Etikettarkiv: NPF

NeuroPsykiatrisktFunktionshinder

Trauma-certifierad – När ska vård och skola i Sverige anpassa sig?

Trauma-Certifierad eller ”Trauma informd care” finns i USA, men inte i Sverige. Nu går Opraha ut och sprider ordet om komplext trauma! Se inslaget  från ”60 minutes” här:

Programmet fortsätter att sprida mer kunskaper om hur man kan bemöta barn och ungdomar från ett annat perspektiv. Ett perspektiv som fokuserar mer på ”Vad barnet har varit med om” än vilken diagnos barnet har, eller varför barnet agerar som det gör. Se fler inslag här.

Trauma-certifierad vård

I Sverige har vi förstås inget motsvarande begrepp, varför jag i brist på annat valde trauma-certifierad. Frågan är när Sveriges kommuner och landsting skall skaffa sig kompetensen, som nu sprids världen över? I Svedala biter dock byråkraterna på Socialstyrelsen ihop och propsar på att psykiatrin i första hand ska stå för KBT-behandling, och inget annat! Något som alltså inte biter på trauma. Jämför traumavården inom somatiken och akutsjukvården. Inom denna enhet har man ”förstådd” allvaret bakom begreppet. Kanske något raljerande uttryckt, men i allra högsta grad relevant.

Folkhälsopreventionens brister

Jag som själv gått utbildningen för BVC-sköterskor och Distriktsköterskor kan intyga att kunskaperna om traumats påverkan på folkhälsosjukdomar inte belystes under utbildningen. Detta trots att VC skall fungera som informationskälla till att upplysa befolkningen om orsak / verkan av levnadsvanor kopplat till folkhälsosjukdommar samt erbjuda samtalsstöd vid psykisk ohälsa. En Dsk-sköterska kan vara hur duktig som helst på samtalsmetoder, men om hon inte besitter grundläggande kunskaper till den största faktorn bakom sjuklig övervikt, kan man ifrågasätta etiken bakom Socialstyrelsens riktlinjer (med hänvisning till ACE-studien, se artikel 10 med Dr Felitti).

Johanna Brynielsson: Psykisk traumatisering, diagnostik och behandling

Psykiatrin i Sverige saknar Trauma-Certifierad personal

Trenderna inom psykiatrin är en sorglig följetong med alltför dyrbara och problematiska paradigmskiften i bagaget. Det kanske inte är så konstigt, om jag nämner att dem skador ett trauma bidrar till i barnets hjärna, symtomatiskt liknar dem vid ADHD och andra NPF-tillstånd? Det leder obehandlat till nedsatt förmåga att hantera motgångar i livet och präglar beteendet till den grad att det enligt ACE-studien, är den viktigaste orsaken bakom dem dödligaste folkhälsosjukdommarna, så som övervikt, hjärt och kärlsjukdomar, missbruk och autoimmuna sjukdomar. Det leder även till en livslång stresskänslighet, eftersom traumat i sig är en stressbelastning.

Läget i Sverige – kunskapsbrist

Sverige lider allvarlig brist på Trauma-certifierad personal.

Utdrag från svenska wiki: ”Situationen i Sverige verkar i många avseenden likna 1980-talets USA då man trodde att endast krigsveteraner drabbades av PTSD. I Sverige kopplas Komplex PTSD på det stora taget enbart samman med upplevelser av krig och flyktingskap varför det saknas djupare kunskap om andra patientgrupper. Trauma Center i USA som grundades av Bessel van der Kolk gjorde en kartläggning för ett tiotal år sedan vilka typer av trauman som remitterade patienter exponerats för.[8] Kartläggningen kan ge en fingervisning om vad som gäller även för svenska patienter som lider av Komplex PTSD.”

Orsaker bakom komplext trauma, förekomst / upphovsmekanismer:
1. Förlust/separation – 98,6 procent
2. Omsorgssvikt – 91,4 procent
3. Fysisk misshandel – 80,0 procent
4. Sexuella övergrepp – 74,3 procent
5. Emotionella övergrepp – 85,7 procent
6. Övriga trauman – 91,4 procent
7. Bevittnat våld – 87,1 procent
8. Missbruk inom familjen – 75,7 procent

Dokumentär om anknytningstrauma och feldiagnostisering

I den här dokumentären från SVT, skildras Odettes liv. En 12-årig tjej, som blev feldiagnostiserad med Asperger. Hennes mamma fick en Postpartumdepression och fick svårt att knyta an till dottern. Filmen heter ”Diagnosen” och kan ses fram till och med 15 oktober 2018. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat med 100% på tio år. Siffran får tala för sig själv.

Här i bloggen kan du läsa mer om trauma i barndomen: komplexttrauma, trasslig uppväxt, om anknytningstrauma., känslor och trauma – (Mer information på olika sidor kommer tillföras löpande, parallellt med nya blogginlägg).

Kunskapskällor på nätet

Den som idag fått insikt om ett barndomstrauma är hänvisad till egenvård eller att vända sig till privata psykoterapeuter med traumakompetens, vilket tyvärr inte många har råd med. Landets fåtal traumacenter, har inte kapacitet nog och prioriterar främst krigsoffer.

På nätet finns dock mycket information att hitta från personer som innehar Trauma-certifierad kunskap, eller på eng. Trauma informed. Trauma Recovery University drivs av Athena Moberg and Bobbi Parish. De erbjuder ”safe zones” – självhjälpsgrupper på Facebook och ett 100-tal nedladdningsbart självhjälpsmaterial samt en YouTube-kanal sen fyra år tillbaks.

Vad kan man själv göra – skaffa trauma-certifierad kunskap

Efterlevande från inbördeskriget i Rawanda har blivit behjälpta av Peaceful heart Network , genom ”Tapping”, vilket kan användas som en stabiliseringsmetod. Pete Walker erbjuder guidning genom återtraumatisering eller sk ”flashbacks” genom det här nedladdningsbara materialet,. I en senare utgåva ger Pete Walker 13 punkter för säkert tillfrisknande. Dag Nordanger förklarar tydligt vad som händer med hjärnan i den här bildpresentationen.  I videon nedan ser du honom även förklara ”Toleransfönstret”. Dag Nordanger är specialiserad på traumabehandlingen TMO (Trauma Medveten Omsorg), och är samordnare för nätverket CACTUSChild and Adolescent Complex TraUma Society, (länk finns längre ned på den här sidan). Eftersom traumat är beläget i Amygdala, bör behandlingen följa en bestämd ordning. Annars riskerar man orsaka återtraumatisering. Traumat går inte att ”prata” bort hos en vanlig psykolog. Frågan är om det är etiskt försvarbart av lanstingspersonal, att bevittna någon med trauma, utan att kunna erbjuda vård? Hur får det patienten att må? Kan det i sig föranleda återtraumatisering? – Känslan av att inte få den hjälp man behöver, trots att man söker hjälp.

Artiklar:

(För dig som är intresserad av forskning kommer här ett utdrag artiklar / uppsatser)

1. Childhood life events, immune activation and the development of mood and anxiety disorders: the TRAILS study. Jonker, I., Rosmalen, J. G. M., & Schoevers, R. A. (2017). Translational Psychiatry, 7(5), e1112.

2. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma
Teicher, Andersen & Polcari.
Psychiatr Clin N Am. June (2002)Vol. 25, Issue 2, s.397–426.

3. Environmental and Genetic Influences in Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) and its Comorbidities (93s). Capusan, A.J. Doktorsavhandling, (2016).

4. Understanding the potency of stressful early life experiences on brain and body function.
B. S. Mc Ewan., Metabolism Clinical and Experimental 57 (Suppl 2) (2008) s.11–15.

5. Adverse childhood experiences, allostasis, allostatic load, and age-related disease.
A. Danese , B. S. Mc Ewan., Physiology & Behavior 106 (2012) s.29–39.

6. Developmental neurobiology of childhood stress and trauma.
Martin HTeicher MD, PhD. Susan L.AndersenPhD, AnnPolcari PhD, Carl M.AndersonPhD, Carryl P.Navalta.
Psychiatric Clinics of North America
Vol. 25, Issue 2, June (2002), s.397-426.

Fler Artiklar:

7. The Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study: overview of the first 40 years, with an eye to the future
Richie Poulton • Terrie E. Moffitt • Phil A. Silva
Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol (2015) 50:679–693 (DOI 10.1007/s00127-015-1048-8).

8. What happens in early childhood can matter for a lifetime. (2s. Pdf. 2015, Developingchild Harvard.edu).

9. Neurobiological consequences of juvenile stress: A GABAergic perspective on risk and resilience. AnneAlbrecht, IrisMüllerc, ZivArdia, GürselÇalışkan, DavidGruberd, SebastianIvens, MenahemSegale, JoachimBehr, UweHeinemannd OliverStorkch, GalRichter-Levin. 23s  Neuroscience & Biobehavioral Reviews Vol 74 part A March (2017), s.21-43

10. Relationship of childhood abuse and household dysfunction of many of the leading causes of death in adults. e adverse childhood experiences (ACE) study.  Felitti et.al.
American Journal of Preventive Medicine in 1998, Vol.14, s.245–258

11. Traumahistorik och traumarelaterad symtombild hos patienter inom vuxenpsykiatri.  Deskriptiv studie, Johanna Brynielsson (2014).

12. Toxic Stress in Children and Adolescents (26s.)
BUCCI, MARQUES, OH, ET AL
Advaces in pediatrics (2016) Vol. 63, Issue 1, s403–428

13. ”Is It ADHD or Child Traumatic Stress” – NCTSN (11s. Pdf ).

14. VAR FINNS HJÄLPEN?
– om komplex traumatisering och traumabehandling. Charlotte Block, Ersta Sköndal Högskola, Uppsats (2012).

Bloggartiklar:

Network Autism.org – Autistic spectrum condition and attachment – what’s the connection?

​The Atlantic Magazine- How-childhood-trauma-could-be-mistaken-for-adhd/
ACEs too high  – Childhood-trauma-leads-to-lifelong-chronic-illness-so-why-isnt-the-medical-community-helping-patients/

🌐 Webbsidor:

🌐 NCTSN- The National Child Traumatic Stress Network 

🌐 Artiklar & Litteraturlista från: CACTUS – Norskt internationellt Kompetens Centrum för utvecklingstrauma.

🌐 The Center on the Developing Child, Harvard University

🌐 SAMHSA – Substance Abuse and Mental Health Service Administration, ( is the agency within the U.S. Department of Health and Human Services that leads public health efforts to advance the behavioral health of the nation).

ADHDsysterns YouTube-spellista om trauma

🎓 Trauma experter:

Bessel Van Der KolkDaniel SiegelPete WalkerStephen PorgesPeter LevineDag Nordanger, Johanna Brynielsson, Anna Gerge, Allan Schore ,

 

Nytt liv i bloggen

Jag tyckte det var dags att upptatera ADHDsysterns blogg nu, efter alla år i frustration över att inte förstå vad massa konstiga termer betyder så som; en server, host, skillnaden mellan https:// och en www… -adress?! Bloggportal, Binero? Svindyra räkningar!? Ingen service?! 🙃

Så istället för att sätta på mig ”offerkoftan”, beslöt jag mig för att ge dig lite kött på benen i NPF-djungeln!😎  Vad sägs om lite ”nördigt” ordbajseri💩?
Vilka ord, förkortningar och begrepp är det som cirkulerar i denna subkultur? Vad bör jag ha ”koll” på för att inte verka heeelt ”rudis”?!🤓 (jmf. ”bakom flötet, tom i bollen”…)

NPFskolan Del 1 (forts. följer)

Npf= Neuropsykiatriskafunktionsnedsättningar (phu! Heeeelt omöjligt för någon med ADHD att stava till!)😇

”NT” = Det är ju inte alla som lägger sig frivilligt under psykiatrins stenhårda ”diagnosradar”, bara för att upptäcka att jag ”slapp” en diagnos! Dem flesta ”dödliga” låter sig ju faktiskt inte scannas av diagnossystemet, varför dessa till syvenes ”normala” människor, kallas för ”normal tills vidare” 😏 Det är ju ingenting som säger att dem inte har nått vajkalle mellan öronen, bara för att dom inte fått någon diagnos!💡

Subtyper av ADHD = överkurs! (= underkategorier av ADHD) Huvudbegreppet är ADHD. Sen för den som VERKLIGEN orkar nörda ner sig så kan vi lägga upp en doktorsavhandling här!😁

Det ”senaste” på fronten är; att det som tidigare benämndes som ADD till och med inte ens tillhör NPF kategorin, 😱 – Utan har med inlärningssvårigheter att göra. Vilket är något som särskiljer sig från ADHD.  ADHD har inte någon koppling till förmågan att tillgodogöra sig information. En vanlig missuppfattning är nämligen att man inte kan ha ADHD om man är lugn som en filbunke, vilket man naturligtvis kan vara ändå!😎

En annan ”villfarelse” är att man är ”lat” när man inte klarar av att göra saker som man har mindre motivation inför.. 🤓👯 Tänk dig att du har har två volymkontroller i din hand! Den ena styr du din motivation, upp & ner med. Den andra använder du för att skruva upp och ner dina känslor med. ADHD innebär att du ”saknar” dessa ljudkontroller!

Därför handlar det inte om att människor med ADHD skulle vara ”latare” än andra! Men visst FINNS det ”lata” människor, både MED eller UTAN ADHD!😇

”Exekutiva funktioner” =  Adhd innebär funktionsnedsättningar i vissa områden i hjärnan. Det är därför man kan kalla detta för ett ”osynligt handikapp”

Ett annat sätt att se på det är att det föreligger en ”funktionsvariation”. En stor förebild för mig är coachen, författaren och den fantastisk talaren och inspiratören, nämligen- Tomas Enhager  Varje gång jag tänker på honom, tänker jag på Solero och ler!


Tomas skrev nämligen till mig på facebook att enligt honom så är ADHD evulotionens förutsättning! Vilket jag som ”nydisgnostiserad” sög in med hull och hår! Så man kan faktiskt tacka honom för att jag kommit så långt med min ADHD idag, trots att jag fick diagnosen mitt i livet! Här Tomas, en🌹 till dig!😘

Till Er andra önskar jag naturligtvis det bästa livet har att ge, nämligen KÄRLEK! 🙋