Etikettarkiv: flashbacks

FlashbackS

Del fem i Traumaskolan behandlar fenomenet flashbacks i CPTSD eller utvecklingstrauma.

Traumaskolan del 5

Arketypen för CPTS-R (komplext trauma – respons) eller Superegots uppgift, är att agera i en Flashback utifrån dem fyra försvarsstrategierna; fly, fäkta, frysa och foga. 

Dem fyra stressresponserna i komplext trauma är; fäkta, flykt, frysa och foga.

Här uppstår en smärre personlighetsförändring och beteendet ter sig irrationellt för omgivningen.

Omgivningen kommer inte vara förmögen att ”se” din verklighet.

Dina intryck är förstärkta av gamla inlagrade intryck i nervsystemet.

Dem fyra olika stressresponerna i CPTSD

Fly – du bekämpar din motståndare eller fara genom att fly (Styrs via sympatikuspåslag i ANS / Autonoma nervsystemet).

Fäkta – du slår ner motståndet med en kamp (slåss), (styrs via sympatikuspåslag i ANS).

Foga = Du underkuvar (fawn) dig hotet genom att visa dig lojal, trogen och undergiven (ingår i Stockholmssyndromet), din förövare. Oförmögen att vinna & utan synliga flyktvägar, sker denna anpassning under starkt stresspåslag (styrs via Dorsalt Vaguspåslag, se nedan).

Frys = Aktiveras om du fastnar mellan de bägge alternativen, fly eller fäkta. Skräcken paralyserar dig så att du varken kan fly eller slåss. Här aktiveras den dorsala och äldsta delen av vagusnerven (den som är omyelineserad). Du kan titta på frysresponsen i det här klippet:

Responsen som är potentiellt dödlig, innebär att du ”spelar” död (ej medvetet). Både andningen och hjärtfrekvensen sänks.

I stressresponsen aktiveras ett alterego eller en arketyp, det uppstår någon form av personlighetsförändring och beteendet är inte längre ”typiskt” för hur du ”normalt” skulle reagera i en situation. I vissa fall är dessa personlighetsförändringar helt omedvetna och en del i av en dissociation (flykt från självet/kroppen/medvetandet). Extrema former av dissociativa personlighetsförändringar kallas DID (Dissociative identity disorder) och är inget som beskrivs i det här inlägget. Diagnosen innebär flera olika delidentiteter som personen växlar mellan.

Känslomässiga flashbacks är vanligt i CPTSD & komplext trauma. Vanliga tecken är att du känner dig liten, hjälplös & hopplös.

Exempel på Arketyper i CPTSR

Gråtande barnet – ditt beteende är mer karaktäristiskt för ett otröstligt barn, än för en vuxen person i samma situation. Du fastnar i en sorgereaktion och känner dig totalt övergiven och övergiven (Frysa)

Monstret – Du agerar extremt hotfullt, kraftfullt och för situationen helt överdimensionerat. (Fäkta)

Sexmaskinen – Du drivs av primitiva sexuella behov som färgar ditt beteende, för att hantera situationer präglade av stort stresspåslag. (Fly)

Arroganta  dammvippan – Slagfärdigt daskar du till hotet i din omgivning, som fullkomligen bara står och gapar efter din burdusa framfart. (Fäkta)

Visselblåsaren – Du känner dig nödgad att ta på dig det moraliska ansvaret över situationer och riskerar att utfrysas från gruppen. Den personliga förlusten detta innebär, förhåller du dig altruistiskt inför, som om du inte haft något val. (Fäkta).

Schakalen – (Tänk dig en av rollerna i Djungelboken). Undergiven och inställsamt förhåller du dig till förövaren, vilket tenderar göra dig oförmögen att fly hotet trots att det för omgivningen inte föreligger några synliga hinder (Stockholmssyndromet). (Foga).

Eremiten – Här drar du dig undan allt socialt engagemang, vilket är dysfunktionellt eftersom vi finner trygghet och lugn i social samvaro med vår omgivning. Du lever i en falsk föreställning av att omgivningen är ett hot. (Frys).

Prokrastineraren – Skjuter upp allt till morgondagen då stressen förlamar personen att fungera optimalt. Här kan även utmattningsdepressioner infinna sig. En omänsklig trötthet, trots vila. (Frysa)

Beteenderesponsen

Beteenderesponserna ”är” inte du. Det är dock du som kommer att få ta emot konsekvenserna av traumaresponsen. Här måste du vara extremt snäll, stöttande och peppande mot dig själv. Använd din självmedkänsla och träna upp den!

Du kommer få lida av konsekvenserna av traumaresponsens alterego och behöver rusta dig med en peppande, tröstande och empatisk inre röst. Oftast är självmedkänsla en bristvara i komplext trauma, men det går att bygga upp. Påminn dig själv om att;

-”Det här är inte jag.”

-När jag befinner mig i en emotionell Flashback, reagerar och tänker jag som en av arketyperna i CPTSR.

Flashbacks är en gammal inspelning av orginaltraumat som återuppspelar sig självt i nutid.

💡Kom-i-håg! I fall att detta inträffar, är du inte riktigt ”medveten” om att det händer, eller vad som utlöst själva uppspelningen.

Personen som agerar i en flashback, kallar Richard Grannon för arketypen av CPTSR (Complex Post Trauma Response)

🔫 Trigger 🔫

En vanlig utlösande faktor (trigger) är känslan av övergivenhet. Det behöver alltså inte föreligga något verkligt (reellt) hot, utan det räcker med att något har väckt traumaminnet av övergivenhet till liv. Därför uppfattar personen verkligheten ur ett helt annat perspektiv än den objektiva ”verkliga” omgivningen gör.

Här kommer sju frågor som ska vara till hjälp för att lära av en traumarespons:

  1. Utan fördömande attityd, fråga dig själv vilka reaktioner du upplevde i situationen.
  2. Gick ditt beteende emot dina inre värderingar?
  3. Gick det emot dina inlärda sociala värderingar?
  4. Triggades ditt trauma igång?
  5. Bevittnade jag en traumarespons hos någon annan person?
  6. Kan jag hitta medkänsla för mig själv och den andra personen?
  7. Reagerade jag genom att straffa, skamma, undvika eller trakassera?

Du kommer märka att det bara är en av dessa frågor som relaterar till den andra personen.

Du upprepar automatiskt det du inte har reparerat…


Gratis e-bok: Hur du omvandlar besvärliga känslor, 5 steg som fungerar!

Mp3-fil med vägledning ut ur en känslomässig Flashback.

📚 Gratis e-bok: How to STOP an emotional Flashback.

Känslor och affekter

Två sidor av samma mynt

När du förstår skillnaden mellan känslor och affekter (Eng.emotion) kan du nå dina grundkänslor som färgar hur du mår. Grundaffekterna varierar mellan 7-9 stycken; rädsla, ilska, sorg, äckel, glädje, upphetsning, sexuell upphetsning, nyfikenhet och förvåning.

Genom att reda ut en känslomässig förvirring får du också nyckeln till att kunna må bättre.

Affekter

Affektioner står för känsloreaktioner som modifierats och nyanserats, genom erfarenheter och sociokulturell påverkan. Det är dina känslor som styr ditt beteende och de baserar sig i sin tur på din historia av emotionella reaktioner.

Det är affekter som initierar känslor och känslorna initierar i sin tur affekterna, vilket kan trigga igång en oändlig cykel av smärtsamma och förvirrande affektioner.

Affekter är instinktiva och kroppsligt förknippade (ger mätbara reaktioner) och syns vare sig du vill eller inte, genom din omedvetna icke-verbala kommunikation.

Känslomässig detektiv

Genom att bli din egna känslodetektiv, kan du lära dig uppmärksamma, hitta och särskilja känslorna.

Affekterna är till för att hjälpa oss att överleva. Därför är dem negativa grundkänslorna fler än dem positiva. Känslornas uppgift är att göra oss medvetna om våra behov. Det är otillfredsställda behov som ger uppkomst till negativa känslor.

💡 Ta en minut och fundera över vilka känslor du är mest bekväm med och vilka känslor du gärna undviker.

Alexitymi

Kanske saknar du någon känsla? Alexitymi heter det, när man inte förmår känna en känsla. Man är döv för känslan och behöver då träna på att hitta den och öva på att tillåta sig att känna känslan.

Träna på känslor

En bra start är att börja namnge sina känslor. (känslolista, känslor i Adjektiv). Känslorna är vår upplevda erfarenhet av affekter.

Känslotriangeln

Genom att använda känslotriangeln kan du hitta dina grundaffekter (core emotions). Hilary Jacob Hendel berättar mer om triangeln i den här podden och här är hennes spellista på YouTube.

Känslotriangeln
The Triangle of change

Så här fungerar känslotriangeln

🎙 Vilken varg föder du? Avsnitt 256.🎙

💡 Var är jag i Känslotriangeln?

  1. Försvar (vänster hörn).
  2. Ångest / Skuld / Skam (höger hörn)
  3. Grundaffekt (nederst i mitten)
Att surfa på nätet kan fungera som en sorts verklighetsflykt, både från sina egna känslor och från omvärlden.
Affektreglering och Mindfulness

Genom medveten andning och mindfulness kan man öva upp sina färdigheter att möta svåra känslor och träna på att skifta känsloläge.

Känn känslan, men bli den inte. Bevittna den, tillåt den, släpp den. (Jämf. intellektualisering)

Mer om ADHD och känslor som diagnostiseras.

Ex på övningar:

7 min. övning med känslor.

Kärleksfull vänlighet (9 min.).

S.T.O.P (28 min), en akronym som står för:

  • Stopp, stanna upp.
  • Ta ett andetag (Andas).
  • Observera, vad händer i kroppen? Vilka känslor dyker upp?
  • Percive (eng.) – inse, varsebli, fortsätta i medvetenhet och att vara här och nu.

 

Ibland kan vi behöva träna på att känna känslorna, speciellt om vi tenderar analysera och prata OM dem – för det är inte samma sak!
Väck din nyfikenhet och utforska dina känslor

Mer om känslor på bloggen:

Traumateorins Toleransfönster

Tredje delen av Traumaskolan behandlar Toleransfönstret. När ett barn befinner sig inom Traumateorins Toleransfönster (grönt område i filmen & gult område på bilden), kan hjärnans nätverk av neuroner växa och gro som det ska. Det ger barnet ett normalt beteendemönster och förmåga till resilience (resistens till motgångar i livet & stresstolerans).

Är barnet utsatt för skadlig stress (ACE – skadliga barndomshändelser) skadas barnets utveckling, vilket på sikt påverkar både livslängden och förutsättningarna för att skapa ett tillfredställande liv, negativt. Ju högre poäng på ACE-skalan, ju sämre förutsättningar får barnet genom livet.

I värsta fall leder det till vår tids största folkhälsosjukdomar och för tidig död, varför det är extremt viktigt att behandla trauma (komplext trauma, CPTSD, utvecklingstrauma).

 

I filmen förklaras Toleransfönstrets tre delar på Norska, men jag har lagt in Svensk text.
Bilden visar hur Amygdala kidnappas vid för stort stresspåslag, vilket skapar trasiga, splittrade minnesbilder, vilka lagras i kroppens nervsystem. Det är den här kidnappningen som förhindrar återhämtning inom Toleransfönstret och resilience (som det kallas på engelska).

Resilience – återhämtning sker i toleransfönstret

I filmen nedan förklarar Ulf Sandström, hur stressbägaren fungerar. Stressbägaren måste alltid tömmas ordentligt. Annars förmår man inte att stanna i sitt Toleransfönster.

🖼 Så här märker du om du är utanför ditt Toleransfönster 🖼; I Toleransfönstret kan du tänka och känna samtidigt. Utanför Toleransfönstret är kontakten till hjärnan urkopplad.

Så gör du Toleransfönstret större

Med rätt övningar går det att stretcha Toleransfönstret och bearbeta traumaproblematiken. Tack vare den senaste forskningen inom neurovetenskapen, vet man idag ”hur” detta ska göras. Hjärnan är både plastisk & föränderlig.

”Rätt sätt” innebär en ”bottom-up” approach / nerifrån & upp. Om man inte går i rätt ordning, blildas inga nya nervbanor, utan man upprepar bara det gamla inlärda beteendet, som sker utanför Toleransfönstret.

Läkning sker nerifrån och upp.
1️⃣ Första steget är trygghet och avslappning av nervsystemet, hitta in i Toleransfönstret!🖼.
2️⃣ Andra steget är känslohjärnan & att stretcha Toleransfönstret.
3️⃣ Tredje och sista steget inkluderar intellektet. När du kan sätta ord på det du upplever är du i Toleransfönstret och du har tillgång till intellektet.

Man börjar längst ner med att lugna det övertriggade nervsystemet. Begreppet ”bottom-up”, härleds från hur hjärnan har utvecklats genom evulotionen.

Bucket of resilience / Stressbägaren

Hjärnans tre våningar

Man indelar hjärnan i tre våningar, där nervsystemet och kroppen är längst ner, därefter kommer det Limbiska systemet / känslohjärnan (🦎 reptilhjärnan 🦎) och överst sitter vårt intellekt och den ”tänkande” hjärnan eller kognitionen. Intellektet representerar det vi själva kan styra över genom vårt medvetande och via tankar.

Läkning kan endast ske inom Toleransfönstret där vi känner oss trygga och lugna.

Det här förklarar också varför det inte går att överkomma trauma genom att bara prata igenom det som hänt. Det går inte att öppna Toleransfönstret genom samtalsterapi. Först måste man läka det splittrade traumaminnet. Om man pratar om traumat, riskerar man flyga ut ur Toleransfönstret utan att ha skapat nya nätverk av neuroner. Det är dem här nätverken som är själva läkningen. Vi kan skapa nya nätverk av neuroner genom att göra något nytt.

Det finns två olika kategorier av symtom på att vara utanför 🖼 Toleransfönstret 🖼 . Antingen kan du vara i ett överstimulerat (Hyper) tillstånd eller i ett understimulerat (hypo). Läkning av trauma kan bara ske i Toleransfönstret, när du känner dig lugn och trygg.

Hjärnans tre våningar, måste ha hjälp & stöd att integreras, för att dem splittrade minnesbilderna ska kunna pusslas i hop. Först därefter har man redskap för att lägga jobbiga saker bakom sig och ”glömma”.

Så länge den här processen inte fullbordas, kommer traumat göra sig påmint via sk ”flashbacks”, – påträngande, pockande tankar & ångest. En oförmåga att styra sitt beteende under för stort stresspåslag.

När du har för stort stresspåslag kan du hamna i stressresponsen; stänga ner helt (frysa/foga), eller hamna i flykt/kamp.
Stressresponsen fyra försvarsstrategier – fäkta, fly, frysa eller foga… Detta är ett uråldrigt överlevnadssystem som inte är anpassat för vårt moderna stressade samhälle. Vi blir stressade utan att vi kan styra våra överlevnadsmekanismer, eftersom dem inte styrs av vårt intellekt. Traumaläkning innebär att lära om. Att inse när systemet är påslaget och hitta själva avstägningsknappen.

Flashbacks

Det som får dig flyga ut ur ditt Toleransfönster, kallas för ”flashbacks”. Här får du en handlingsplan för hur du ska göra när du hamnar i en Flashback: