Etikettarkiv: ilska

Ilska och känslohantering

Känslohantering är grundläggande för ett lyckligt liv, vem vill inte vara lycklig? En av dem mest komplicerade känslorna är ilska. Ilskans funktion är att säkra vår egen överlevnad genom att fungera försvar. 

Det ligger en stor skillnad i att kunna uppfatta tidiga tecken på ilska och kommunicera kring den på ett ansvarsfullt sätt, kontra att ge uttryck för ilskan på ett för omgivningen hotfullt sätt (affekt, försvar). 

Vi bör vara tacksamma över det egna överlevnadssystemet, eftersom det är avsett att rädda vår livhanke.  Det finns dock situationer där dess egentliga funktion inte kommer till uttryck som den ämnats för. T ex. vid en traumarespons eller sk flashback (återupplevelse av ett traumatiskt minne).

Så kan du öka din EQ

Vår egen respons på ilska kan vi träna på, så att vi uttrycker ilskan utan att vi upplevs hotfull av vår omgivning. Det förutsätter b la. förmåga att sätta sunda gränser. ”Vänligen men bestämt, nej.” 

Om vi är lyhörda för tidiga tecken på ilska, kan vi kommunicera den med kärlek och ödmjukhet, istället för att agera på ilskan (affekt). Man kan träna genom att skriva ner olika namn på känslor som kan innehålla ilska. Öva på att lyssna efter när någon överskrider din integritet (den personliga sfären). Vi behöver kunna försvara oss och ilska är en primitiv försvarsreaktion, som har till uppgift att skrämma vår motståndare. Om hotet inte är potentiellt livsfarligt och vår reaktion på hotet är primitiv, kommer omgivningen uppfatta  vår respons som en överreaktion. När vi överreagerar kommer vi känna skam, vilket är en smärtsam känsla. Man har allt att vinna på att lära både sig själv och sina barn, ett adekvat sätt att reglera sina känslor på. Vi kan aldrig ge våra barn det vi själva saknar.

Vi kan aldrig ge våra barn det vi själva saknar”

Ilska som försvar

Det är aldrig OK att uttrycka ilska genom att skrika, slåss eller projicera den på omgivningen (passiv aggressivitet), så länge vi inte är hotade till livet.

När någon reagerar (för) kraftfullt med ilska (utan inslag av något faktiskt, synligt, objektivt hot), är det personens nervsystem som förnimmer livsfaran. 

Tyvärr går det inte att logiskt kommunicera med nervsystemet.

Nervsystemet har ingen tidsuppfattning och kan inte skilja mellan nutid och dåtid.

Hot (stress) kan ligga kvar som ett ”minne” i nervsystemet, något som bidrar till att omgivningen inte kan ”se” / uppfatta hotet. 

I den primitiva reptilhjärnan sitter larmsystemet för hot och fara, den är överaktiverad vid trauma och tenderar då övertolka situationer vilket kan resultera i svårigheter att reglera ilska.

Ilska som affekt

Att uttrycka ilska, är förenat med en primitiv överlevnadsinstinkt, som styrs från vårt autonoma nervsystem. Det är därför irrationellt att bemöta ilska med ilska eller att försöka resonera med logiska argument. Bägge strategierna kommer fungera som bränsle. Vill man släcka ilska måste man förstå att hjärnan är bortkopplad

Släcka ilska

Det enda sättet att lugna någon på, som är arg. 

Är att förmedla, lugn, trygghet och säkerhet. 

En person i affekt har inte tillgång till sitt intellekt och därför är det lönlöst att argumentera med logiska resonemang (det riskerar bara öka irritationen och spä på ilskan).

Kraftiga affekter (känslouttryck) är stresspåslag för nervsystemet som behöver lugnas på kemisk väg, t ex genom beröring. Något som ger Oxytocin-frisättning på cellnivå, vilket har en lugnande effekt. Men en person i affekt som inte vill bli berörd, kommer uppfatta beröring som hotfullt. Distans är därför en konstruktiv strategi. Däremot kan man genom självberöring, lära sig lugna sig själv. 

En subjektiv förnimmelsen av fara, där hotet inte kan uppfattas av omgivningen, är tecken på att verklighetsuppfattningen (perceptionen) har blivit förvrängd. Det är symtom på en strategi från det autonoma nervsystemet, att stänga av kroppsfunktioner, för att vi ska kunna handla blixtsnabbt när vi är i livsfara. 

Dem gånger vi inte har ”råd” att lägga dyrbar tid på att fundera över olika handlingsstrategier, stänger nervsystemet av funktioner och förstärker vissa sinnesintryck. 

Ilska som ett vulkanutbrott

Starka reaktioner (ilska) kan bero på en nedsatt förmåga att sätta sunda gränser. En nedsatt förmåga att uppfatta dem känslor som signalerar för oss det som kan trigga igång vårt hotsystem. 

Genom att agera i tid, när känslorna är svaga, kan man kommunicera sina gränser mot det som uppfattas som hotfullt, innan ilskan fått bägaren att rinna över. När ilskan tar över, kan liknas vid ett vulkanutbrott. Det gäller att sätta gränser, innan det inre trycket av undertryckta känslor blir för stort.

En oförmåga att lyssna, tolka och förstå sina känslor, samt en nedsatt förmåga att uppfatta dem egna behoven, kan vara tecken på en blockering & ett underliggande trauma.

Exempel på känslor som kan väcka ilska som en försvarsreaktion.
Sätt ord på hur du känner och kom ihåg att det är viktigt att du känner dig trygg.
Det är inte farligt att känna. Att undertrycka känslor är farligt.
Ta kontroll över ilskan istället för att låta ilskan styra dig

Vinsten av känslomässigt ansvarstagande

När du förstår kopplingen mellan känslor & behov, behöver du inte längre gå omkring med en känslomässig förvirring inombords och slipper då b la. leva med giftigt skampåslag i din vardag.

När vi har lär oss processa dem egna känslorna, har vi även fått nyckeln till ett harmoniskt liv fyllt med tacksamhet, glädje och äkta kärlek. Eftersom vi då har getts verktyg att kunna kommunicera ärligt och moget kring känslor och behov. Att förmå uttrycka detta på ett välbalanserat sätt, kommer höja din EQ (emotionella intelligens).

Skammen äter själen från insidan…. Att gå och bära på giftig skam kan göra dig sårbar för ilska

Medicinera bort känslor eller döva dem genom missbruk

Andra symtom på nedsatt förmåga att processa känslor kan visa sig genom ångest och depressiva inslag i livet, vilket då av förklarliga själ, inte är lämpligt att medicinera bort. 

Medicinering i det fallet, innebär i själva verket bara en flykt ifrån det egna ansvaret att ta kontroll över känslolivet. En självskadande strategi, vilket är grundläggande vid all form av missbruk och dysfunktionella beteenden. Om du ska kunna öva upp din förmåga att känna känslor är det kontraproduktivt att bedöva dem med mediciner och droger.

”Missbruk är ett dysfunktionellt och självskadande flyktbeteende”

Så fråga dig själv vilka försvarsstrategier du lagt dig till med, om dem främjar det liv du önskar leva eller om du i själva verket lever en livslögn med självförnekelse. 

Att växa, innebär att ta ansvar. Vad behöver du ta ansvar över i ditt liv?”

Fråga dig själv vilka försvarsstrategier du lagt dig till med, om dem främjar det liv du önskar leva eller om du i själva verket lever en livslögn med självförnekelse. 

”Att växa, innebär att ta ansvar. Vad behöver du ta ansvar över i ditt liv?”

Irrationell ilska och konfliktfyllda ilskeuttryck

En självdestruktiv form av ett dysfunktionellt ilskeuttryck är det suicidala beteendet och självskadebeteenden. När ilskan vänds mot det egna jaget kan det gå så långt att livslusten släcks. 

Det livsfarliga stresspåslaget

Det är bara människor som blir utsatta för ett omänskligt stresspåslag, som förlorar livslusten. En människa som likt ett vilddjur, känner sig fångad i en bur, utan synliga flyktvägar. Det finns två typer av suicidalt beteende. Det passiva och det aktiva. Den aktiva utför självmordshandlingen, medan den passiva tänker tanken.

Skillnaden mellan att vara passivt eller aktivt självmordsnära

Den förvrängda verklighetsuppfattningen som den här typen av stresspåslag bidrar till, omöjliggör förmågan till en konstruktiv problemlösning. Omgivningen kan se lösningar, som inte den drabbade själv förmår uppfatta. Faktaresistens riskerar bidra till att det inte spelar någon roll vad omgivningen säger.

I ett så stort stresspåslag återstår bara en utväg, vilket sorgligt nog tyvärr bara är en chimär (felaktig slutsats baserad på en oäkta och förvrängd verklighetsuppfattning), med fruktansvärda konsekvenser för alla inblandade. 

Anhöriga, riskerar själva förlora förmågan att ”se” alternativa ”sanningar”, när dem drabbas av ett för stor stresspåslag, som vid konsekvenserna av ett självmord.

Lämnas omgivningen kvar i ett (för) stort stresspåslag, kan en oförmåga att förstå offrets perspektiv, uppstå. 

Ofta kan det väcka komplexa, konfliktfyllda frågeställningar så som;

”Hur kunde han/hon vara så självisk?” eller

”Jag borde ha gjort si eller så, istället”, 

”Om jag bara hade gjort , hade det här aldrig hänt”,

”Varför lämpade du över alla dina problem på mig?”,

”Hur, kunde du vara så feg?”.

Varför fick han/hon/hen inte ”rätt” vård?”. 

Den här typen av reaktion, kommer tyvärr försätta den överlevande i en problemfylld sorgebearbetning, med inslag av känslomässig förvirring. En nedsatt förmåga att ”släppa taget” och hitta acceptans i det som skett.

Sorg förklädd till ilska

Den känslomässiga förvirringen sänker förmågan till empati. Empatin minskar i takt med att storleken på ett stresspåslag ökar. 

En suicidal utgång, kan förklarligt nog väcka en ilska hos dem efterlevandes, vilket är ett uttryck för känslomässig förvillelse och ett primitivt beteende. 

En naturliga reaktion på förlust, är sorg. Ilska är en naturlig försvarsreaktion på hot. Ilskan ger oss energi att mobilisera för kamp eller flykt från något som är potentiellt farligt eller dödligt för oss.

Den som är död, kan aldrig vara ett hot. När man väljer att rikta ilska mot döda ting, kommer man aldrig till försoning.


”Att bli arg på en förlust är förklarligt, men är ett irrationellt och primitivt beteende”

Det som är förlorat är för alltid borta. Att gå och bära på ilska, innebär ett stresspåslag som belastar en själv, vilket kommer påverkar den egna hälsan negativt och förpesta själen. Därför är det inte konstruktivt. 

Vinster med att lära sig processa känslorna

Stress och obearbetade känslor som lagrats i kroppen, leder förr eller senare till försämrad hälsa.

Förtryckta känslor

Ilska som försvarsreaktion, på allt annat än livshotande situationer, kommer från stresspåslag, för stort att kunna tas emot och bearbetas på ett sunt och konstruktivt sätt. 

Det är genom att lära sig processa känslor som man kan befrias och bli herre över sitt eget känsloliv. Vi behöver varandra för att medvetandegöra det vårt eget försvar undanhåller oss. För att få syn på det som ligger dolt inför oss själva och det som är smärtsamt att titta på.

Vi kan behöva öppna våra sinnen och öka vår självinsikt genom att släppa in nyfikenhet och upptäckarglädje i livet. Våga utmana dig själv och du kommer växa som människa.

Känslor och affekter

Två sidor av samma mynt

När du förstår skillnaden mellan känslor och affekter (Eng.emotion) kan du nå dina grundkänslor som färgar hur du mår. Grundaffekterna varierar mellan 7-9 stycken; rädsla, ilska, sorg, äckel, glädje, upphetsning, sexuell upphetsning, nyfikenhet och förvåning.

Genom att reda ut en känslomässig förvirring får du också nyckeln till att kunna må bättre.

Affekter

Affektioner står för känsloreaktioner som modifierats och nyanserats, genom erfarenheter och sociokulturell påverkan. Det är dina känslor som styr ditt beteende och de baserar sig i sin tur på din historia av emotionella reaktioner.

Det är affekter som initierar känslor och känslorna initierar i sin tur affekterna, vilket kan trigga igång en oändlig cykel av smärtsamma och förvirrande affektioner.

Affekter är instinktiva och kroppsligt förknippade (ger mätbara reaktioner) och syns vare sig du vill eller inte, genom din omedvetna icke-verbala kommunikation.

Känslomässig detektiv

Genom att bli din egna känslodetektiv, kan du lära dig uppmärksamma, hitta och särskilja känslorna.

Affekterna är till för att hjälpa oss att överleva. Därför är dem negativa grundkänslorna fler än dem positiva. Känslornas uppgift är att göra oss medvetna om våra behov. Det är otillfredsställda behov som ger uppkomst till negativa känslor.

💡 Ta en minut och fundera över vilka känslor du är mest bekväm med och vilka känslor du gärna undviker.

Alexitymi

Kanske saknar du någon känsla? Alexitymi heter det, när man inte förmår känna en känsla. Man är döv för känslan och behöver då träna på att hitta den och öva på att tillåta sig att känna känslan.

Träna på känslor

En bra start är att börja namnge sina känslor. (känslolista, känslor i Adjektiv). Känslorna är vår upplevda erfarenhet av affekter.

Känslotriangeln

Genom att använda känslotriangeln kan du hitta dina grundaffekter (core emotions). Hilary Jacob Hendel berättar mer om triangeln i den här podden och här är hennes spellista på YouTube.

The Triangle of change

🎙 Vilken varg föder du? Avsnitt 256.🎙

💡 Var är jag i Känslotriangeln?

  1. Försvar (vänster hörn).
  2. Ångest / Skuld / Skam (höger hörn)
  3. Grundaffekt (nederst i mitten)
Att surfa på nätet kan fungera som en sorts verklighetsflykt, både från sina egna känslor och från omvärlden.
Affektreglering och Mindfulness

Genom medveten andning och mindfulness kan man öva upp sina färdigheter att möta svåra känslor och träna på att skifta känsloläge.

Känn känslan, men bli den inte. Bevittna den, tillåt den, släpp den. (Jämf. intellektualisering)

Mer om ADHD och känslor som diagnostiseras.

Ex på övningar:

7 min. övning med känslor.

Kärleksfull vänlighet (9 min.).

S.T.O.P (28 min), en akronym som står för:

  • Stopp, stanna upp.
  • Ta ett andetag (Andas).
  • Observera, vad händer i kroppen? Vilka känslor dyker upp?
  • Percive (eng.) – inse, varsebli, fortsätta i medvetenhet och att vara här och nu.

 

 

Ibland kan vi behöva träna på att känna känslorna, speciellt om vi tenderar analysera och prata OM dem – för det är inte samma sak!
Väck din nyfikenhet och utforska dina känslor

Mer om känslor på bloggen:

Viktiga ADHD-känslor och hur de fungerar

Känslor är livsviktiga, ändå är det många av oss som inte är i kontakt med våra känslor. Med sina ADHD-känslor kan man känna sig överväldigad. Det kan också innebära att man känner sig helt avtrubbad. Hur kommer sig detta?

25st ADHD-känslor

Dr Barkley säger med eftertryck, ”Människor kan förlåta dina misstag, men dem kommer ALDRIG förlåta dig för hur du fick dem att känna”.

Känslor lämnar djupa spår inom oss alla. Vi kan vara olika bra på att dölja det. Med ADHD saknas den inre volymkontrollen som gör att man kan skruva upp och ner känslor efter behov. Detta bidrar till att det kan bli svårare att dölja sina känslor, iallafall fall dem känslor som får en att koka över. Dem kan vi kalla för ADHD-känslor!

Men lugn! Du kan hitta strategier som kompenserar för den här funktionsnedsättningen!💡💪

Kanske har dina känslor fått dig att skämmas? Du ska aldrig behöva skämmas för dina känslor, du har rätt att känna som du gör!  Det gäller bara att komma på, HUR jag ska göra för att uttrycka känslorna på ett acceptabelt sätt?!

Genom att lära sig strategier som kontrollerar häftiga känslouttryck, så kan även du lära dig att bli mer bekväm i dina känslor.

Kanske har dina eller andras känslor skrämt dig? Kanske har du blivit så duktig på att trycka undan dina känslor, att det lett till en depression? Kanske känner du dig avstängd, likgiltig och håglös? Kanske överväldigas du av sorg? Kanske blev dina känslor inte riktigt speglade som barn?

Strategier för att lugna ADHD-känslor

Vilka känslor innehåller ditt trasselsudd?

Jag kommer successivt dela med mig  av olika strategier här i bloggen. Så småningom kommer du komma på vilken strategi som kan fungera för just dig! På den här sidan kan du hitta olika övningar!

För att komma i kontakt med en känsla, kan du kanske pröva EFT / Tapping eller Havening / ADT?

Mindfulness

För att kunna känna in en känsla, måste man kunna vara i ”nuet”. En effektiv strategi är därför ”Medveten närvaro”. Börja iaktta dina känslor, när uppstod en känsla? Hur kändes den? Vart kändes den? Hur hanterade du den?

Om du tycker känslor är svåra, kan du börja med att öva på dina tankar istället.

Här får du övningen ”Bagagebandet” som även är en övning i medveten närvaro, eller Mindfulness, som det också kallas.

Bagagebandet – Övning i medveten närvaro.

Ilskan

Ilskan är en del i vårt försvar. Den gör oss uppmärksamma på om någon varit gränslös mot oss. Om vi behöver försvara oss eller inte. Om vi inte känner igen och upptäcker ilskan i ”lagom tid” riskerar den gå över i ”stressresponsen” och då kan vi inte längre kontrollera känslan, eftersom vårt förnuft kopplats bort. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ilskan och förstå att vi inte behöver reagera på den omedelbart. Vi kan välja att agera först när vi förstår vad som utlöst ilskan och hunnit analysera, hur vi ska hantera situationen på ett moget sätt. Tidiga tecken på ilskan, är en vag olustkänsla. En diffus oro i kroppen. Vi kanske känner irritation, frustration, eller förvåning/överraskning. Vi blir mer vaksamma och spända i kroppen. När vi förstår och kommit till insikt om att vi faktiskt är arga, är det bra att tänka på att andas, med djupa, långa andetag. Ilskan blir till stress i kroppen som växlar över till Sympatikusläge. Tänk på att bibehålla lugnet! En bra regel är att ”sova på saken”. Med perspektiv kan vi bättre hantera situationer som gjort oss så upprörda att den väckt ilskan till liv.

Ge ilskan tid

Ibland kan det ha legat ett missförstånd bakom vreden, och då är det väldigt olyckligt om vi redan reagerat på ilskan. För att förhindra missförstånd är det därför klokt, att kunna sätta ord på sin ilska. Därefter kan man be att få utrymme, för att få tid att lugna ner känslornas intensitet och få distans att kunna reflektera över situationen. Tiden hjälper oss att få distans till känslorna. När vi befinner oss i en kraftig känsla / affekt, förlorar vi kontakt med vårt intellekt, den tänkande delen av vår hjärna. Eftersom ilskan är en viktig del i vårt försvar, den ska medverka till att vi kan försvara vårt liv i akuta situationer. Det är därför som ilskan kommer med större utmaningar än andra känslor, i dem situationer som inte direkt är livsfarliga.

Ilskan i livshotande situationer

Livshotande situationer ger inte utrymme till funderingar. Dem situationerna kräver nämligen en omedelbar reaktion. Verbala situationer (dispyter/ordväxlingar) innebär oftast ingen omedelbar livsfara. Varför det inte gagnar oss, att replikera (svara) alltför snabbt, vi vinner istället på att välja våra ord med omsorg. Våra ord kan både såra och skada vår omgivning. Med ilskan, förlorar vi samtidigt en del av vår empatiska förmåga. Eftersom ilskans främsta uppgift, är att skydda vårt liv. Det vore väldigt opraktiskt, om vi kunde känna för mycket empati med vår förövare, i ett skarpt läge. Detta hade bidragit till att vi inte reagerat omedelbart och då hade vi eventuellt missat vår chans till försvar. Empati kräver nämligen en mer tidskrävande analys av vår reflekterande del i hjärnan. Det är i medkänsla för oss själva och andra som vi använder vår empatiska förmåga. Psykopater är farliga, just för att dem saknar förmågan till empati.

Brist på ilska

Vad händer när vi saknar kontakt med vår ilska? Kan ilska hjälpa oss i andra situationer än konflikter?

Har vi god kontakt med vår ilska, kan vi använda den till att sätta sunda gränser mot omgivningen. Vi använder den som motivation, att stå upp för oss själva och kunna föra vår egen talan. Ilska är en del i motivationen bakom att kunna hålla tal och föreläsa för andra. Har vi brist på ilska, kan vi inte försvara oss vilket leder till att vi känner oss överkörda. Har vi blivit förtryckta, mobbade eller kuvade, har ilskan kommit till skade. Vi måste då ”lära” oss hur vi ska få fatt på ilskan och hur vi ska uttrycka den på ett sätt som den gagnar oss på. Läs mer om traumatiserade känslor på bloggen. Här får du Enright Forgiveness Process Model, fyra faser att hantera ilska och oförätter på. Här hittar du fler lästips om ilska mm.