärnan. Medan PTSD bygger på en traumatisk upplevelse, är komplext trauma flera traumatiska händelser över tid, och innefattar även neglekt och känslomässig misshandel under barndomen. Traumasåret består av splittrade minnesbilder, medan en icke traumatiserad händelse, efterlämnar ett ”helt” minne. För att ”läka” ett traumasår, måste det splittrade minnet, göras om till en ”hel” och ”normal” minnesbild.

Trauma påverkar kommunikationen i hjärnan
Barndomstrauma är en dold epidemi, enligt Dr. Van der Kolk.

Bessel van der Kolk i en Traumadokumentär på SVT play

Bessel van der Kolk

I Sverige erbjuder inte specialistpsykiatrin någon behandling för vuxna som bär på komplext barndomstrauma. Symtomen kan påminna dem vid ADHD och Autism Spektrum Tillstånd. Varför man kan ifrågasätta hur många som har blivit feldiagnostiserade inom vården?

Forskningen i Sverige

Barnafrid vid Linköpings Universitet, satsar på kompetensutveckling hos personal inom barnpsykiatrin, med anledning av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga.

”Regeringen har gett Barnafrid vid LiU i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin.”

Trauma-certifierad – När ska vård och skola i Sverige anpassa sig?

Trauma-Certifierad eller ”Trauma informd care” finns i USA, men inte i Sverige. Nu går Opraha ut och sprider ordet om komplext trauma! Se inslaget  från ”60 minutes” här:

Programmet fortsätter att sprida mer kunskaper om hur man kan bemöta barn och ungdomar från ett annat perspektiv. Ett perspektiv som fokuserar mer på ”Vad barnet har varit med om” än vilken diagnos barnet har, eller varför barnet agerar som det gör. Se fler inslag här.

Trauma-certifierad vård

I Sverige har vi förstås inget motsvarande begrepp, varför jag i brist på annat valde trauma-certifierad. Frågan är när Sveriges kommuner och landsting skall skaffa sig kompetensen, som nu sprids världen över? I Svedala biter dock byråkraterna på Socialstyrelsen ihop och propsar på att psykiatrin i första hand ska stå för KBT-behandling, och inget annat! Något som alltså inte biter på trauma. Jämför traumavården inom somatiken och akutsjukvården. Inom denna enhet har man ”förstådd” allvaret bakom begreppet. Kanske något raljerande uttryckt, men i allra högsta grad relevant.

Folkhälsopreventionens brister

Jag som själv gått utbildningen för BVC-sköterskor och Distriktsköterskor kan intyga att kunskaperna om traumats påverkan på folkhälsosjukdomar inte belystes under utbildningen. Detta trots att VC skall fungera som informationskälla till att upplysa befolkningen om orsak / verkan av levnadsvanor kopplat till folkhälsosjukdommar samt erbjuda samtalsstöd vid psykisk ohälsa. En Dsk-sköterska kan vara hur duktig som helst på samtalsmetoder, men om hon inte besitter grundläggande kunskaper till den största faktorn bakom sjuklig övervikt, kan man ifrågasätta etiken bakom Socialstyrelsens riktlinjer (med hänvisning till ACE-studien, se artikel 10 med Dr Felitti).

Johanna Brynielsson: Psykisk traumatisering, diagnostik och behandling

Psykiatrin i Sverige saknar Trauma-Certifierad personal

Trenderna inom psykiatrin är en sorglig följetong med alltför dyrbara och problematiska paradigmskiften i bagaget. Det kanske inte är så konstigt, om jag nämner att dem skador ett trauma bidrar till i barnets hjärna, symtomatiskt liknar dem vid ADHD och andra NPF-tillstånd? Det leder obehandlat till nedsatt förmåga att hantera motgångar i livet och präglar beteendet till den grad att det enligt ACE-studien, är den viktigaste orsaken bakom dem dödligaste folkhälsosjukdommarna, så som övervikt, hjärt och kärlsjukdomar, missbruk och autoimmuna sjukdomar. Det leder även till en livslång stresskänslighet, eftersom traumat i sig är en stressbelastning.

Läget i Sverige – kunskapsbrist

Sverige lider allvarlig brist på Trauma-certifierad personal.

Utdrag från svenska wiki: ”Situationen i Sverige verkar i många avseenden likna 1980-talets USA då man trodde att endast krigsveteraner drabbades av PTSD. I Sverige kopplas Komplex PTSD på det stora taget enbart samman med upplevelser av krig och flyktingskap varför det saknas djupare kunskap om andra patientgrupper. Trauma Center i USA som grundades av Bessel van der Kolk gjorde en kartläggning för ett tiotal år sedan vilka typer av trauman som remitterade patienter exponerats för.[8] Kartläggningen kan ge en fingervisning om vad som gäller även för svenska patienter som lider av Komplex PTSD.”

Orsaker bakom komplext trauma, förekomst / upphovsmekanismer:
1. Förlust/separation – 98,6 procent
2. Omsorgssvikt – 91,4 procent
3. Fysisk misshandel – 80,0 procent
4. Sexuella övergrepp – 74,3 procent
5. Emotionella övergrepp – 85,7 procent
6. Övriga trauman – 91,4 procent
7. Bevittnat våld – 87,1 procent
8. Missbruk inom familjen – 75,7 procent

Dokumentär om anknytningstrauma och feldiagnostisering

I den här dokumentären från SVT, skildras Odettes liv. En 12-årig tjej, som blev feldiagnostiserad med Asperger. Hennes mamma fick en Postpartumdepression och fick svårt att knyta an till dottern. Filmen heter ”Diagnosen” och kan ses fram till och med 15 oktober 2018. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat med 100% på tio år. Siffran får tala för sig själv.

Här i bloggen kan du läsa mer om trauma i barndomen: komplexttrauma, trasslig uppväxt, om anknytningstrauma., känslor och trauma – (Mer information på olika sidor kommer tillföras löpande, parallellt med nya blogginlägg).

Kunskapskällor på nätet

Den som idag fått insikt om ett barndomstrauma är hänvisad till egenvård eller att vända sig till privata psykoterapeuter med traumakompetens, vilket tyvärr inte många har råd med. Landets fåtal traumacenter, har inte kapacitet nog och prioriterar främst krigsoffer.

På nätet finns dock mycket information att hitta från personer som innehar Trauma-certifierad kunskap, eller på eng. Trauma informed. Trauma Recovery University drivs av Athena Moberg and Bobbi Parish. De erbjuder ”safe zones” – självhjälpsgrupper på Facebook och ett 100-tal nedladdningsbart självhjälpsmaterial samt en YouTube-kanal sen fyra år tillbaks.

Vad kan man själv göra – skaffa trauma-certifierad kunskap

Efterlevande från inbördeskriget i Rawanda har blivit behjälpta av Peaceful heart Network , genom ”Tapping”, vilket kan användas som en stabiliseringsmetod. Pete Walker erbjuder guidning genom återtraumatisering eller sk ”flashbacks” genom det här nedladdningsbara materialet,. I en senare utgåva ger Pete Walker 13 punkter för säkert tillfrisknande. Dag Nordanger förklarar tydligt vad som händer med hjärnan i den här bildpresentationen.  I videon nedan ser du honom även förklara ”Toleransfönstret”. Dag Nordanger är specialiserad på traumabehandlingen TMO (Trauma Medveten Omsorg), och är samordnare för nätverket CACTUSChild and Adolescent Complex TraUma Society, (länk finns längre ned på den här sidan). Eftersom traumat är beläget i Amygdala, bör behandlingen följa en bestämd ordning. Annars riskerar man orsaka återtraumatisering. Traumat går inte att ”prata” bort hos en vanlig psykolog. Frågan är om det är etiskt försvarbart av lanstingspersonal, att bevittna någon med trauma, utan att kunna erbjuda vård? Hur får det patienten att må? Kan det i sig föranleda återtraumatisering? – Känslan av att inte få den hjälp man behöver, trots att man söker hjälp.

Artiklar:

(För dig som är intresserad av forskning kommer här ett utdrag artiklar / uppsatser)

1. Childhood life events, immune activation and the development of mood and anxiety disorders: the TRAILS study. Jonker, I., Rosmalen, J. G. M., & Schoevers, R. A. (2017). Translational Psychiatry, 7(5), e1112.

2. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma
Teicher, Andersen & Polcari.
Psychiatr Clin N Am. June (2002)Vol. 25, Issue 2, s.397–426.

3. Environmental and Genetic Influences in Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and its Comorbidities (93s). Capusan, A.J. Doktorsavhandling, (2016).

4. Understanding the potency of stressful early life experiences on brain and body function.
B. S. Mc Ewan., Metabolism Clinical and Experimental 57 (Suppl 2) (2008) s.11–15.

5. Adverse childhood experiences, allostasis, allostatic load, and age-related disease.
A. Danese , B. S. Mc Ewan., Physiology & Behavior 106 (2012) s.29–39.

6. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma.
Martin HTeicher MD, PhD. Susan L.AndersenPhD, AnnPolcari PhD, Carl M.AndersonPhD, Carryl P.Navalta.
Psychiatric Clinics of North America
Vol. 25, Issue 2, June (2002), s.397-426.

Fler Artiklar:

7. The Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study: overview of the first 40 years, with an eye to the future
Richie Poulton • Terrie E. Moffitt • Phil A. Silva
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol (2015) 50:679–693 (DOI 10.1007/s00127-015-1048-8).

8. What happens in early childhood can matter for a lifetime. (2s. Pdf. 2015, Developingchild Harvard.edu).

9. Neurobiological consequences of juvenile stress: A GABAergic perspective on risk and resilience. AnneAlbrecht, IrisMüllerc, ZivArdia, GürselÇalışkan, DavidGruberd, SebastianIvens, MenahemSegale, JoachimBehr, UweHeinemannd OliverStorkch, GalRichter-Levin. 23s  Neuroscience & Biobehavioral Reviews Vol 74 part A March (2017), s.21-43

10. Relationship of childhood abuse and household dysfunction of many of the leading causes of death in adults. e adverse childhood experiences (ACE) study.  Felitti et.al.
American Journal of Preventive Medicine in 1998, Vol.14, s.245–258

11. Traumahistorik och traumarelaterad symtombild hos patienter inom vuxenpsykiatri.  Deskriptiv studie, Johanna Brynielsson (2014).

12. Toxic Stress in Children and Adolescents (26s.)
BUCCI, MARQUES, OH, ET AL
Advaces in pediatrics (2016) Vol. 63, Issue 1, s403–428

13. ”Is It ADHD or Child Traumatic Stress” – NCTSN (11s. Pdf ).

14. VAR FINNS HJÄLPEN?
– om komplex traumatisering och traumabehandling. Charlotte Block, Ersta Sköndal Högskola, Uppsats (2012).

Bloggartiklar:

Network Autism.org – Autistic spectrum condition and attachment – what’s the connection?

​The Atlantic Magazine- How-childhood-trauma-could-be-mistaken-for-adhd/
ACEs too high  – Childhood-trauma-leads-to-lifelong-chronic-illness-so-why-isnt-the-medical-community-helping-patients/

🌐 Webbsidor:

🌐 NCTSN- The National Child Traumatic Stress Network 

🌐 Artiklar & Litteraturlista från: CACTUS – Norskt internationellt Kompetens Centrum för utvecklingstrauma.

🌐 The Center on the Developing Child, Harvard University

🌐 SAMHSA – Substance Abuse and Mental Health Service Administration, ( is the agency within the U.S. Department of Health and Human Services that leads public health efforts to advance the behavioral health of the nation).

ADHDsysterns YouTube-spellista om trauma

🎓 Trauma experter:

Bessel Van Der KolkDaniel SiegelPete WalkerStephen PorgesPeter LevineDag Nordanger, Johanna Brynielsson, Anna Gerge, Allan Schore ,