Etikettarkiv: KÄNSLOR

Barnets känslor

Känslomässig neglekt (försummelse) innebär att barnets känslor inte speglas korrekt. Att ”mottagaren”/ föräldern inte ”ser” barnets känslomässiga behov. Det är livsviktigt att barnets känslor blir bekräftade, annars lär sig inte barn förstå sina egna känslor. Många gånger låter sig detta ske, eftersom föräldern själv, inte fick sina känslor bekräftade som barn. Barnets känslor är kopplade till allmänmänskliga behov. Behov som är samma för alla människor oavsett etnicitet, hudfärg, religion och nationalitet.

Det är jätte viktigt att vara snäll mot sig själv, att inte klandra sig själv utan försöka komma till rätta med problem när sådana uppenbarar sig. Inga föräldrar är ”perfekta”, att fela är mänskligt, men ignorans är det inte! Det är först när man kommit till insikt i vad man gör för fel , som man ges möjlighet att bevisa för sig själv och andra, att man är en ansvarsfull förälder och människa. Att försöka rätta till sina misstag. Det är först när vi kan förlåta oss själva och våra misstag, som vi också kan förlåta vår omgivning.

I följande video berättar Dr Jonice ingående om, vilka olika typer av föräldrar, som riskerar utsätta sina egna barn för neglekt. Neglekt är en allvarlig form av omvårdnadssvikt som skadar barnet för livet.

Vårt inre barn och barnets känslor

Om vi själva saknar förmågan att förstå och ta hand om våra känslor, kan vi inte heller ge våra barn den möjligheten. Om vi själva inte ”ser” hur vi förminskar eller trycker undan svåra känslor, så förmår vi inte mentalisera kring barnets känslor. Först måste vi komma i kontakt med vårt ”inre barn”, och lära oss upptäcka vilka känslor vi själva eventuellt har förtryckt. Nedan kan du höra Kati Morton berätta om hur man kan jobba med CEN – en förkortning som står för childhood emotional neglect. Så länge vi själva har problem med de egna känslorna, förmår vi inte heller ta hand om våra barns känslor. Känslor är livsviktiga för oss. Utan dem hade arten människan dött ut. Det är känslor som ger oss signaler om vilka behov vi själva har. Därmed även förmågan att tillfredställa behoven. Om vi inte kan tillfredställa våra egna behov, kommer vi stå handikappade inför livets utmaningar. (Läs mer på bloggen). Läs  mer om om neglekt, och olika typer av neglekt.

Mentalisering – att förstå barnets känslor

Om omvårdnadspersonen inte förstår barnets känslor, utan misstolkar barnet utifrån, hur den vuxne personen själv upplever situationen, kommer barnet bli förvirrat inför sina känslor och behov. Barnet kommer inte förstå, varför hon känner som hon gör, eller oförmögen att upptäcka sina känslor. Detta leder till nedsatt förmåga att lugna sig själv – det kommer prägla barnets beteende i vuxen ålder.

Jämför med känslan som kommer av att ”poletten trillar ner”, när vi på djupet känner, där satt den! Den här ”känslan” av att äntligen förstå någonting. När sista pusselbiten hamnat på plats. -Det är denna ”pusselbit” som kommer missas barnet genom livet i förhållande till sina egna känslor och behov – att förstå sitt eget beteende och också kunna reglera sitt beteende. Vilket inte blir fallet, när en felspegling sker, under barnets uppväxt. Ibland kan barn vara osäkra, inför ”hur” man ”ska” känna i olika situationer. Hur ”ska” man t ex. känna när man blivit kränkt? -Om barnet kränkts av båda sina föräldrar, men båda förnekar att en kränkning förekommit. Hur ska barnet då kunna lära sig och förstå vad som skett?

Man kan inte ge barn, det man själv saknar

För att förstå, att en kränkning uppstått, måste man först ha insikt i ”vad” integritet är för något. Barnet är kroppsligen väldigt anpassningsbart, men det är tyvärr inte barnets hjärna. Det är barnets hjärna som ska ”lära” hur den ska reglera kroppens känslor. Barnet tenderar därför rent överlevnadsmässigt ”förminska” eller ”förneka” sina känslomässiga behov, om omvårdnadspersonen inte ”ser” eller visar respekt och hänsyn till barnets. Inget är så smärtsamt för barnet, än att inte bli sedd, förstådd och bekräftad av sin omvårdnadsperson. Att spegla barnets ”verklighet” fel, ger skador för livet.

Vi har alla samma grundläggande behov, av t ex. trygghet och bevarandet av den personliga integriteten.

Vad är integritet

Om barnet inte ”förstår” att det är ”fel” av en vuxen person att ”bedöma” barnets eget könsorgan eller könsbehåring, eller framföra åsikter om barnets könsorgan eller könsbehåring, så förstår / uppfattar barnet inte heller när det uppstått en integritetskränkning. Barnet förmår inte protestera mot något det saknar insikt om. Integritetskränkning är med andra ord inte nödvändigtvis likvärdigt med att göra något mot någons vilja. Det är när man överträtt en personlig sfär. Det ”rum” som tillhör en annan persons mest privata.

Barn ges inte förmågan att förstå innebörden av en kränkning, eller vikten av att bevara sin integritet, om inte föräldern/omvårdnadspersonen föregår med gott exempel och visar vart gränser går.

Skammens funktion

Alla känslor fyller en viktig funktion. Barn som blivit skammade, kan inte skämmas. Skammen blir så smärtsam och förvirrande, att barnet inte förstår skam. Barnet har blivit rädd, för sina egna känslor. Känslor vars uppgift är att skydda oss.

Att bli ”skammad” är inte samma sak som att ”känna skam”. Det går inte att ”skydda” sig mot skammen, eller fly skam. Skam ligger djupt lagrad i vår instinkt, för att skydda oss, och säkra våran sociala tillhörighet. Den får oss att ”rätta in oss” i sociala normer. Att inte sticka ut för mycket och riskera att bli utstötta ur ett socialt sammanhang. Den talar om för oss om vi gör fel.

Om man är skamlös, och inte förmår känna skam, har man själv blivit skammad alt. lider av en allvarlig personlighetsstörning med oförmåga att se sina egna fel och brister. Gör jag aldrig fel, slipper jag skämmas!

Att skämmas och att känna skam är inte farligt, om än obehaglig, något vi gärna undviker. Det är den känslan som får oss att rätta oss efter normen och erkänna våra misstag. Kan vi inte skämmas eller stå ut med skammen, riskerar vi antingen bli hämmade eller skamlösa. Inget som barn mår bra av. -För då lär vi våra barn, att skam är något ”fult” något ”ohanterbart”. Vi riskerar dessutom utsätta vår omgivning för skamattacker / att skamma andra.

Skamattack – den giftiga skammen

Fundera över om du själv känt dig ”skammad” någon gång?

Oftast sker detta i situationer, där den som bär skulden, inte tar sitt ansvar och felaktigt slänger över skulden på någon annan som förväntas skämmas i dennes ställe.

Man kan ha blivit uthängd till förnedring och hånad med någon annans skam eller behövt skämmas för sina egna känslor- blivit utsatt för förnedring. Då uppstår en ”förvirring” av skam och skuld. Vi ska respektera både egna och andras känslor. Vi måste själva bära vår egen skuld, när vi gjort fel. Vi måste kunna skämmas när vi ska bära skammen och vi får inte kasta vår egen skuld på omgivningen!

Att bli skammad är inte samma sak som att skämmas

Själv minns jag tydligt hur jag blev skammad på min arbetsplats. Det var efter att som 18-åring, blivit utsatt för en våldtäkt. –Skulden var aldrig min att bära, ej heller skammen!

Vet man hur det känns att ha blivit skammad, är det en bagatell att kunna bära sin egen skam! Det är inte farligt att ha fel. Det är inte farligt att skämmas. Det är lite obehagligt, det känns lite pinsamt, men det går över! Att bli skammad är smärtsamt på riktigt! Det kan aldrig vara offrets fel -en våldtäktsman bär alltid skulden! På den tiden, fanns det dock en helt annan föreställning i samhället. Då var det offret som fick bära skulden och fick felaktigt och ofrivilligt ta på sig våldtäcktsmannens skam.

Så lär man sig känna skam

Den som blivit skammad som barn, kan få problem att stå för sina misstag i vuxen ålder. Antingen blir dem perfektionister och vägrar se sina egna fel och brister, eller så blir dem så självkritiska att dem förstorar sina egna brister och tror att alla andra är ”perfekta”. Dem kanske drabbas av oproportionellt stort skampåslag. Vill du bryta dina negativa barndomsmönster, så lär dig smaka på skammen. Lär dig välkomna den. Lär dig ta hand om den, när den tittar fram. Skammen fyller en viktig funktion, den får oss förstå vad som är ”rätt” och vad som är ”fel”, den får oss bli ödmjuka inför våra egna och andras misstag och den leder oss mot att ”gå undan” och ”slicka våra sår”, och den talar om för oss när vi är skyldiga! UNDER FÖRUTSÄTTNING ATT VI LÄRT OSS FÖRSTÅ, ATT LITA PÅ, OCH KÄNNA VÅRA KÄNSLOR. 

Känslor är inte farliga! Att inte kunna känna och förstå känslor är farligt! Då är vi inte förmögna att ge våra barn förmågan att hantera sina känslor. Känslor ska behandlas med respekt, varken förminskas eller förstoras.

Förnekelse och skam

Ett exempel på en offentlig person, som visat tecken på en oförmåga att bära sin egen skam, är programledaren för ”Äntligen hemma”. Trots otaliga vittnen som talar för hans skamlösa sätt, förmår han inte bära skammen, -att ta på sig skulden och erkänna sina misstag! Till och med hundar vet hur man skäms! Hundarna sticker svansen mellan benen och går undan och känner skammen. En mediaskandal utan dess like och en ”skam på torra land”!

Är det OK att ansa sitt barns könshår?

Nej, en förälder ska aldrig erbjuda sig klippa ett barns könshår! För de flesta är detta en självklarhet. Men för en vuxen person som inte själv fått lära sig vad integritet är, kanske det inte är lika självklart. Man kanske inbillar sig att en förälder ska lära barnet hur man ska se ut i underlivet. Då föreligger en övergripande risk, att omvårdnadspersonen själv, omedvetet, kränker barnets känslor och integritet. Omvårdnadspersonen ska inte heller verbalt, lämna ut intima detaljer, om ett barns intima delar, för andra, inte ens andra familjemedlemmar.

Det är en integritetskränkning. För dem flesta är detta självklarheter, men det är det tyvärr inte för alla. Oftast sker brister bakom ”lyckta dörrar”. Vilket  förekommer så väl i välbärgade hem, bland högutbildade personer, som bland fattigare hem.

Barnets känsligaste ålder

När barnet är tillräkligt gamalt för att själv torka sig efter ett toalettbesök, eller t o m. blivit könsmoget, upphör också ”rätten” för omvårdnadspersonen, att ha tillträde till barnets intimare kroppsdelar. Om omvårdnadspersonen själv är gränslös och tycker att det är ”normalt” att blotta sitt könsorgan i onaturliga situationer, så lär sig barnet inte själv vara ”rädd” om sin intigritet. En omvårdnadsperson måste själv ”visa” barnet ”vad” intigritet är. Och hur viktig den är! -Visa vart gränserna går. Allt omvårdnadspersonen gör, blir ”normalt” för barnet.

Barnets förebild

Vad är det viktigaste hos en förebild? Jo, att föregå med gott exempel. Att vara ett föredöme!

Om omvårdnadspersonen inte respekterar barnets personliga integritet, så lär sig barnet att det är ”normalt” att bli utsatt för ett respektlöst beteende och integritetskränkning, eller att utsätta andra för detsamma.

Den lär sig inte ”uppfatta” sin egen integritet och dess gränser.

Den lär sig inte värna om eller vara rädd om det ABSOLUT mest privata hos ALLA människor – sin egen och andras integritet.

-Det har uppstått en allvarlig form av omvårdnadsbrist och en integritetskränkning.

Om omvårdnadspersonen dessutom förnekar det inträffade eller inte har förstånd att förstå dess innebörd, kanske försöker ”förminska” sitt misstag eller skylla ifrån sig på något, har det uppstått en mycket allvarlig omvårdnadssvikt! Kanske blir barnet eller dess omgivning till och med bestraffat för det omvårdnadspersonen själv har gjort, men som denne inte förmår bära skulden och skammen för? Vad har då skett, tror du?

Det finns inga ”perfekta” föräldrar

Alla kan göra fel, om man innerst inne förstår att -”det här var dumt gjort”, så är man skylldig att förklara för ett barn vad som var fel, Ta på sig skulden, be om ursäkt och visa att man skäms.

För barn respekterar sina föräldrar och de är alltid ”felfria” i barnets ögon. Genom att visa barnet det stora i att inse sina egna fel och brister, visa sin förmåga att kunna be om ursäkt, när man gjort fel. –Visa att det går att bära skammen. har man också givit sina barn bra förutsättningar inför livet i stort. Vilket är alla föräldrars intentioner, men ibland svårare att leva upp till.

Sorgebearbetning och traumasorg

Vad är sorg? Vad innebär sorgebearbetning och traumasorg? Hur bearbetar man en förlust? Kan man ”fastna” i sorg? Hur ”gör” man för att bearbeta sina känslor och gå vidare i livet, trots hjärtslitande erfarenheter? Går det att ”jämföra” sorger?

Sorgen är en känsla av förlust av t ex. person (el. djur, social ställning, arbete o dyl.), ting eller kränkning av den egna personen. Vi kan aldrig jämföra varandras sorger. Sorgen är högst personlig och kan ha många bottnar. En sorg kan ”väcka” gamla sorger till liv.  Sorgen kräver tid för återhämtning. Det går att ”lära sig” leva med sorgen, man måste bara hitta ett sätt, sitt sätt.

Alla kan vi nog relatera till terrordådet i Stockholm 7 april 2017, som tog Ebbas liv. Här berättar hennes pappa om sin förlust och delar sin sorg, i programmet ”Efter tio” på TV4:

Ebba Åkerlunds minnesfond erbjuder en minneskonsert Lördag den 7 April 2018. Ebbas mamma startade fonden som heter ”Ebbas änglar”. Här kan du läsa om när Ebbas mamma berättar om sin sorgeprocess.

Ebbas pappa har initierat ”Ebbas hjärta” via Stiftelsen Svenska Hjärtan, som ”vill uppmuntra barn, ungdomar, lärare och ledare att skapa en bättre vardag för många, inte minst de som behandlas illa med mobbing, både fysiskt och psykiskt.”

Här sätter Ebbas pappa ord på sin sorgeprocess:


Sorg och ADHD diagnos

Lyssna på Christin Edmarks finstämda berättelse till att få en diagnos mitt i livet på Sveriges Radio. Eller här på Facebook i en live upptagning från Dramaten (spola 16:29 minuter in i klippet).

Christin Edmark, Dramaten

-Som sjuksköterska och som volontär på Självmordslinjen, har jag många gånger mött frågor om sorg och vill passa på att dela lite ”matnyttiga” länkar och material från nätet:

Föreningar för olika sorgeprocesser

SamSorg – för Människor i Sorg

FEBE – Föreningen för föräldrar som har mist barn

Filmtips: ”I sorgens tid”

Vimil – Vi som mist någon mitt i livet – är ett nätverk för oss som mist någon mitt i livet. 💬 Till Vimils chatt.

SPES – för dig som förlorat en närstående i suicid.

Sorgmottagning i Stockholm – (psykoterapeutiskt stöd till vuxna sörjande (från 18 år), som drabbats av förlust genom dödsfall.) Sidan innehåller information med litteraturtips och länkar: Sorgemottagningen

Sara Lodins sida med Sorginfo

När sorgen ”fastnat”

Det går inte säga åt någon som fastnat, att denne måste gå vidare. Hjälp personen istället att göra just detta. En människa som själv inte förmår gå vidare behöver ha hjälp och stöd av omgivningen, precis som Ebbas pappa, uttryckte i inslaget ovan.

”Resolution has nothing to do with the abusers. Believing that it does is a very common misunderstanding. The solution does not lie with the perpetrators of abuse or mistreatment. Closure comes from facing the pain, validating the abuse and changing the belief system that formed because of that abuse. NONE of this emotional healing work depends on anything from the people who did the harm.” Darlene Quimet (om traumasorg)

Bitterhet kan vara en faktor som gör det svårt att gå vidare, att släppa taget om sorgen. En annan faktor kan vara svårigheter i att förlåta, att komma över det som orsakat sorgen. Bakomliggande orsaker kan vara trauma och frysta känslor (fryst ilska), känslor som ligger dolda för det egna ”jaget”, i en traumasorg. Om så har skett, är det svårt att själv upptäcka problemet och förstå problematiken. Kanske dissocierar man helt från känslan. -Vilket innebär att den inte finns i det egna medvetandet. Kanske känner man sig ledsen, utan att riktigt förstå varför. Kanske är upplevelsen att sorgen överväldigar, känns ohanterbar eller inte går att uthärda.

”Bitterhet är nämligen ilska som svalts så många gånger att den har satt sig på tvären.” -Marie Bengtsson

Omfamna din bitterhet – Marie Bengtssons blogg

När bitterheten tar över – Överlevnadsguiden.

Svenska Institutet för Sorgebearbetning.
Institutet erbjuder sorgbearbetning (Programmet för sorgbearbetning™ ).
Provläs 2 Kap, Sorgbearbetning  (för känslomässig läkning vid sorg efter dödsfall, separationer och andra förluster).

Innehållsförteckning, Sorgebearbetning

Steg för Livet

Boktips – gratis och nedladdningsbart

Orden som vänder sorgen, 5s (PDF).

När brustna hjärtan läker, (24s).

Handbok om sorg, av Agneta Grimby och Åsa K. Johansson, (60s).

Någon – man tycker mycket om – har dött  – Arbetsbok om sorg och saknad, 31s. ”Alla blir vi ledsna när någon som vi tycker om har dött. Det är svårt att förstå vad döden innebär. Vi människor visar vår sorg på många olika sätt, och inget sätt är rätt eller fel. I den här boken beskrivs med bilder hur Karin och Bengt mister en kär släkting, och hur vardagen blir ett långt tag e er förlusten. Bilderna visar hur de behöver stöd i sorgen för att arbetet med sorgen skall bli lättare. Boken kan vara en hjälp att samtala kring det svåra som har inträffat”.

Surviving my past, 28s. Fem steg i att bearbeta sorgen av att varit utsatt för övergrepp. Traumasorg.

The grief recovery method, 28s.

Innehållsförteckning, Grief recovery method.

 

Historik kring sorg

Om sorgens historia skriver Karin Johannisson. På 1600-talet (i boken Melankoliska rum) och hur det då var ”coolt” att sörja och att man träffades i speciella sorgerum. Då var det ”patos” (förenat med viss status) att visa sin sorg. I dagens samhälle där konsekvenserna av kyrkans sekularisering, har manifesterats, saknas det tidigare så självklara ”rummet” för bl a. sorgeprocessen. Moa Junström, regissör och aktuell i veckans dokumentärfilmfestival med filmen Psyket, tar i sitt nästa filmprojekt upp kvinnors sorg, ur perspektivet från  misshandlade kvinnor som hamnar på psyket, istället för att bli sedda och hjälpta att hantera sorgen och traumat som är förenat med det dem varit utsatta för. Traumasorg.

Sorgeprocessens tidsrymd och traumasorg

Vi behöver sörja för att komma hela ur en sorg. För att kunna sörja behöver man ha kontakt med sina känslor. Sorg kräver också förmågan till självtröst. Den behöver tid, men utan ”rätt” vägledning och stöd, kan tiden bli oändlig. Därför är det adekvat, att precis som förr i tiden, ha ett ”sorgeår”.  Som med alla personliga processer, är bearbetningsförmågan olika hos olika personer, och därför kan det ta olika lång tid. Ett ”sorgeår” kan  i vissa fall innebära två eller tre år.  Man måste själv komma till insikt i, om och när, man behöver ta hjälp, och om man ”fastnat” i sorgen, och inte förmår leva vidare. Det handlar om att lära sig acceptera förlusten och hitta ett sätt att ”bära” den med sig i livet, utan att den ”tar över” ditt liv.

Sätt ord på sorgen

En viktig del i sorgeprocessen är att prata om det som gör ont. Det finns en viktig och helande funktion, i att få sätta ord på sina känslor. Att få dela detta med en annan person, som är beredd på att lyssna. Många gånger försöker vi som ”lyssnare” komma med råd, istället för att just lyssna. Det ligger en konst bakom förmågan, att ta emot det någon delar. Att våga bemöta det som sägs, utan att försöka släta över, eller komma med några lösningar. Vi kan alla bli bättre lyssnare. Trösten, ligger i bekräftelsen av att den som lyssnar, visar att denne förstått hur vi mår. Ensamhet, spär på sorgen, och förvärrar den.

Tårarnas funktion – Det är friskt att gråta

Kanske har du själv noterat att du översköljs av ett visst lugn, efter att ha gråtit? Det beror på att kroppen frisätter Oxytocin efteråt. Tårarna innehåller inte bara saltvatten, utan rensar även kroppen på ett överskott av kemikalier, vilket fungerar smärtstillande. Här kan du läsa mer om tårarnas funktion och varför det är sunt att gråta.

Bild hämtad från nätet – traumasorg – Källa https://goo.gl/images/EjHqNx

Självhjälpsprogram i acceptans

12- stegsprogrammet är ett Självhjälpsprogram som utvecklades för anonyma alkoholister och familjemedlemmar i destruktiva familjeförhållanden i USA på 40-talet. Det är en organisation som är oberoende. Även om programmet använder gudsbegreppet och böner, är det fritt för tolkning. Själv har jag ”översatt” gudsbegreppet till kärleksbegreppet (här hittar du fler länkar om 12-stegsprogrammet). Föreningen ”Tillfrisknande vänner” ger ut böcker på svenska med dem 12-stegen.  ”Genom att släppa det förgångna och öppna oss för nuet, kan vi bygga upp ett självförtroende och inse att vi är värdefulla människor. Om vi arbetar med de Tolv Stegen och utvecklar ett kärleksfullt stödjande samarbete med vår Högre Kraft kan vi bli återställda till helhet som människor.”  Deras ”sinnesrobön” handlar om acceptans och kan därför användas till att hantera förluster och sorg:

” Giv mig styrka, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.”

Tröst – hur gör man för att trösta någon?

Fyra vägar till förlåtelse

 

Känslor, behov och trauma

Känslor signalerar behov som behöver tillfredsställas. Känslomässig bekräftelse kan tillgodoses genom självvalidering (jag hör, ser och bekräftar mig själv, mina upplevelser och känslor).
Stanna upp och tillåt dig att medvetandegöra dina känslor. Lär dig förstå vilka otillfredsställda behov, känslorna signalerar om. Ta reda på vilka behoven är som behöver tillfredsställas och hur du ska göra det på bästa sätt. Att få sina känslomässiga behov tillfredställda, leder till Oxytocinfrisättning (Läs mer här , & Mer om Ocytocin ).

Känslors funktion, evolutionen och artens överlevnad

Det är OK att känna negativa känslor. Känslor fyller den viktiga funktionen att medvetandegöra våra kroppsliga och psykiska behov. Stanna upp, känn känslan, även när den är oönskad, obehaglig eller kanske skrämmande.
Träna på att vara i nuet och notera dina känslor och analysera vilket otillfredsställt behov som ligger bakom känslan. Ilska tillhör vårt försvar och kan maskera rädsla, som i sin tur svarar för vårt behov av känslomässig trygghet. Ångest är ett annat symtom för rädsla. Ibland kan det vara lite knepigt att komma underfund med vad rädslan består i. En vedertagen och effektiv strategi mot ångest är att gå emot rädslor, som t ex. vid olika former av fobier.
Känslornas funktion är till för att göra oss medvetna om våra primitiva behov. Samt sörja för att vi gör något konstruktivt för att tillfredsställa dessa och på så sätt säkerställa vår överlevnad.

Fler negativa känslor

Utan negativa känslor hade vi inte överlevt evolutionen. Då hade vi helt enkelt legat i en grotta och dött av hunger. Eller fallit offer för dödliga växter och djur. Av överlevnadsmässiga skäl har vi därför fler negativa känslor, än positiva. Att lära sig hantera livet, innebär således även att lära sig acceptera negativa känslor. Ingen smärta, inget liv. Smärtan är en villkorslös del av att leva.

7 grundkänslor

* Ilska hjälper oss att försvara oss mot något som hotar.
* Rädsla skyddar oss mot faror.
* Avsky hjälper oss mot oönskade intryck.
* Ledsnad hjälper oss att dra oss tillbaka.
* Blir vi angripna ökar ilskan chansen för att vi ska kunna skrämma bort angriparen.
* Blir jag rädd ökar chansen för att jag ska klara av att fly fara.
* Kärlek för oss mot andra människor.
(Källa  )

Dysfunktionellt sätt att tillfredsställa behov

Negativa sätt att hantera obehagskänslor på innebär b la.
Döva obehag / smärta/ frustration  &  stress, genom beteenden som ger ett kraftig dopaminpåslag. Detta leder till att personen kommer söka Dopaminkickar, som ett sätt att slippa det obehag som är förknippat med negativa känslor. Detta genererar i sin tur en Serotoninfrisättning, som ger en lättnadskänsla. (Neuroner som är sammanlänkade, jobbar ihop). Serotonin är en signalsubstans, som fyller kroppen med välbefinnande och förnöjsamhet. Serotoninbrist leder till depression.

Känslomässig flykt och missbruk

Ätstörning, fungerar som en flykt från obehagskänslor. Istället för att använda mat som en energiförsörjande källa. Används maten till att styra belöningscentret i hjärnan. Vid obehagskänslor uppstår en dopaminbrist i hjärnan. Dopaminets uppgift är att motivera oss till handling (genom en handling, mätta hungern). Mättnadskänslorna som uppstår efter ett födointag, frigör serotonin, som efterlämnar en känsla av välbefinnande. Vi är främst menade att äta för att tillfredsställa hungern och på så sätt säkerställa vår överlevnad. Utan föda svälter vi ihjäl. All annan form av ätande, är en form av beteendestörning/känslostörning.

Om det föreligger en störning i kroppens belöningssystem, manipuleras de kroppsegna hormonerna, via beteendet. Beteendet blir då inte ändamålsenligt. Här kommer vissa utveckla någon form av missbruk för att döva smärtsamma känslor (ätstörning eller träningsmissbruk, köpmissbruk, sexmissbruk, spelmissbruk, undvikande, alkoholism, drogmissbruk mm). Det är i själva verket effekterna av signalsubstanserna,  kroppen vill åt, i lindrande syfte. Därför är (missbruks)beteende inte ändamålsenligt. Istället för att lyssna på vad känslorna signalerar för behov och att möta behovet, flyr man obehagskänslor genom den lättnad som uppstår via frisättningen av signalsubstanserna som sker via missbruksbeteendet. Genom drogmissbruk eller beteendemissbruk, missbrukar kroppen också dem kroppsegna signalsubstanserna som beteendet frigör (Mer om missbrukets effekt på hjärnan  ).

Negativa konsekvenser

Att fly sina känslor – genom att undvika och bedöva obehagliga känslor.  Visar sig genom så kallade beteendestörningar, som på sikt genererar negativa konsekvenser. Det kommer påverka livskvalitén negativt över tid, i många fall även sänka den förväntade livslängden, samt ligga till grund för att utveckla någon form av ”vår tids” livsstilssjukdomar.

Har du fått höra att du är för känslig? Ta HSP testet här. HSP står för Higly Sensitive Personality och är ingen diagnos, men ett vedertaget personlighetsdrag. Begreppet myntades av Elaine Aron.

Självmedkänsla

Lär dig tillfredställa dina känslomässiga behov genom omsorgsfull egenkärlek och självmedkänsla. Bli den där omhändertagande föräldern, som du hade behövt som barn. Som såg och bekräftade dina känslor på ett adekvat sätt. Samt lärde dig genomlida obehag och indirekt visade hur man självtröstar på ett (adekvat) riktigt sätt. Våga möt det som är svårt! Använd andningsövningar till att få kroppens nervsystem att slå över till Parasympatikus-läge, där kroppen fungerar optimalt. Istället för sympatikus-läget, som stressresponsen aktiverat, där andningen blir ytlig.

Fly, fäkta & foga – kroppens försvarsstrategier

”Fawn” – (att foga sig) Ngt händer som utlöser ett traumatiskt minne, vilket leder till att stressresponsen aktiverar nervsystemets sympatikus-läge. I stället för att reagera med kamp eller flykt (fäkta & fly), fogar du dig till negativa omständigheter (läs mer av Pete Walker ). Du dissocierar (psykologisk flykt) och fryser i obehagliga ögonblick, vilket leder till att du i situationen, tappar orienteringen till dig själv. Istället för att MÖTA dina egna känslor, lägger du locket på, och anpassar (fogar) dig till den ohälsosamma situationen / förövaren. Det kan t. ex. visa sig i form av en till synes ”hög grad av anpassningsförmåga”. Trots att du inte borde anpassa dig i situationer som får dig att må dåligt. Detta är en överlevnadsstrategi som reaktiveras i en stressutlöst situation som påminner Amygdala om snarlika händelser från barndomen. Under omständigheter då du som barn inte förmådde ”fly eller fäkta” i en situation som utlöst din stressrespons. Stressresponsen utlöses i situationer som utmärkts av någon form av hot. En fara som kroppen uppfattar som livsfarlig (noradrenalin utsöndras). Små barn, överlever inte utan sin anknytningsperson. Därför blev denna strategi ändamålsenlig under barndomen, men måste läras om i vuxenlivet. Då personen inte längre är lika hjälplös.

Överlevnadssystemet utmanas i trauman

Människobarnet med sitt otympligt stora huvud, är totalt hjälplöst utan sin anknytningsperson och någon som försörjer det. Om det lämnas ensamt, kommer det inte att överleva. Därför kan alla situationer som hotar anknytningssystemet, utlösa barnets stressrespons (en del i överlevnadssystemet), vilket i sig är traumagenererande (leder till traumatisering). När stressresponsen frekvent utlöses i barndomen, kommer det medföra en överhettning i kroppens stressystem.

Förändringar i hjärnan

Viktiga utvecklingsprocesser i hjärnan kommer påverkas negativt, och kan ge men för livet. Inträffar belastningen under kritiska mognadsprocessen av hjärnan, kan viktig utveckling hämmas. Händelsen lagras i djupare delarna av hjärnan – Amygdala. Centret för lagrade minnen och känsloförnimmelser. När kroppen via instinkter, påminns om något som kan förknippas med traumat, kommer kroppen automatiskt slå på stressresponsen (noradrenalinfrisättning sker) och det sympatiska nervsystemet  aktiveras. Det här systemet kräver väldigt lång återhämtning efter att ha varit aktiverat. Vilket annars kommer leda till nedbrytande processer i kroppen. Tre minuters stresspåslag, kräver flera dagars återhämtning. Ett överhettat stressystem under barndomen, ger livslång stresskänslighet och generera kroppsliga skador orsakade av stressystemet. Konsekvenser efter långvariga effekter av nedsatt syretillförsel, cirkulationsstörning, smärtproblematik, autoimmuna sjukdomar, hjärt- och kärl -sjukdomar, hjärnskador mm.

Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

Känslomässigt trauma och skam

Exempel på när egna känslor blir triggerutlösare; Negativa känslor som samtidigt utlöser en negativ självbild (ett ofta omedvetet självkritiskt förhållningssätt). En djupt inpräglad, självutlösande process, startar i det undermedvetna. I samma stund som negativa känslor förnimms. Något som kan uppstå när de egna känslorna inte bemöttes adekvat under barndomen (när barnet är hjälplöst utan sin anknytningsperson). Om de egna känslouttrycken genererat negativ bekräftelse (eller neglekt) från omgivningen, istället för att ha bemötts med respekt och värdighet. Här kan den inlärda förmågan till självtröst och psykisk återhämtning utebli (resilience). Utsatta barn får inte med sig viktiga strategier att hantera motgångar i livet på. Det här kan leda till svårigheter att skapa ett meningsfullt liv och leda till sjukdom och förtidig död.

Negativ självbild

En viktig ingrediens som fråntas barnet i traumat är ”självmedkänsla”. Den som besitter självmedkänsla, kan ta hand om sina känslomässiga behov. Behöver inte lida av hjälplöshet eller en känsla av utanförskap och ensamhet. Personen förmår uthärda svåra känslor, utan att stressresponsen aktiveras. Den traumatiserade personen präglas istället av  villfarelsen i att hon är sämre och mindre värd än alla andra, att hon inte duger. Detta påverkar självkänslan negativt. (Läs mer om skam).

Råd i att överkomma trauma

Om du utvecklat ett destruktivt förhållningssätt i att hantera känslor ur ett barndomstrauma, kan du börja med att:
Visa dig själv tolerans och tålamod. Genom att öva på att hantera ”Triggers”, kan du överkomma den här motsägelsefulla och självdestruktiva processen. Du är inte ansvarig för vad som skedde under traumatiseringen. Nu, i vuxen ålder går det att överkomma traumat, genom att träna på att bli mer lyhörd för dina känslor och behov. Genom att göra en överenskommelse med dig själv – att forcera dina ”triggers” (trauma utlösande faktorer), och aldrig ge upp, går det att överkomma traumat ( Pete Walker – Hantera Flashback ). Det kommer inte vara lätt men det kan låta sig göras om du inte ger upp dina ansträngningar.
Återfall in i gamla beteenden och att träna in ett nytt sätt att hantera Triggers på, är en del i tillfrisknandet.  Följande fördelning är förhållandet mellan vad som påverkar en person att klara av att bryta ett missbruk: 40% konsekvens 60 % motivation ( Mer om missbruk  ).

Affirmationer

Det är i motgångar vi prövas” •~• ”Inga motgångar varar för evigt” •~• ”Våga pröva nya vägar” •~• ”Jag gör så gott jag kan, tills jag kan bättre – då gör jag bättre”.

Skaffa dig en repertoar av positiva affirmationer som du upprepar för dig själv, i ditt inre. Dem ska påminna dig om vad du behöver träna på. Det kommer komma stunder av motgångar, där du inte ska ge upp. Påminn dig själv om hur du överkommit tidigare motgångar, att negativa känslor kommer att ebba ut. Inga känslor varar för evigt, hur intensiva dem än må vara i stunden.

Inget varar för evigt, inte ens helvetet på jorden”•~• ”Känslor är inte farliga, även om det känns så” •~• ”Rädslan du känner nu, sitter i traumat – traumat var då

Relationer

I dina relationer, försök att prioritera dina behov, framför din partners. Acceptera inte att andra behandlar dig illa och kör över dina behov. Tala om för dem att du inte tolererar det. Om det inte hjälper, lämna relationen!
Gör dig oberoende genom att skaffa ett stort socialt nätverk och/eller aktiviteter i livet.
Om du behöver hjälp att identifiera dina behov, kan du ta hjälp av terapi via psykologmottagningar eller psykoterapeuter och psykologer på nätet.

Avslutningsvis – en dikt

Förtvivlan kommer ur lidandets plåga, Skräcken när liv och död står på spel – men Skammen
når längst in i våra hjärterötter
Rädsla och Sorg gör ont, de kommer utifrån och gör revor i jagets hölje – men Skammen
är en inre tortyr ett sår i Själen
Det spelar ingen roll
om den Skamsne blivit till andras åtlöje eller förlöjligar sig själv.
I båda fallen känner han sig
naken, besegrad, utlämnad
utan vare sig värde eller värdighet 

”Fritt efter Silvan S Tomkins”
(Källa, Kati Falk )

Känsloreglering – så hanterar du dina känslor

Genom att förstå hur känslornas regleringssystem utvecklas och fungerar, har man fått nyckeln till att ta kontroll över starkare känslor (känsloreglering). Detta bidrar till att återfå balans och inre lugn, trots ett känslomässigt kaos. Då ges man tillgång till  kontrollpanelen för kroppens regleringssystem för känslor. En förenklad beskrivning av hur hjärnan fungerar, är en handmodell utvecklad av Daniel Siegel. Den delar upp hjärnan i tre delar;

Den primitiva, känslomässiga och tänkande hjärnan, illustrerad med hjälp av en hand.

Genom att lära sig sätta ord på känslorna, kan man få den ”tänkande hjärnan” eller ”förnuftmässiga hjärnan” att kommunicera med den ”känslomässiga hjärnan” (bilden till höger). Här har du ytterligare en beskrivning av handmodellen.

Förenklad beskrivning av hjärnan och hur den påverkats av ett utvecklingstrauma / CPTSD

När hjärnan ”flippar ur”, så går kontrollen förlorad (bilden i mitten). Detta bidrar till att vi tappar kontrollen över förmågan att reglera känslornas intensitet. Styrkan och kraften i känslan får då övertaget och vi hamnar i affekt (kraftigt stresspåslag) . -Ett tillstånd som gör oss till ett offer för våra känslor, där förmågan att ”lugna ner sig” går om intet.

Spegelneuronernas betydelse för känsloreglering

I följande inslag visar Dag Nordanger hur hjärnans  spegelneuroner påverkar vårt beteende och vad som händer om ett barn inte bemöts av en vuxen som har förmåga att ansvarsfullt bemöta ett barn som befinner sig i ett upprört tillstånd (affekt). Ett ansvarstagande och vuxet sätt, innebär att behålla känslomässig kontroll. Här demonstreras vad som sker i barnets hjärna, när föräldern reagerar negativt på barnets humör. (Läs mer om anknytningen,  där spegelneuroner har en viktig roll).

💡Tips! I detta avsnitt hittar du olika tekniker som hjälper till att återfå kontroll och hitta tillbaka till ett inre lugn, när hjärnan ”flippat ur”.

Havening är en spännande och enkel övning som återfår kontrollen över känslohjärnan. Testa själv!

Vardagliga ”bråksituationer” diskuteras i det här inslaget, av Bo Hejlskov Elvén, expert på Lågaffektivt bemötande vid problemskapande beteende.

Här på ADDitudes hemsida kan du ladda ner mer information hur man kan tackla ADHD-känslor,  och läsa artikeln om känslorna som får dig ur balans!

15 strategier att hantera ADHD-känslor på – ADDitude

💡Läs mer om känslor i det här inlägget! LAB står för Lågaffektivt bemötande, och här ges 8 exempel på vad du som förälder kan tänka på om du har svårt att hantera ditt barns humör. Här följer även två filmer som tar upp problemet i skolan. Får ditt barn inte rätt bemötande, kan du ladda ner och ge detta till skolan! Barn med rätt förutsättningar, kan bete sig, se detta inslag med Ross Greene!

 

Viktiga ADHD-känslor och hur de fungerar

Känslor är livsviktiga, ändå är det många av oss som inte är i kontakt med våra känslor. Med sina ADHD-känslor kan man känna sig överväldigad. Det kan också innebära att man känner sig helt avtrubbad. Hur kommer sig detta?

25st ADHD-känslor

Dr Barkley säger med eftertryck, ”Människor kan förlåta dina misstag, men dem kommer ALDRIG förlåta dig för hur du fick dem att känna”.

Känslor lämnar djupa spår inom oss alla. Vi kan vara olika bra på att dölja det. Med ADHD saknas den inre volymkontrollen som gör att man kan skruva upp och ner känslor efter behov. Detta bidrar till att det kan bli svårare att dölja sina känslor, iallafall fall dem känslor som får en att koka över. Dem kan vi kalla för ADHD-känslor!

Men lugn! Du kan hitta strategier som kompenserar för den här funktionsnedsättningen!💡💪

Kanske har dina känslor fått dig att skämmas? Du ska aldrig behöva skämmas för dina känslor, du har rätt att känna som du gör!  Det gäller bara att komma på, HUR jag ska göra för att uttrycka känslorna på ett acceptabelt sätt?!

Genom att lära sig strategier som kontrollerar häftiga känslouttryck, så kan även du lära dig att bli mer bekväm i dina känslor.

Kanske har dina eller andras känslor skrämt dig? Kanske har du blivit så duktig på att trycka undan dina känslor, att det lett till en depression? Kanske känner du dig avstängd, likgiltig och håglös? Kanske överväldigas du av sorg? Kanske blev dina känslor inte riktigt speglade som barn?

Strategier för att lugna ADHD-känslor

Vilka känslor innehåller ditt trasselsudd?

Jag kommer successivt dela med mig  av olika strategier här i bloggen. Så småningom kommer du komma på vilken strategi som kan fungera för just dig! På den här sidan kan du hitta olika övningar!

För att komma i kontakt med en känsla, kan du kanske pröva EFT / Tapping eller Havening / ADT?

Mindfulness

För att kunna känna in en känsla, måste man kunna vara i ”nuet”. En effektiv strategi är därför ”Medveten närvaro”. Börja iaktta dina känslor, när uppstod en känsla? Hur kändes den? Vart kändes den? Hur hanterade du den?

Om du tycker känslor är svåra, kan du börja med att öva på dina tankar istället.

Här får du övningen ”Bagagebandet” som även är en övning i medveten närvaro, eller Mindfulness, som det också kallas.

Bagagebandet – Övning i medveten närvaro.

Ilskan

Ilskan är en del i vårt försvar. Den gör oss uppmärksamma på om någon varit gränslös mot oss. Om vi behöver försvara oss eller inte. Om vi inte känner igen och upptäcker ilskan i ”lagom tid” riskerar den gå över i ”stressresponsen” och då kan vi inte längre kontrollera känslan, eftersom vårt förnuft kopplats bort. Därför är det så viktigt att vara lyhörd för ilskan och förstå att vi inte behöver reagera på den omedelbart. Vi kan välja att agera först när vi förstår vad som utlöst ilskan och hunnit analysera, hur vi ska hantera situationen på ett moget sätt. Tidiga tecken på ilskan, är en vag olustkänsla. En diffus oro i kroppen. Vi kanske känner irritation, frustration, eller förvåning/överraskning. Vi blir mer vaksamma och spända i kroppen. När vi förstår och kommit till insikt om att vi faktiskt är arga, är det bra att tänka på att andas, med djupa, långa andetag. Ilskan blir till stress i kroppen som växlar över till Sympatikusläge. Tänk på att bibehålla lugnet! En bra regel är att ”sova på saken”. Med perspektiv kan vi bättre hantera situationer som gjort oss så upprörda att den väckt ilskan till liv.

Ge ilskan tid

Ibland kan det ha legat ett missförstånd bakom vreden, och då är det väldigt olyckligt om vi redan reagerat på ilskan. För att förhindra missförstånd är det därför klokt, att kunna sätta ord på sin ilska. Därefter kan man be att få utrymme, för att få tid att lugna ner känslornas intensitet och få distans att kunna reflektera över situationen. Tiden hjälper oss att få distans till känslorna. När vi befinner oss i en kraftig känsla / affekt, förlorar vi kontakt med vårt intellekt, den tänkande delen av vår hjärna. Eftersom ilskan är en viktig del i vårt försvar, den ska medverka till att vi kan försvara vårt liv i akuta situationer. Det är därför som ilskan kommer med större utmaningar än andra känslor, i dem situationer som inte direkt är livsfarliga.

Ilskan i livshotande situationer

Livshotande situationer ger inte utrymme till funderingar. Dem situationerna kräver nämligen en omedelbar reaktion. Verbala situationer (dispyter/ordväxlingar) innebär oftast ingen omedelbar livsfara. Varför det inte gagnar oss, att replikera (svara) alltför snabbt, vi vinner istället på att välja våra ord med omsorg. Våra ord kan både såra och skada vår omgivning. Med ilskan, förlorar vi samtidigt en del av vår empatiska förmåga. Eftersom ilskans främsta uppgift, är att skydda vårt liv. Det vore väldigt opraktiskt, om vi kunde känna för mycket empati med vår förövare, i ett skarpt läge. Detta hade bidragit till att vi inte reagerat omedelbart och då hade vi eventuellt missat vår chans till försvar. Empati kräver nämligen en mer tidskrävande analys av vår reflekterande del i hjärnan. Det är i medkänsla för oss själva och andra som vi använder vår empatiska förmåga. Psykopater är farliga, just för att dem saknar förmågan till empati.

Brist på ilska

Vad händer när vi saknar kontakt med vår ilska? Kan ilska hjälpa oss i andra situationer än konflikter?

Har vi god kontakt med vår ilska, kan vi använda den till att sätta sunda gränser mot omgivningen. Vi använder den som motivation, att stå upp för oss själva och kunna föra vår egen talan. Ilska är en del i motivationen bakom att kunna hålla tal och föreläsa för andra. Har vi brist på ilska, kan vi inte försvara oss vilket leder till att vi känner oss överkörda. Har vi blivit förtryckta, mobbade eller kuvade, har ilskan kommit till skade. Vi måste då ”lära” oss hur vi ska få fatt på ilskan och hur vi ska uttrycka den på ett sätt som den gagnar oss på. Läs mer om traumatiserade känslor på bloggen. Här får du Enright Forgiveness Process Model, fyra faser att hantera ilska och oförätter på. Här hittar du fler lästips om ilska mm.

 

 

EFT – Känslomässig lättnad för barn, ungdomar (och vuxna)

EFT är en metod som ursprungligen utvecklades av Gary Craig. Den utgår från att man knackar på kroppens meridianer. Detta hjälper kroppen ta hand om, och lugna nervsystemet.

Fd. popidolen Micke Syd från Gyllene Tider, har tydligen sadlat om, och jobbar nu med EFT eller ”Tapping” (knacka) som det också kallas på svenska.

Mer om detta kan du läsa på Mindfultapping.se och dem erbjuder en gratisvideo med något dem kallar för

Tap out Daily

Hjälpmedel för inlärning

Nedan har du en animerad guide med en annan version av TTT (Trauma Tapping Teknik ) / tapping, (kärt barn har många namn):

 

Källa: Selfhelpfortrauma

Det här är den Svenska versionen av Scott Mooney’s tecknade serie med en hjälpguide i EFT / tapping:

 

Känner du för att använda en ”kom-i-håg lapp” i början, så får du en här:

Här sitter dem olika knackningspunkterna:

EMDR (Eye Movement Desensitization & Reprocessing) är en teknik där man med hjälp av ögonrörelser bearbetar händelser som är lagrade i Amygdala. EMDR tar udden av traumatiska minnen ( forskningslänk). Inom EFT (Tapping), kallas denna procedur för EF (Emotional Freedom / Sv. känslomässig lättnad) och nedan har du de nio ”Gamut” stegen.

Gör din ”Tapping” mer effektiv genom att tillföra EMDR.

För iPhone och iPad finns en app med EFT som du kan läsa mer om ”här”.

 

Känslobarometer

(Bild- Källa: imaginari.se )

Havening eller ADT

Det finns ytterligare en självhjälpsteknik som heter Havening eller ADT (Amygdala Desensiliserings Teknik) som Ulf Sandberg berättar mer om på sin hemsida. 

Den tekniken innebär att man stärker kroppens förmåga att härbärgera det som känns jobbigt. Genom att stärka kroppens förnimmelser av att vara en bägare / container med tydliga avgränsningar mot omgivningen. Detta är något som den kände traumaexperten Peter Levine förespråkar i sin traumateknik ”SE” (Somatic Experiencing).  Professor Emeritus, Jan Beskow skriver om detta i Läkartidningen.

Kända namn inom trauma

I följande blogginlägg kommer jag presentera världsledande namn inom traumaforskningen samt hur kunskapsläget ser ut idag inom fältet. På denna sida, kan du läsa mer om barndomstrauma.