Etikettarkiv: känslotriangeln

Känslotriangeln

Känslotriangeln eller ”The triangle of change” som den heter på engelska, är ett verktyg för att jobba med sina känslor. Känslor tillhör kroppens signalsystem. Vi har fler negativa än positiva känslor, eftersom meningen är att vi ska bli uppmärksammade på ett behov som ska tillfredställas, för att vi ska må bra. Detta är nr 10 i Traumaskolan.

Hilary Jacobs Hendel, bloggar om känslotriangeln och har även videos på Youtube:

Hilary Jacob Hendels – Triangle of change
Känslotriangeln
Så här fungerar känslotriangeln

Känslotriangeln och interoception

Interoception, innebär att kunna ”blicka inåt” och uppfatta kroppens signaler. När vi mår dåligt eller är stressade, är det lätt hänt att vi omedvetet ”skruvar ner” volymen för vad vi egentligen känner.

Andningsträning kan vara en bra metod, för att stanna upp och syresätta kroppen ordentligt och få en ökad kroppsmedvetenhet.

Kroppen förmedlar sig på olika sätt, t ex genom förändrad kroppstemperatur, ångest, ökad puls eller frustrationer av olika slag, för att nämna några exempel.
Det är viktigt att jobba på att lära sig känna sina känslor eftersom det annars påverkar immunsystemet negativt.

Känslomässiga flashbacks vid trauma

Problemet vid trauma är att gamla ”trasiga” minnesbilder plötsligt kan dyka upp när vi utsätts för Triggers. Då blir det svårt att koppla ihop känslan till ett behov i nutid, om vi inte uppmärksammat att det faktiskt handlar om en ”trigger”. En trigger gör att man ofrivilligt hamnar utanför 🖼 Toleransfönstret. Utanför Toleransfönstret styrs beteendet av det autonoma nervsystemet och vi styr inte längre vårt handlande viljemässigt. I en Flashback återupplever man ”dåtid”, varför behovet inte längre är kopplat till nutid. Detta kan leda till känslomässig förvirring.

Traumaskolan del 11

Behov

Våra känslor har en grundläggande funktion, vilket är att göra oss påminda om vilket behov vi behöver tillfredsställa för att uppnå balans i livet. Utan balans, hamnar vi ganska snabbt i den negativa ”känslospiralen.

Känslospiralen är förknippad med kroppens kemiska cocktail av signalämnen.

Känslotriangeln och behov

När vi inte är i kontakt med våra känslor och inte förmår uppfatta vad det är vi behöver göra i stunden, uppstår en känslomässig ”förvirring”. Som jag tidigare nämnt, är den här ”förmågan” grundläggande för att uppnå livsglädje.

Det vi ”gör”, påverkar våra signalämnen i kroppen, vilka fungerar som en kemisk cocktail. För att uppnå livslust och livsglädje krävs en balans av dessa signalämnen.

Det vi ”gör” eller inte gör, påverkar således ”hur” vi mår över tid. Alla vill vi må bra för att känna att livet är värt att levas. Annars uppstår livsleda och vi mår inte bra. Att vända en negativ spiral är svårt, men det går!

Stress och förmågan att tillfredsställa behov

Att må dåligt, är stressande för både kropp och själ. Stressen sätter sig i nervsystemet och påverkar det autonoma nervsystemet negativt. Om stressen får ta över, kommer vårt beteende att styras av primitiva behov som gärna leder till en obalans i vår kemiska cocktail. Om vi oreflekterat gör sådant vi i stunden mår bättre av, är det inte alltid sådant som främjar vår hälsa på sikt. Vi tröstar oss t ex. gärna med ”snabba” kolhydrater, så som godsaker, medans vi mår bättre i längden av att äta nyttigt.

Är vi ledsna och saknar motivation, tröstar vi oss gärna genom att dra oss tillbaka och vilar, i längden gör det oss dock passiva, vilket vi mår sämre av på sikt.

Känslor eller tankar om känslor

I ett dåligt mående, när kroppen är stressad, förmår vi ofta inte skilja på vad vi behöver göra för att må bättre på sikt, utan hamnar i en dålig ovana av att trösta oss i stunden. Detta får en paradoxal effekt på vårt mående över tid. Därför kan det vara klokt att söka samtalshjälp, som får oss att ventilera våra tankar om känslorna. Det kan leda till att vi förmår separera våra behov från känslor.

I samtalsterapi kan vi reda ut vad det är som skapar obalans i livet. Vi kan få ordning på våra tankar och vad det är vi behöver skapa för förändringar i livet för att uppnå balans och välmående.

Stress påverkar vårt mående

Jag har i tidigare blogginlägg förklarat varför vi har fler ”negativa” känslor, än positiva. Det beror på att vi ska drivas och motiveras till att släcka dem behov som är förknippade med att överleva. För mycket negativa känslor, är lika med stress. Stress slår den här ekvationen ur spel och vi hamnar utanför 🖼 Toleransfönstret. I extrema fall, slår den till och med ut vår livslust. Det är ett patologiskt (sjukligt tillstånd) att tappa livslusten. Men det finns alltid hjälp att ta till för att vända skutan rätt igen! Det är dock du själv som måste göra jobbet. Vilka förändringar behöver du göra i livet, för att skapa bättre balans i din kemiska cocktail?

”Icke känslor” är tankar eller omdöme av ett känslomässigt behov och ingen ”grundkänsla”.
Precis som det finns grundkänslor finns det även grundläggande behov.

Del 10 i traumaskolan

Det här inlägget var det tionde inlägget av Traumaskolan som du även kan följa på Facebook och på Instagram. Traumaskolan innehåller olika 🧩 pusselbitar. Pusselbitar för att just du ska kunna hitta det som saknas dig. Olika saker fungerar för olika människor, eftersom vi alla är unika och värdefulla precis som vi är. Därför behöver vi också olika saker för att komma på hur vi ska uppnå livsglädje och läkning från stress och trauma. Övning i känslor och behov (på engelska).

Del 10

Känslor och affekter

Två sidor av samma mynt

När du förstår skillnaden mellan känslor och affekter (Eng.emotion) kan du nå dina grundkänslor som färgar hur du mår. Grundaffekterna varierar mellan 7-9 stycken; rädsla, ilska, sorg, äckel, glädje, upphetsning, sexuell upphetsning, nyfikenhet och förvåning.

Genom att reda ut en känslomässig förvirring får du också nyckeln till att kunna må bättre.

Affekter

Affektioner står för känsloreaktioner som modifierats och nyanserats, genom erfarenheter och sociokulturell påverkan. Det är dina känslor som styr ditt beteende och de baserar sig i sin tur på din historia av emotionella reaktioner.

Det är affekter som initierar känslor och känslorna initierar i sin tur affekterna, vilket kan trigga igång en oändlig cykel av smärtsamma och förvirrande affektioner.

Affekter är instinktiva och kroppsligt förknippade (ger mätbara reaktioner) och syns vare sig du vill eller inte, genom din omedvetna icke-verbala kommunikation.

Känslomässig detektiv

Genom att bli din egna känslodetektiv, kan du lära dig uppmärksamma, hitta och särskilja känslorna.

Affekterna är till för att hjälpa oss att överleva. Därför är dem negativa grundkänslorna fler än dem positiva. Känslornas uppgift är att göra oss medvetna om våra behov. Det är otillfredsställda behov som ger uppkomst till negativa känslor.

💡 Ta en minut och fundera över vilka känslor du är mest bekväm med och vilka känslor du gärna undviker.

Alexitymi

Kanske saknar du någon känsla? Alexitymi heter det, när man inte förmår känna en känsla. Man är döv för känslan och behöver då träna på att hitta den och öva på att tillåta sig att känna känslan.

Träna på känslor

En bra start är att börja namnge sina känslor. (känslolista, känslor i Adjektiv). Känslorna är vår upplevda erfarenhet av affekter.

Känslotriangeln

Genom att använda känslotriangeln kan du hitta dina grundaffekter (core emotions). Hilary Jacob Hendel berättar mer om triangeln i den här podden och här är hennes spellista på YouTube.

Känslotriangeln
The Triangle of change

Så här fungerar känslotriangeln

🎙 Vilken varg föder du? Avsnitt 256.🎙

💡 Var är jag i Känslotriangeln?

  1. Försvar (vänster hörn).
  2. Ångest / Skuld / Skam (höger hörn)
  3. Grundaffekt (nederst i mitten)
Att surfa på nätet kan fungera som en sorts verklighetsflykt, både från sina egna känslor och från omvärlden.
Affektreglering och Mindfulness

Genom medveten andning och mindfulness kan man öva upp sina färdigheter att möta svåra känslor och träna på att skifta känsloläge.

Känn känslan, men bli den inte. Bevittna den, tillåt den, släpp den. (Jämf. intellektualisering)

Mer om ADHD och känslor som diagnostiseras.

Ex på övningar:

7 min. övning med känslor.

Kärleksfull vänlighet (9 min.).

S.T.O.P (28 min), en akronym som står för:

  • Stopp, stanna upp.
  • Ta ett andetag (Andas).
  • Observera, vad händer i kroppen? Vilka känslor dyker upp?
  • Percive (eng.) – inse, varsebli, fortsätta i medvetenhet och att vara här och nu.

 

Ibland kan vi behöva träna på att känna känslorna, speciellt om vi tenderar analysera och prata OM dem – för det är inte samma sak!
Väck din nyfikenhet och utforska dina känslor

Mer om känslor på bloggen: