Etikettarkiv: Komplext trauma

Separation och Trauma

Separation och osynliga sår i själen som värker genom livet. Om det handlar dokumentären ”De ensamma, en film om adoption”, i SVT play (Tillgänglig fram till 22 jan 2019). Nätverk av neuroner i hjärnan skadas av ACE (Advanced Childhood Experience – Sv. skadliga barndomsupplevelser).  Skadliga händelser under barndomen, är förenat med ett skadligt stresspåslag (Sympatikuspåslag). Dessa händelser skattas på en skala från 1-10. Ju högre poäng på ACE-skalan, desto högre risk för CPTSD (komplext trauma / barndomstrauma). Idag vet man att tidiga insatser förbättrar förutsättningarna att läka trasiga nätverk av neuroner, då hjärnan är plastisk (föränderlig). CPTSD går med andra ord att få bukt på, med rätt hjälp och kunskap.

Lär dig styra kroppens nervsystem till Parasympatikusläge (återhämtningsläge, grönt i bilden ovan). I återtraumatisering befinner sig kroppen i Sympatikuspåslag (gult, orange & rött i bilden ovan), vilket kan jämföras med att trycka gasen i botten, motorn rusar på full effekt! ( Läs mer här på bloggen om nervsystemet och stresspåslag)! (Bildkälla ).

Forskning kring adoption & livskvalité

Forskning påvisar tydliga kopplingar mellan separation i klass med ACE och komplikationer till att uppnå tillfredställande livskvalitét, vilket skärmdumparna från dokumentären nedan förmedlar.

Missbruk & Trauma – flykt från negativa känslor & stress. Gabor Maté om sambandet mellan missbruk & trauma.
Livskvalité & Trauma
Självmord & Trauma. Se Minds (Självmordslinjen tel. 90 101) senaste kampanj ”Stör döden”.

CPTSD – komplexa sår orsakade av ACE i barndomen

Richard Grannon är specialiserad inom området och har själv ”läkt” sin CPTSD orsakad av ACE. Själv refererar han ofta till Pete Walker, (se även boktips). CPTSD kan översättas till Komplext Post Traumatiskt Stress Syndrom. Triggers (stressutlösande faktorer) utlöser flashbacks (återtraumatiseringläs mer om Flashbackhantering för CPTSD, av Pete Walker). En person med CPTSD upplever och reagerar på en till synes harmlös situation i nutid, med samma förutsättningar som ett värnlöst barn i en utmanande & stressande situation från barndomen. Den vuxne personen i flashback, tappar tillfälligt sina vuxna förmågor och färdigheter. Oförmågan att inte kunna hantera situationen, kan vara starkt skamgenererande. Skam är en välkänd trigger som ofta bidrar till att slita upp det traumatiska ”såret” gång på gång. Ett oläkt trauma består av en ond cirkel av återtraumatiseringar. Slutligen kommer hela personens tillvaro uppslukas av traumat.

Flera trauman över tid

Komplext – innebär att traumat består av flera oläkta trauman. Såren är interpersonella, dvs. de har skadat personens känsloliv på en djupare, komplicerad / komplex nivå. Dessa känslomässiga sår, ger visuella (synliga) skador bland nätverk av neuroner i hjärnan. Neuronerna styr vissa beteenden via signalsubstanser i hjärnan. När dessa nätverk bildas under kritiska perioder i barndomen och barnet samtidigt utsätts för skadlig stress (forskningslänk), påverkas utvecklingen av nätverk negativt.

Richard Grannon väljer att benämna problematiken som uppstår till följd av de skadade nätverken av neuroner i hjärnan, som en Respons (inlärt beteende på stressorer) CPTS-R.   Bokstaven “D” i CPTSD står för Disorder. Något som Grannon menar blir problematiskt eftersom personlighetsstörningar / personlighetssyndrom även benämns ”disorder” (Sv. ”störning”/ ”syndrom”).

Till skillnad från CPTSD, är personlighetsstörningar/ personlighetssyndrom inte alltid reversibla (läkningsbara).  Ofta är dem mer bestående och svårbehandlade (delvis pga. att det ofta saknas självinsikt hos diagnosinnehavaren) och bör inte blandas ihop med CPTSD, pga. denna viktiga skillnad!

Läkning av CPTSD

Richard Grannon lär nedan ut ett hjälpmedel som en del i att lära in ett nytt beteende, ett led i att kunna ersätta den dysfunktionella responsen kopplat till CPTSD. Han kallar modellen för ”handimonic”, vilket jag har valt att översätta till ”5-fingermodellen”. Genom att med tummen och pekfingret på din dominanta hand, tappa på den andra handens fingrar, samtidigt som du lär in vad dem fem fingrarna ska påminna dig om;

Tummen: ”Jag är kung/drottning/herre, över mitt eget känsloliv”

Pekfingret: Pekar bort från dig själv mot traumat, för att påminnas om att traumat inte är en del av dig – det är inte ditt fel, att du blivit utsatt för trauma. Traumat är inte en del av ”vem” du är. Traumat är en ful varelse utanför dig själv (jmf m. Gollum – Lord of the Rings ).

Långfingret: Påminner dig själv om att du (med ett vänligt leende på läpparna) kan sätta gränser. Vänligen men bestämt, träna på att säga nej! Träna på sunda gränssättningar (Gratis e-kurs i sunda gränssättningar).

Ringfingret: Påminner dig om relationen till dig själv, som den viktigaste. Ta ett djupt andetag och checka in ”hur du mår”. Vilka behov behöver du tillgodose? -Sömn, mat, vila, fysisk aktivitet, intellektuella och psykiska behov.

Lillfinget: Som naturligt spretar lite, påminner dig om att lämna alla situationer du inte känner dig bekväm i. Bli medveten om dina känslor. Du kan välja att lämna dem situationer, där du känner olust/obehag, som får dig att må dåligt.

 

Problematiken vid CPTSD

Nedsatt resilience, motståndskraft och återhämtningsförmåga till motgångar i livet. Nedsatt förmåga till självmedkänsla (eng. Self-compassion). En destruktiv ”inre kritiker”. – Istället för förmågan att coacha, stötta och positivt lyfta sig själv och sitt humör, i stunder av motgång. Sist men inte minst, oförmåga att processa och stå ut med negativa känslor (läs mer om känslohantering här i bloggen).

En person med CPTSD är en fullt fungerande människa, så länge inga yttre påfrestningar krockar med förmågorna ovan. Dessa ”färdigheter” eller förmågor, går att träna upp med ”rätt” hjälp, stöd och ihärdighet. Det är inte ”enkelt” och kräver en stor portion uthållighet och målmedvetenhet. Det viktigaste är ATT det går!

Den inre kritikern

Den ”inre kritikern” har infiltrerats av ett ”virus”. Det är den del av dig som motsvarar din moral, som talar om för dig vad som är ”rätt” och ”fel”. Den har blivit ersatt av en förgörande, nedtryckande inre ”mobbare”. Du behöver lära dig ett nytt sätt att ”prata med dig själv” på. Ersätt din ”inre kritiker” med en uppskattande positiv coach.

Dina misstag är dina läromästare. Du gör så gott du kan tills du kan bättre, då gör du bättre! Utan misstag, lär vi oss inte något nytt! Det gör ”ont” att växa, precis som växtvärk. Vi behöver stimuleras och växa som människor, för att inte stagnera (stanna i utveckling) och vissna som människor.

Lär dig titta på motgångar med nyfikenhet och fantasi. Fråga dig själv, ”vad ska jag lära mig av det här?”. Leta efter förebilder, en person som själv uppnått det du vill uppnå. Vad kan du lära från den personen? Finns det andra människor som klarat av det hinder du står inför? Vad kan du lära från deras misslyckanden/försök? Alla människor som har lyckats, har lyckats överkomma sina misstag. Ingen människa är ofelbar. Jag gör så gott jag kan, tills jag vet bättre, då gör jag bättre!

Tre konstruktiva frågor att ställa vid motgångar (av traumaspec. kiropraktor Martin Fransson, Welledge);   1. Hur kan det nu bli bättre än det här? 2. Vad mer är möjligt? 3. Vad är ”rätt”  med den här situationen, vilka fördelar kan jag dra ur den här erfarenheten?

Självmedkänsla

Inom oss alla bor det ”lilla barnets sårade känslor”. Genom att lära sig se och bekräfta sina känslor och ta dem på allvar, får vi nyckeln till vilka behov vi behöver uppfylla för att kunna ta ansvar över vårt välbefinnande och vårt liv. Känslornas syfte är att signalera och uppmärksamma oss på behov som behöver tillfredställas, därför har vi fler negativa känslor än positiva.

”Självmedkänslan” motsvarar den inre kärleksfulla föräldern. En kärleksfull famn barnet går till för att få tröst. Föräldern som vet hur man tröstar och ger oss det vi behöver för att kunna må bra. Den lär oss hur vi ska vara snälla mot oss själva på ”rätt” sätt, och sätta sunda gränser där det behövs. Kärleksfullt och handfast! (Se videoövning på Vimeo). Lär dig upptäcka dina triggers och hantera känslomässiga flashbacks, för du är värd att må bra. Utan självmedkänsla, saknas förutsättningar att förstå att man är lika mycket värd som alla andra. Insikt att man besitter styrka och förmåga, att ta ansvar över sin hälsa och välbefinnande.

Resilience

Motståndskraft mot stress. Återhämtning och förmågan till självläkande egenskaper (homeostas) i kroppen. HPA-axeln och binjurarnas återhämtning efter att stressresponsen varit påslagen, kräver dygn av återhämtning. Lär dig lyssna på kroppens signaler och självreglera ditt nervsystem. Öva på; andningsövningar, Yoga, massage, qi- gång, meditation, Mindfulness, självmedkänsla – (App-tips på Sv.),  tacksamhetsövningar, föra dagbok, känslomässig stabilitet, EFT / Tapping / EMDR, synka andningen med din hjärtrytm, mm. Lär dig avslappning och se till att få en bra dygnsrytm med regelbundna sovtider. Sömnen är A och O för återhämtning.

Sist men inte minst, lär dig processa dina känslor och bli herre över ditt eget känsloliv. Detta sammantaget kommer höja din emotionella  intelligens och göra dig bättre målorienterad och motståndskraftig mot hinder och motgångar som uppstår längs med livets väg. Här kan du läsa mer om resilience-strategier.

Vikten av att processa känslor & stå ut med negativa känslor vid CPTSD

 

 

Gör ditt ACEtest här

Ett ACEtest mäter antalet återkommande stressfyllda erfarenheter under barndomen, vilka är riskfaktorer för att utveckla Komplext Trauma. Felittis ACE studie 1998, kom fram till att de som skattade högt på frågor (ACEtest) som rörde svåra upplevelser under barndomen, hade högre risk att drabbas av folkhälsosjukdomar och för tidig död. De led även i större utsträckning av sjuklig övervikt. ACEtest (Adverse Childhood Experience) ställer frågor om stressfyllda erfarenheter från barndomen och frågorna har någorlunda  översatts till Svenska i följande test:

(Källa: LYLES hämtad från; http://www.barnafrid.se)

Det Engelska originalet finns fritt att tillgå på nätet. Här har jag sammanställt några länkar:

Interaktivt ACEtest (summan räknas ut automatiskt): ACE_1

Samma version fast Utskriftvänligt ACEtest: ACE_2

ACEtest från ACE studien (pdf) : ACE_3 

Webb versionen av ACEtest ovan: ACE_4

Webbtest med infotext om ACE: ACE_5

Självsummerande webbtest ACEtest: ACE_6

ACEtest – Höga poäng ökar sannolikheten för komplext trauma

Personer som lider av komplext trauma, kan inte själva rå för det. Man är inte ”sjuk” för att man bär på ett trauma, men man har betydligt högre risk att ådra sig folkhälsosjukdomar,  ju fler poäng man skattar på ett ACEtest. Olika människor drabbas olika hårt av liknande händelser. Varför det är den egna upplevelsen, som står i centrum. Personen kan aldrig själv påverka, om upplevelserna kommer manifesteras till ett trauma eller inte. Med andra ord, svåra händelser behöver inte resultera i ett komplext trauma. Det är bara tiden som kan avgöra om så är fallet. Man vet att det finns skyddande omständigheter och att det finns försvårande omständigheter, för att utveckla komplext trauma. ACE-test ger som högst 10 poäng. Lyssna på traumaspecialisten Johanna Brynielsson när hon förklarar ”Därför spelar antalet trauman i livet roll”.

Stressresponsen – kroppens ”reservgenerator”

Problemet är att symtomen lätt kan misstolkas som mindre allvarliga, eller leda till feldiagnostiseringar inom sjukvården. Man kan t ex. inte bota ett trauma med en Gastric By Pas operation (överviktsoperation). Traumat sätter sig i kroppens nervsystem och bidrar till underutvecklade funktioner i hjärnan. Funktioner som behövs för att hantera och lugna ner hjärnans Alarmsystem (aktiveras vid hot eller fara) för att inte Stressresponsen ska gå  igång i onödan. Personer med komplext trauma är känsligare för vissa former av stresspåslag som påminner om tidigare stressande livshändelser från barndomen. Varpå Stressresponsen aktiveras i situationer som indirekt saknar ett reellt ”hot” (i ”nutid”). Det räcker med att någonting påminner om tidigare trauma. Stressresponsen är en slags reservgenerator som får kroppen att förbruka sina reservlager. Efter att ha aktiverats behöver man extra lång tid för återhämtning, om inte kroppen ska ta stryk.

”Traumat fungerar som ett fiskespö, som med sin krok fiskar fram gamla traumatiserande händelser och förstärker nyare situationer med gamla ”minnesbilder” från traumat. 

Fiskekrokar med gamla minnesbilder

Det innebär att en vuxen person upplever vissa händelser som mer stressande än icke traumatiserande personer. När så sker, förstärks situationen i nutid, för den traumatiserade personen, genom att det dolda traumat ”blir väckt till liv”. Tidigare negativa upplevelser (lagrade som splittrade / osammanhängande minnesbilder) har lagrats i Amygdala från barndomen. Något omgivningen varken vet eller ”ser”. Det här blir  i sin tur svårt för omgivningen att relatera till. Omgivningen ”ser” ju inte det gamla traumat och upplever att personen överreagerar eller reagerar märkligt. Omgivningen ”ser” ju bara det som hänt ”här och nu”.

Det dolda traumat

En annan försvårande omständighet är att traumat kan innehålla sk. omedvetna upplevelser. Upplevelser som ligger utanför det egna medvetandet.  Trauman är relaterade till situationer där barnet blivit överväldigad och tröstlöst och där omgivningen inte uppmärksammat detta (neglekt) eller varit oförmögna att lugna och trösta barnet (otillräcklig föräldrarförmåga). Barnet kan ha utvecklat styrkor för att dölja sina reaktioner, beroende på hurtillåtande” eller ”känslig” omgivningen har varit. Ett barn som fått negativ respons på sina reaktioner, kommer försöka förtrycka eller anpassa sina reaktioner, för att vara omgivningen till lags.

De fyra F:en i försvarssystemet

Vi reagerar alla olika på stress, beroende på faran, -hotets karaktär. Om en björn anfaller oss, gör vi bäst i att ”spela död” (frysa). Om vi blir jagade, gör vi bäst att fly och är det en fara vi kan övermanna, försvarar vi oss bäst med att slåss (fäkta). Blir vi känslomässigt förnedrade, mobbade, förtryckta eller uthängda, tenderar vi att ”lossas som det regnar” / spelar oberörda (foga). På engelska kallas dessa försvarsmekanismer för Fight, Flight, Freze or Fawn. Fly Fäkta Frysa( till is) eller Foga (anpassa oss, vara till lags). Hur vi reagerar styr vi dock inte över, eftersom reaktionerna är instinkter, lagrade i vår reptilhjärna. När vi reagerar via instinkter är vårt förnuft bortkopplat. Vi har alltså inte längre tillgång till vårt intellekt. Vårt beteende blir primitivt – styrt via instinkter.

DNA överför information till nästa generation

Tack vare att trauma påverkar vår epigenitik, och kan förändra vårt DNA, så ärver vår avkomma, via instinkterna, en förhöjd känslighet för det som utlöst Stressresponsen, hos förfäderna. På så vis lyckades stenåldersmänniskan överleva dödliga faror, trots oförmåga att verbalt varna sin efterkomma. Det ligger alltså i våra instinkter att vara extra försiktiga och vaksamma mot potentiellt dödliga faror så som, ormar, spindlar, giftiga (röda) bär, och växter. Våra instinkter varnar oss för fara via hjärnans Alarmsystem.

Trauma leder till outvecklat regleringssystem

När vårt Alarmsystem larmats för ofta och frekvent och aktiverat Stressresponsen, utan att vi hunnit återhämta oss, bidrar det till en utmattning av systemet och vi får en ökad stresskänslighet. Detta är vad som sker med barn som utsätts för för stora stresspåslag under sin uppväxt. Det fokus som barnet hade behövt till att utveckla hjärnan gick istället åt till Stressresponsen.

Barnets hjärna är under ständig utveckling och den egna inre lugnande och självreglerande förmågan outvecklad. Om barnets föräldrar och omgivning inte förmår skydda och lugna barnets känsliga och outvecklade Alarmsystem från att aktivera Stressresponsen. Påverkar detta hjärnans utveckling negativt. Barnets regleringssystem riskeras hämmas i utvecklingen.  Barnet har då fått bestående ”skador” och blivit traumatiserat. Det innebär att det inre Alarmsystemet lättare kommer gå igång och starta Stressresponsen. Det här kommer visa sig i situationer där (den vuxna) personen annars hade kunnat bemästra och förhindrat aktivering av Stressresponsen, genom självregleringen (om regleringssystemet fått utvecklats normalt).

Föräldrarskapet

Dem flesta är nog medvetna om att barn är sårbara. Att föräldrar omedvetet traumatiserar sina barn, pga egna obearbetna trauman i bagaget, är tyvärr vanligt. Det bästa vi kan göra för att försöka undvika att trauman upprepar sig i generationer, är att bearbeta  egna problem innan man skaffar barn. Att man är ödmjuk inför sina egna fel och brister och försöker vara lyhörd på om man behöver förändra något i sitt eget beteende. Det finns inga perfekta föräldrar. Det är tyvärr dem som tror de är felfria, som skadar sina barn mest. Förnekelse är ett av våra vanligaste och starkaste försvar. Det är först när vi kan se på våra fel och misstag med ödmjukhet som vi har störst chans att rätta oss för att förhindra att skada våra egna barn.

Viktigt att veta om god föräldrarförmåga

Amerikas svar på Bowlby (anknytningsteorins fader) heter Allan Shore, i den här artikeln tar han upp viktiga aspekter för en god föräldrarförmåga. Så som t ex. skam. Skam i små portioner är viktig för barnets socialiseringsprocesser, för att utvecklas som de ska. Förmågan att känna sig förlägen och generad kommer först runt 14-månaders ålder. När mammans ”nej” får barnet att förläget böja ner huvudet, med en påtaglig ledsamhet.

Skam i uppfostran

I följande situation växlar barnet från upphetsning till att backa och slutligen återgå till upphetsning;  Barnet har kladdat på väggen, och visar stolt  upp sitt mästerverk när mamman säger ifrån, barnet ryggar förläget, slutligen leder situationen till att de gemensamt tvättar bort misstaget på väggen. Resultatet av en sådan här episod är att hjärnan får sig ett rejält träningspass. Här tränas olika delar av hjärnan i att samverka, vilket stärker hjärnans system. Det resulterar i en positiv utveckling av Frontalloben och Limbiska systemet (känslocentrum). När integrering av dessa system sker utvecklas Självregleringssystemet, med förmågan till resiliency och återhämtningsförmåga.

Negativ skam

Produktiv skam är förenat med en snabb återhämtning. Förlängd skam leder istället till att barnet lär sig stänga ner eller i värsta fall utveckla en överkänslighet och kanske till och med våldsbenägenhet.  Fundera på en situation som lett till att du känt en överväldigande skam och genans. När en sådan situation pågått för länge, utan lättnad, tenderar du då inte vilja fly eller bara försvinna?

Ditt eget beteende präglar barnet

Den viktigaste faktorn för en stimulerande emotionell och intellektuell tillväxt hos ditt barn är ditt eget beteende. Vad du gör – det du inte gör, hur du uppmuntrar och hur du visar känslor. Om barnets hjärna liknas vid en ”hårdvara” är det du som förälder som står för ”mjukvaran”. När du förstår ”hårdvaran” kommer du lättare kunna anpassa ”mjukvaran” (ditt beteende) för att främja barnets välbefinnande.

Föräldrar med en egen otrygg anknytning i bagaget, kan behöva extra mycket stöd och hjälp för att inte automatiskt och omedvetet föra över detta på sina barn (Läs mer om anknytning)

Symtom på otrygg anknytning:
  • Nedsatt affektreglering ( svårt att reglera sina egna känslor)
  • Otrygga och dysfunktionella relationer
  • Frånvaro av nära vänner
  • Frånvaro av intima kärleksrelationer
  • Svart/vitt förhållningssätt i vissa relationer
  • Idealisering av föräldrarna (antingen onda / goda)
  • En egen historia med föräldrar som brustit i sin föräldrarförmåga (praktiskt, känslomässigt eller materialistiskt)
Trygg miljö präglar barnet för livet

Det är barnets första två år som är extra kritiska. Eftersom det är då barnets mentala grund läggs för hur han eller hon kommer agera genom livet. Bara under barnets fösta år växer hjärnan från 400g till 1000g. En viss del av utveckligen är given genom genetiska faktorer medan den hur hjärnan kommer utvecklas till största delen kommer vara beroende av den känslomässiga interaktionen, där du är en viktig del. Människans hjärna utvecklar 70% av sin DNA efter födseln. Den här utvecklingsprocessen är direkt kopplad till en tidig berikande miljö och dess sociala erfarenheter.

Den goda föräldrarförmågan

Framgångsrik uppfostran handlar inte bara om intuition, instinkt och göra det sin egen mamma alltid gjort. Det handlar inte heller om att pusha sitt barn i alfabetsträningen, multiplikationstabellen, eller idrott. Genom att se barnet för den hon är, som en egen individ, med egna tankar, känslor och kognitiv förmåga, kan vi maximera och stimulera relationen till det nyfödda barnet.

Varför är inte komplext trauma en diagnos

Ett stort problem i vårt samhälle, är det faktum, att tillståndet inte ens existerar i diagnosmanualen. Det medverkar till att kunskaperna är väldigt begränsade, vilket i sig gör komplext trauma svårare att upptäcka. Det är väldigt få, som därför besitter kompetens att behandla. Vilket gör det svårt för de drabbade att få rätt hjälp.  Detta innebär inte att du som drabbad ska känna hopplöshet. För det finns hjälp och genom att själv skaffa kunskaper om komplext trauma, kan du lättare själv sätta ord på vad du behöver jobba med. Här kan du lyssna på Johanna Brynielsson, psykolog och psykoterapeut, berätta om komplext trauma i Radio P4.

I nedanstående video, berättar psykologen Kati Morton om komplext trauma. Det märks dock att hon själv saknar full förståelse av dess innebörd, när hon här försöker förklara. Men hon berättar väldigt bra, varför det inte är en ”erkänd” diagnos samt varför det inte finns med i diagnosmanualen:

Skillnaden mellan PTSD och komplext trauma

PTSD är en enskild händelse som har utlöst ett trauma. Medan komplext trauma är mycket mer komplicerat än så. Det innebär nämligen flera svåra händelser, ibland utanför det egna medvetandet, som traumatiserat oss gång på gång på gång. Många går i villfarelsen, att detta per automatik innebär att du då splittrats så svårt i ditt innersta, att du utvecklat en personlighetsstörning, vilket absolut inte måste vara fallet. Många lever helt ”normala” liv, men lidandet är omänskligt. Att inte veta ”vad” som utlöser traumat eller förstå när man är återtraumatiserad, eller att detta upprepar sig hela tiden, blir väldigt smärtsamt. Att leva blir ett omänskligt lidande. Det är aldrig ditt fel, att du bär på ett trauma!

Samband mellan ACE och komplext trauma

Att ha traumatiserats svårt i sin egen uppväxt (ACE) av sin egen familj, är även något som försvårar omständigheterna. Därför din egen ”flock” kommer inte erkänna att de är förövare. Förnekelsen är fruktansvärt smärtsam. Den kommer troligtvis bidra till att det blir extremt svårt att själv inse vad man varit med om, och förstå dess allvar. Läs mer om trauma här i bloggen; trauma i barndomen (-Här kan du ta reda på om du har traumarelaterade händelser från din barndom och räkna ut dina egna ACE poäng) ,anknytningstrauma, anknytningsmönster, trauma & känslor, trauma certifierad, traumasorg, stressresponsen. Senaste forskningen kring sexuella övergrepp och NPF / AST.

Boktips

Den emotionellt frånvarande mamman” eller The Emotionally Absent Mother: How to Recognize and Heal the Invisible Effects of Childhood Emotional Neglect av Jasmin Lee Cori.

Bilkälla, Adlibris

Sist men inte minst: Adult Children of Emotionally Immature Parents av Gibson, Lindsay C.

Bildkälla, Adlibris

 

Trauma-certifierad – När ska vård och skola i Sverige anpassa sig?

Trauma-Certifierad eller ”Trauma informd care” finns i USA, men inte i Sverige. Nu går Opraha ut och sprider ordet om komplext trauma! Se inslaget  från ”60 minutes” här:

Programmet fortsätter att sprida mer kunskaper om hur man kan bemöta barn och ungdomar från ett annat perspektiv. Ett perspektiv som fokuserar mer på ”Vad barnet har varit med om” än vilken diagnos barnet har, eller varför barnet agerar som det gör. Se fler inslag här.

Trauma-certifierad vård

I Sverige har vi förstås inget motsvarande begrepp, varför jag i brist på annat valde trauma-certifierad. Frågan är när Sveriges kommuner och landsting skall skaffa sig kompetensen, som nu sprids världen över? I Svedala biter dock byråkraterna på Socialstyrelsen ihop och propsar på att psykiatrin i första hand ska stå för KBT-behandling, och inget annat! Något som alltså inte biter på trauma. Jämför traumavården inom somatiken och akutsjukvården. Inom denna enhet har man ”förstådd” allvaret bakom begreppet. Kanske något raljerande uttryckt, men i allra högsta grad relevant.

Folkhälsopreventionens brister

Jag som själv gått utbildningen för BVC-sköterskor och Distriktsköterskor kan intyga att kunskaperna om traumats påverkan på folkhälsosjukdomar inte belystes under utbildningen. Detta trots att VC skall fungera som informationskälla till att upplysa befolkningen om orsak / verkan av levnadsvanor kopplat till folkhälsosjukdommar samt erbjuda samtalsstöd vid psykisk ohälsa. En Dsk-sköterska kan vara hur duktig som helst på samtalsmetoder, men om hon inte besitter grundläggande kunskaper till den största faktorn bakom sjuklig övervikt, kan man ifrågasätta etiken bakom Socialstyrelsens riktlinjer (med hänvisning till ACE-studien, se artikel 10 med Dr Felitti).

Johanna Brynielsson: Psykisk traumatisering, diagnostik och behandling

Psykiatrin i Sverige saknar Trauma-Certifierad personal

Trenderna inom psykiatrin är en sorglig följetong med alltför dyrbara och problematiska paradigmskiften i bagaget. Det kanske inte är så konstigt, om jag nämner att dem skador ett trauma bidrar till i barnets hjärna, symtomatiskt liknar dem vid ADHD och andra NPF-tillstånd? Det leder obehandlat till nedsatt förmåga att hantera motgångar i livet och präglar beteendet till den grad att det enligt ACE-studien, är den viktigaste orsaken bakom dem dödligaste folkhälsosjukdommarna, så som övervikt, hjärt och kärlsjukdomar, missbruk och autoimmuna sjukdomar. Det leder även till en livslång stresskänslighet, eftersom traumat i sig är en stressbelastning.

Läget i Sverige – kunskapsbrist

Sverige lider allvarlig brist på Trauma-certifierad personal.

Utdrag från svenska wiki: ”Situationen i Sverige verkar i många avseenden likna 1980-talets USA då man trodde att endast krigsveteraner drabbades av PTSD. I Sverige kopplas Komplex PTSD på det stora taget enbart samman med upplevelser av krig och flyktingskap varför det saknas djupare kunskap om andra patientgrupper. Trauma Center i USA som grundades av Bessel van der Kolk gjorde en kartläggning för ett tiotal år sedan vilka typer av trauman som remitterade patienter exponerats för.[8] Kartläggningen kan ge en fingervisning om vad som gäller även för svenska patienter som lider av Komplex PTSD.”

Orsaker bakom komplext trauma, förekomst / upphovsmekanismer:
1. Förlust/separation – 98,6 procent
2. Omsorgssvikt – 91,4 procent
3. Fysisk misshandel – 80,0 procent
4. Sexuella övergrepp – 74,3 procent
5. Emotionella övergrepp – 85,7 procent
6. Övriga trauman – 91,4 procent
7. Bevittnat våld – 87,1 procent
8. Missbruk inom familjen – 75,7 procent

Dokumentär om anknytningstrauma och feldiagnostisering

I den här dokumentären från SVT, skildras Odettes liv. En 12-årig tjej, som blev feldiagnostiserad med Asperger. Hennes mamma fick en Postpartumdepression och fick svårt att knyta an till dottern. Filmen heter ”Diagnosen” och kan ses fram till och med 15 oktober 2018. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat med 100% på tio år. Siffran får tala för sig själv.

Här i bloggen kan du läsa mer om trauma i barndomen: komplexttrauma, trasslig uppväxt, om anknytningstrauma., känslor och trauma – (Mer information på olika sidor kommer tillföras löpande, parallellt med nya blogginlägg).

Kunskapskällor på nätet

Den som idag fått insikt om ett barndomstrauma är hänvisad till egenvård eller att vända sig till privata psykoterapeuter med traumakompetens, vilket tyvärr inte många har råd med. Landets fåtal traumacenter, har inte kapacitet nog och prioriterar främst krigsoffer.

På nätet finns dock mycket information att hitta från personer som innehar Trauma-certifierad kunskap, eller på eng. Trauma informed. Trauma Recovery University drivs av Athena Moberg and Bobbi Parish. De erbjuder ”safe zones” – självhjälpsgrupper på Facebook och ett 100-tal nedladdningsbart självhjälpsmaterial samt en YouTube-kanal sen fyra år tillbaks.

Vad kan man själv göra – skaffa trauma-certifierad kunskap

Efterlevande från inbördeskriget i Rawanda har blivit behjälpta av Peaceful heart Network , genom ”Tapping”, vilket kan användas som en stabiliseringsmetod. Pete Walker erbjuder guidning genom återtraumatisering eller sk ”flashbacks” genom det här nedladdningsbara materialet,. I en senare utgåva ger Pete Walker 13 punkter för säkert tillfrisknande. Dag Nordanger förklarar tydligt vad som händer med hjärnan i den här bildpresentationen.  I videon nedan ser du honom även förklara ”Toleransfönstret”. Dag Nordanger är specialiserad på traumabehandlingen TMO (Trauma Medveten Omsorg), och är samordnare för nätverket CACTUSChild and Adolescent Complex TraUma Society, (länk finns längre ned på den här sidan). Eftersom traumat är beläget i Amygdala, bör behandlingen följa en bestämd ordning. Annars riskerar man orsaka återtraumatisering. Traumat går inte att ”prata” bort hos en vanlig psykolog. Frågan är om det är etiskt försvarbart av lanstingspersonal, att bevittna någon med trauma, utan att kunna erbjuda vård? Hur får det patienten att må? Kan det i sig föranleda återtraumatisering? – Känslan av att inte få den hjälp man behöver, trots att man söker hjälp.

Artiklar:

(För dig som är intresserad av forskning kommer här ett utdrag artiklar / uppsatser)

1. Childhood life events, immune activation and the development of mood and anxiety disorders: the TRAILS study. Jonker, I., Rosmalen, J. G. M., & Schoevers, R. A. (2017). Translational Psychiatry, 7(5), e1112.

2. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma
Teicher, Andersen & Polcari.
Psychiatr Clin N Am. June (2002)Vol. 25, Issue 2, s.397–426.

3. Environmental and Genetic Influences in Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and its Comorbidities (93s). Capusan, A.J. Doktorsavhandling, (2016).

4. Understanding the potency of stressful early life experiences on brain and body function.
B. S. Mc Ewan., Metabolism Clinical and Experimental 57 (Suppl 2) (2008) s.11–15.

5. Adverse childhood experiences, allostasis, allostatic load, and age-related disease.
A. Danese , B. S. Mc Ewan., Physiology & Behavior 106 (2012) s.29–39.

6. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma.
Martin HTeicher MD, PhD. Susan L.AndersenPhD, AnnPolcari PhD, Carl M.AndersonPhD, Carryl P.Navalta.
Psychiatric Clinics of North America
Vol. 25, Issue 2, June (2002), s.397-426.

Fler Artiklar:

7. The Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study: overview of the first 40 years, with an eye to the future
Richie Poulton • Terrie E. Moffitt • Phil A. Silva
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol (2015) 50:679–693 (DOI 10.1007/s00127-015-1048-8).

8. What happens in early childhood can matter for a lifetime. (2s. Pdf. 2015, Developingchild Harvard.edu).

9. Neurobiological consequences of juvenile stress: A GABAergic perspective on risk and resilience. AnneAlbrecht, IrisMüllerc, ZivArdia, GürselÇalışkan, DavidGruberd, SebastianIvens, MenahemSegale, JoachimBehr, UweHeinemannd OliverStorkch, GalRichter-Levin. 23s  Neuroscience & Biobehavioral Reviews Vol 74 part A March (2017), s.21-43

10. Relationship of childhood abuse and household dysfunction of many of the leading causes of death in adults. e adverse childhood experiences (ACE) study.  Felitti et.al.
American Journal of Preventive Medicine in 1998, Vol.14, s.245–258

11. Traumahistorik och traumarelaterad symtombild hos patienter inom vuxenpsykiatri.  Deskriptiv studie, Johanna Brynielsson (2014).

12. Toxic Stress in Children and Adolescents (26s.)
BUCCI, MARQUES, OH, ET AL
Advaces in pediatrics (2016) Vol. 63, Issue 1, s403–428

13. ”Is It ADHD or Child Traumatic Stress” – NCTSN (11s. Pdf ).

14. VAR FINNS HJÄLPEN?
– om komplex traumatisering och traumabehandling. Charlotte Block, Ersta Sköndal Högskola, Uppsats (2012).

Bloggartiklar:

Network Autism.org – Autistic spectrum condition and attachment – what’s the connection?

​The Atlantic Magazine- How-childhood-trauma-could-be-mistaken-for-adhd/
ACEs too high  – Childhood-trauma-leads-to-lifelong-chronic-illness-so-why-isnt-the-medical-community-helping-patients/

🌐 Webbsidor:

🌐 NCTSN- The National Child Traumatic Stress Network 

🌐 Artiklar & Litteraturlista från: CACTUS – Norskt internationellt Kompetens Centrum för utvecklingstrauma.

🌐 The Center on the Developing Child, Harvard University

🌐 SAMHSA – Substance Abuse and Mental Health Service Administration, ( is the agency within the U.S. Department of Health and Human Services that leads public health efforts to advance the behavioral health of the nation).

ADHDsysterns YouTube-spellista om trauma

🎓 Trauma experter:

Bessel Van Der KolkDaniel SiegelPete WalkerStephen PorgesPeter LevineDag Nordanger, Johanna Brynielsson, Anna Gerge, Allan Schore ,