Etikettarkiv: Stressbägaren

Ångest

Ångest är ingen grundkänsla utan en instinkt vars uppgift är att få oss att agera. Känslor styr vårt beteende och skall uppmärksamma oss på våra behov. På så sätt styr de vårt mående, trots att känslorna är både flyktiga och övergående.

Titta på hundarna, de skakar av sig obehagskänslor genom att skaka av sig pälsen. Dvs de ”gör” något fysiskt, vilket förändrar deras sinnesstämning.

Känslor kommer och går. Känslor är övergående.

Känslornas funktion är en slags association, hjärnan tillverkar inför en händelse, i egenskap att få oss att tillfredsställa våra behov inför överlevnad.

Ångestflaskan

Full stressbägare ger ångest

Om vi tar ett extremt tillstånd, så som det suicidala, där hjärnan feltolkat situationer så som utsiktslösa & hopplösa. Ett tillstånd som inte är förenat med ett ”reellt hot”, ändock inte mindre hotfullt och stressande.

Suicidalitet är det ultimata tillståndet av en full stressbägare. En stressbägare går ALLTID att tömma. Men det är inte alltid man i stunden har rätt verktyg till hands för detta inre arbete.

På sikt kan man lära sig hur man tömmer stressbägaren och lära sig hitta in i sitt 🖼 Toleransfönster.

Depression

Depression är ett tillstånd där kroppen signalerar till hjärnan att den är i obalans och behöver återhämtning. Tillslut slutar hjärnan att bry sig om omvärlden, vilket blir väldigt stressande för kroppen.

Överdrivet ältande är utmattande för kroppen och kan leda till både ångest och depression.

Trauma

När trauman har präglat hotcentret (Amygdala) i hjärnan till att ständigt målfokusera omgivningen på faror och hot, krymper perceptionen av verkligheten och man tenderar uppfatta hot, som inte är reella utan snarare förenade med ett stort stresspåslag.

Den här negativa feedback loopen går att få bukt på via ökad kroppskännedom. Det är ett rent fysiologiskt tillstånd som inte går att medicinera bort, trots psykiatrins ”marknadsföring” av ångestlindrande medicinering.

Vagusnerven aktiveras vid hot och stryper omedvetet åt andningsmuskeln vilket ger en för hög koldioxidhalt i kroppen som genererar ångest. En viktig och grundläggande övning är därför regelbunden andningsträning.

Något som är märkligt att psykiatrin inte sysslar med i större utsträckning än medicinering.

Fysiologi går inte att medicineras med kemi, det måste utföras och göras / presteras / justeras, med rätt övningar.

Traumaskolan, del 13

Traumateorins Toleransfönster

Tredje delen av Traumaskolan behandlar Toleransfönstret. När ett barn befinner sig inom Traumateorins Toleransfönster (grönt område i filmen & gult område på bilden), kan hjärnans nätverk av neuroner växa och gro som det ska. Det ger barnet ett normalt beteendemönster och förmåga till resilience (resistens till motgångar i livet & stresstolerans).

Är barnet utsatt för skadlig stress (ACE – skadliga barndomshändelser) skadas barnets utveckling, vilket på sikt påverkar både livslängden och förutsättningarna för att skapa ett tillfredställande liv, negativt. Ju högre poäng på ACE-skalan, ju sämre förutsättningar får barnet genom livet.

I värsta fall leder det till vår tids största folkhälsosjukdomar och för tidig död, varför det är extremt viktigt att behandla trauma (komplext trauma, CPTSD, utvecklingstrauma).

 

I filmen förklaras Toleransfönstrets tre delar på Norska, men jag har lagt in Svensk text.
Bilden visar hur Amygdala kidnappas vid för stort stresspåslag, vilket skapar trasiga, splittrade minnesbilder, vilka lagras i kroppens nervsystem. Det är den här kidnappningen som förhindrar återhämtning inom Toleransfönstret och resilience (som det kallas på engelska).

Resilience – återhämtning sker i toleransfönstret

I filmen nedan förklarar Ulf Sandström, hur stressbägaren fungerar. Stressbägaren måste alltid tömmas ordentligt. Annars förmår man inte att stanna i sitt Toleransfönster.

🖼 Så här märker du om du är utanför ditt Toleransfönster 🖼; I Toleransfönstret kan du tänka och känna samtidigt. Utanför Toleransfönstret är kontakten till hjärnan urkopplad.

Så gör du Toleransfönstret större

Med rätt övningar går det att stretcha Toleransfönstret och bearbeta traumaproblematiken. Tack vare den senaste forskningen inom neurovetenskapen, vet man idag ”hur” detta ska göras. Hjärnan är både plastisk & föränderlig.

”Rätt sätt” innebär en ”bottom-up” approach / nerifrån & upp. Om man inte går i rätt ordning, blildas inga nya nervbanor, utan man upprepar bara det gamla inlärda beteendet, som sker utanför Toleransfönstret.

Läkning sker nerifrån och upp.
1️⃣ Första steget är trygghet och avslappning av nervsystemet, hitta in i Toleransfönstret!🖼.
2️⃣ Andra steget är känslohjärnan & att stretcha Toleransfönstret.
3️⃣ Tredje och sista steget inkluderar intellektet. När du kan sätta ord på det du upplever är du i Toleransfönstret och du har tillgång till intellektet.

Man börjar längst ner med att lugna det övertriggade nervsystemet. Begreppet ”bottom-up”, härleds från hur hjärnan har utvecklats genom evulotionen.

Bucket of resilience / Stressbägaren

Hjärnans tre våningar

Man indelar hjärnan i tre våningar, där nervsystemet och kroppen är längst ner, därefter kommer det Limbiska systemet / känslohjärnan (🦎 reptilhjärnan 🦎) och överst sitter vårt intellekt och den ”tänkande” hjärnan eller kognitionen. Intellektet representerar det vi själva kan styra över genom vårt medvetande och via tankar.

Läkning kan endast ske inom Toleransfönstret där vi känner oss trygga och lugna.

Det här förklarar också varför det inte går att överkomma trauma genom att bara prata igenom det som hänt. Det går inte att öppna Toleransfönstret genom samtalsterapi. Först måste man läka det splittrade traumaminnet. Om man pratar om traumat, riskerar man flyga ut ur Toleransfönstret utan att ha skapat nya nätverk av neuroner. Det är dem här nätverken som är själva läkningen. Vi kan skapa nya nätverk av neuroner genom att göra något nytt.

Det finns två olika kategorier av symtom på att vara utanför 🖼 Toleransfönstret 🖼 . Antingen kan du vara i ett överstimulerat (Hyper) tillstånd eller i ett understimulerat (hypo). Läkning av trauma kan bara ske i Toleransfönstret, när du känner dig lugn och trygg.

Hjärnans tre våningar, måste ha hjälp & stöd att integreras, för att dem splittrade minnesbilderna ska kunna pusslas i hop. Först därefter har man redskap för att lägga jobbiga saker bakom sig och ”glömma”.

Så länge den här processen inte fullbordas, kommer traumat göra sig påmint via sk ”flashbacks”, – påträngande, pockande tankar & ångest. En oförmåga att styra sitt beteende under för stort stresspåslag.

När du har för stort stresspåslag kan du hamna i stressresponsen; stänga ner helt (frysa/foga), eller hamna i flykt/kamp.
Stressresponsen fyra försvarsstrategier – fäkta, fly, frysa eller foga… Detta är ett uråldrigt överlevnadssystem som inte är anpassat för vårt moderna stressade samhälle. Vi blir stressade utan att vi kan styra våra överlevnadsmekanismer, eftersom dem inte styrs av vårt intellekt. Traumaläkning innebär att lära om. Att inse när systemet är påslaget och hitta själva avstägningsknappen.

Flashbacks

Det som får dig flyga ut ur ditt Toleransfönster, kallas för ”flashbacks”. Här får du en handlingsplan för hur du ska göra när du hamnar i en Flashback: