Etikettarkiv: Stressrespons

Känslor, behov och trauma

Känslor signalerar behov som behöver tillfredsställas. Känslomässig bekräftelse kan tillgodoses genom självvalidering (jag hör, ser och bekräftar mig själv, mina upplevelser och känslor).
Stanna upp och tillåt dig att medvetandegöra dina känslor. Lär dig förstå vilka otillfredsställda behov, känslorna signalerar om. Ta reda på vilka behoven är som behöver tillfredsställas och hur du ska göra det på bästa sätt. Att få sina känslomässiga behov tillfredställda, leder till Oxytocinfrisättning (Läs mer här , & Mer om Ocytocin ).

Känslors funktion, evolutionen och artens överlevnad

Det är OK att känna negativa känslor. Känslor fyller den viktiga funktionen att medvetandegöra våra kroppsliga och psykiska behov. Stanna upp, känn känslan, även när den är oönskad, obehaglig eller kanske skrämmande.
Träna på att vara i nuet och notera dina känslor och analysera vilket otillfredsställt behov som ligger bakom känslan. Ilska tillhör vårt försvar och kan maskera rädsla, som i sin tur svarar för vårt behov av känslomässig trygghet. Ångest är ett annat symtom för rädsla. Ibland kan det vara lite knepigt att komma underfund med vad rädslan består i. En vedertagen och effektiv strategi mot ångest är att gå emot rädslor, som t ex. vid olika former av fobier.
Känslornas funktion är till för att göra oss medvetna om våra primitiva behov. Samt sörja för att vi gör något konstruktivt för att tillfredsställa dessa och på så sätt säkerställa vår överlevnad.

Fler negativa känslor

Utan negativa känslor hade vi inte överlevt evolutionen. Då hade vi helt enkelt legat i en grotta och dött av hunger. Eller fallit offer för dödliga växter och djur. Av överlevnadsmässiga skäl har vi därför fler negativa känslor, än positiva. Att lära sig hantera livet, innebär således även att lära sig acceptera negativa känslor. Ingen smärta, inget liv. Smärtan är en villkorslös del av att leva.

7 grundkänslor

* Ilska hjälper oss att försvara oss mot något som hotar.
* Rädsla skyddar oss mot faror.
* Avsky hjälper oss mot oönskade intryck.
* Ledsnad hjälper oss att dra oss tillbaka.
* Blir vi angripna ökar ilskan chansen för att vi ska kunna skrämma bort angriparen.
* Blir jag rädd ökar chansen för att jag ska klara av att fly fara.
* Kärlek för oss mot andra människor.
(Källa  )

Dysfunktionellt sätt att tillfredsställa behov

Negativa sätt att hantera obehagskänslor på innebär b la.
Döva obehag / smärta/ frustration  &  stress, genom beteenden som ger ett kraftig dopaminpåslag. Detta leder till att personen kommer söka Dopaminkickar, som ett sätt att slippa det obehag som är förknippat med negativa känslor. Detta genererar i sin tur en Serotoninfrisättning, som ger en lättnadskänsla. (Neuroner som är sammanlänkade, jobbar ihop). Serotonin är en signalsubstans, som fyller kroppen med välbefinnande och förnöjsamhet. Serotoninbrist leder till depression.

Känslomässig flykt och missbruk

Ätstörning, fungerar som en flykt från obehagskänslor. Istället för att använda mat som en energiförsörjande källa. Används maten till att styra belöningscentret i hjärnan. Vid obehagskänslor uppstår en dopaminbrist i hjärnan. Dopaminets uppgift är att motivera oss till handling (genom en handling, mätta hungern). Mättnadskänslorna som uppstår efter ett födointag, frigör serotonin, som efterlämnar en känsla av välbefinnande. Vi är främst menade att äta för att tillfredsställa hungern och på så sätt säkerställa vår överlevnad. Utan föda svälter vi ihjäl. All annan form av ätande, är en form av beteendestörning/känslostörning.

Om det föreligger en störning i kroppens belöningssystem, manipuleras de kroppsegna hormonerna, via beteendet. Beteendet blir då inte ändamålsenligt. Här kommer vissa utveckla någon form av missbruk för att döva smärtsamma känslor (ätstörning eller träningsmissbruk, köpmissbruk, sexmissbruk, spelmissbruk, undvikande, alkoholism, drogmissbruk mm). Det är i själva verket effekterna av signalsubstanserna,  kroppen vill åt, i lindrande syfte. Därför är (missbruks)beteende inte ändamålsenligt. Istället för att lyssna på vad känslorna signalerar för behov och att möta behovet, flyr man obehagskänslor genom den lättnad som uppstår via frisättningen av signalsubstanserna som sker via missbruksbeteendet. Genom drogmissbruk eller beteendemissbruk, missbrukar kroppen också dem kroppsegna signalsubstanserna som beteendet frigör (Mer om missbrukets effekt på hjärnan  ).

Negativa konsekvenser

Att fly sina känslor – genom att undvika och bedöva obehagliga känslor.  Visar sig genom så kallade beteendestörningar, som på sikt genererar negativa konsekvenser. Det kommer påverka livskvalitén negativt över tid, i många fall även sänka den förväntade livslängden, samt ligga till grund för att utveckla någon form av ”vår tids” livsstilssjukdomar.

Har du fått höra att du är för känslig? Ta HSP testet här. HSP står för Higly Sensitive Personality och är ingen diagnos, men ett vedertaget personlighetsdrag. Begreppet myntades av Elaine Aron.

Självmedkänsla

Lär dig tillfredställa dina känslomässiga behov genom omsorgsfull egenkärlek och självmedkänsla. Bli den där omhändertagande föräldern, som du hade behövt som barn. Som såg och bekräftade dina känslor på ett adekvat sätt. Samt lärde dig genomlida obehag och indirekt visade hur man självtröstar på ett (adekvat) riktigt sätt. Våga möt det som är svårt! Använd andningsövningar till att få kroppens nervsystem att slå över till Parasympatikus-läge, där kroppen fungerar optimalt. Istället för sympatikus-läget, som stressresponsen aktiverat, där andningen blir ytlig.

Fly, fäkta & foga – kroppens försvarsstrategier

”Fawn” – (att foga sig) Ngt händer som utlöser ett traumatiskt minne, vilket leder till att stressresponsen aktiverar nervsystemets sympatikus-läge. I stället för att reagera med kamp eller flykt (fäkta & fly), fogar du dig till negativa omständigheter (läs mer av Pete Walker ). Du dissocierar (psykologisk flykt) och fryser i obehagliga ögonblick, vilket leder till att du i situationen, tappar orienteringen till dig själv. Istället för att MÖTA dina egna känslor, lägger du locket på, och anpassar (fogar) dig till den ohälsosamma situationen / förövaren. Det kan t. ex. visa sig i form av en till synes ”hög grad av anpassningsförmåga”. Trots att du inte borde anpassa dig i situationer som får dig att må dåligt. Detta är en överlevnadsstrategi som reaktiveras i en stressutlöst situation som påminner Amygdala om snarlika händelser från barndomen. Under omständigheter då du som barn inte förmådde ”fly eller fäkta” i en situation som utlöst din stressrespons. Stressresponsen utlöses i situationer som utmärkts av någon form av hot. En fara som kroppen uppfattar som livsfarlig (noradrenalin utsöndras). Små barn, överlever inte utan sin anknytningsperson. Därför blev denna strategi ändamålsenlig under barndomen, men måste läras om i vuxenlivet. Då personen inte längre är lika hjälplös.

Överlevnadssystemet utmanas i trauman

Människobarnet med sitt otympligt stora huvud, är totalt hjälplöst utan sin anknytningsperson och någon som försörjer det. Om det lämnas ensamt, kommer det inte att överleva. Därför kan alla situationer som hotar anknytningssystemet, utlösa barnets stressrespons (en del i överlevnadssystemet), vilket i sig är traumagenererande (leder till traumatisering). När stressresponsen frekvent utlöses i barndomen, kommer det medföra en överhettning i kroppens stressystem.

Förändringar i hjärnan

Viktiga utvecklingsprocesser i hjärnan kommer påverkas negativt, och kan ge men för livet. Inträffar belastningen under kritiska mognadsprocessen av hjärnan, kan viktig utveckling hämmas. Händelsen lagras i djupare delarna av hjärnan – Amygdala. Centret för lagrade minnen och känsloförnimmelser. När kroppen via instinkter, påminns om något som kan förknippas med traumat, kommer kroppen automatiskt slå på stressresponsen (noradrenalinfrisättning sker) och det sympatiska nervsystemet  aktiveras. Det här systemet kräver väldigt lång återhämtning efter att ha varit aktiverat. Vilket annars kommer leda till nedbrytande processer i kroppen. Tre minuters stresspåslag, kräver flera dagars återhämtning. Ett överhettat stressystem under barndomen, ger livslång stresskänslighet och generera kroppsliga skador orsakade av stressystemet. Konsekvenser efter långvariga effekter av nedsatt syretillförsel, cirkulationsstörning, smärtproblematik, autoimmuna sjukdomar, hjärt- och kärl -sjukdomar, hjärnskador mm.

Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

Känslomässigt trauma och skam

Exempel på när egna känslor blir triggerutlösare; Negativa känslor som samtidigt utlöser en negativ självbild (ett ofta omedvetet självkritiskt förhållningssätt). En djupt inpräglad, självutlösande process, startar i det undermedvetna. I samma stund som negativa känslor förnimms. Något som kan uppstå när de egna känslorna inte bemöttes adekvat under barndomen (när barnet är hjälplöst utan sin anknytningsperson). Om de egna känslouttrycken genererat negativ bekräftelse (eller neglekt) från omgivningen, istället för att ha bemötts med respekt och värdighet. Här kan den inlärda förmågan till självtröst och psykisk återhämtning utebli (resilience). Utsatta barn får inte med sig viktiga strategier att hantera motgångar i livet på. Det här kan leda till svårigheter att skapa ett meningsfullt liv och leda till sjukdom och förtidig död.

Negativ självbild

En viktig ingrediens som fråntas barnet i traumat är ”självmedkänsla”. Den som besitter självmedkänsla, kan ta hand om sina känslomässiga behov. Behöver inte lida av hjälplöshet eller en känsla av utanförskap och ensamhet. Personen förmår uthärda svåra känslor, utan att stressresponsen aktiveras. Den traumatiserade personen präglas istället av  villfarelsen i att hon är sämre och mindre värd än alla andra, att hon inte duger. Detta påverkar självkänslan negativt. (Läs mer om skam).

Råd i att överkomma trauma

Om du utvecklat ett destruktivt förhållningssätt i att hantera känslor ur ett barndomstrauma, kan du börja med att:
Visa dig själv tolerans och tålamod. Genom att öva på att hantera ”Triggers”, kan du överkomma den här motsägelsefulla och självdestruktiva processen. Du är inte ansvarig för vad som skedde under traumatiseringen. Nu, i vuxen ålder går det att överkomma traumat, genom att träna på att bli mer lyhörd för dina känslor och behov. Genom att göra en överenskommelse med dig själv – att forcera dina ”triggers” (trauma utlösande faktorer), och aldrig ge upp, går det att överkomma traumat ( Pete Walker – Hantera Flashback ). Det kommer inte vara lätt men det kan låta sig göras om du inte ger upp dina ansträngningar.
Återfall in i gamla beteenden och att träna in ett nytt sätt att hantera Triggers på, är en del i tillfrisknandet.  Följande fördelning är förhållandet mellan vad som påverkar en person att klara av att bryta ett missbruk: 40% konsekvens 60 % motivation ( Mer om missbruk  ).

Affirmationer

Det är i motgångar vi prövas” •~• ”Inga motgångar varar för evigt” •~• ”Våga pröva nya vägar” •~• ”Jag gör så gott jag kan, tills jag kan bättre – då gör jag bättre”.

Skaffa dig en repertoar av positiva affirmationer som du upprepar för dig själv, i ditt inre. Dem ska påminna dig om vad du behöver träna på. Det kommer komma stunder av motgångar, där du inte ska ge upp. Påminn dig själv om hur du överkommit tidigare motgångar, att negativa känslor kommer att ebba ut. Inga känslor varar för evigt, hur intensiva dem än må vara i stunden.

Inget varar för evigt, inte ens helvetet på jorden”•~• ”Känslor är inte farliga, även om det känns så” •~• ”Rädslan du känner nu, sitter i traumat – traumat var då

Relationer

I dina relationer, försök att prioritera dina behov, framför din partners. Acceptera inte att andra behandlar dig illa och kör över dina behov. Tala om för dem att du inte tolererar det. Om det inte hjälper, lämna relationen!
Gör dig oberoende genom att skaffa ett stort socialt nätverk och/eller aktiviteter i livet.
Om du behöver hjälp att identifiera dina behov, kan du ta hjälp av terapi via psykologmottagningar eller psykoterapeuter och psykologer på nätet.

Avslutningsvis – en dikt

Förtvivlan kommer ur lidandets plåga, Skräcken när liv och död står på spel – men Skammen
når längst in i våra hjärterötter
Rädsla och Sorg gör ont, de kommer utifrån och gör revor i jagets hölje – men Skammen
är en inre tortyr ett sår i Själen
Det spelar ingen roll
om den Skamsne blivit till andras åtlöje eller förlöjligar sig själv.
I båda fallen känner han sig
naken, besegrad, utlämnad
utan vare sig värde eller värdighet 

”Fritt efter Silvan S Tomkins”
(Källa, Kati Falk )

Vad gör livet meningsfullt och hur hanterar vi hjälplöshet

Många kan uppleva hjälplöshet i mötet med svåra livssituationer. Vilken försvarsstrategi kan detta bottna i?

Det låter inte särskilt effektivt, att drabbas av hjälplöshet  i livet, när det kräver att vi både är fokuserade och handlingskraftiga. Kan det kanske vara så, att om vi som barn överväldigats av för stort stresspåslag – utan förmåga att hantera och bemästra situationen, att händelsen etsar sig fast, djupt inne i hjärnan? Händelsen manifesteras av hjälplöshet som lagrats i Amygdala (område i hjärnan där starka minnen och känslor lagras). När vi senare konfronterar situationer i vuxenlivet, som väcker liv i minnesetsningen, drabbas vi återigen av samma känsla, sk. känslomässig Flashback. Trots att man som vuxen inte är hjälplös, på samma sätt som ett utlämnat barn. Hjärnan tolkar känslan som om den vore nytillkommen. Hjärnan förmår inte att skilja mellan ett etsat ”minne”eller en ny händelse. Här har en av kroppens försvarsstrategier – stressresponsen, slagit ut förnuftet. I exemplet ovan, präglades situationen av hjälplöshet från barndomen (ett trauma). Trauma – en svår händelse som präglats av ett kraftigt stresspåslag vars konsekvenser inte har kunnat bearbetats, och därför ligger kvar som ett lättväckt ”sår”.

Överlevnadsinstinkten ska trygga livet

Våra försvarsstrategier hjälper oss att tackla och hantera utmaningar i livet. Vi är inte alltid medvetna om när en  försvarsstrategi har slagit till. När vi inte är under stress, är parasympatiska nervsystemet påkopplat. Det innebär att våra handlingar är viljestyrda och förnuftmässigt grundade. Våra försvarsstrategier tenderar dock slå till, utan större eftertanke eller reflektioner från det medvetna förnuftet, utan styrs via instinkter. Instinktstyrt beteende är primitivt, och kan komma te sig oförklarligt i efterhand. Speciellt när kunskaper om hur våra instinkter fungerar och vad stressresponsen innebär. Inte bara omgivningen reagerar på ett primitivt beteende (som styrts via instinkt och utan logik). En sådan händelse kan lämna oss lätt förvirrade, utan insikt i att förnuftet faktiskt tillfälligt varit utslaget.

Hjärnans logiska del kopplas bort

Reptilhjärnan (hjärnans äldsta del) tar kommandot i pressade situationer, när vårt beteende kan gynnas av att styras via instinkterna (vid livsfara). Vårt beteende kommer präglas av primitiva, instinktiva (snabba och effektiva) handlingar. Det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet styr omkopplingen mellan Parasympatikus (Lugn & återhämtning) och Sympatikuspåslag (stress). När kroppens stressrespons aktiveras, kopplas nervsystemet automatiskt över i sympatikuspåslag , vilket utgör en del av det autonoma nervsystemet (icke viljestyrt). Stressresponsen slår till när vi känner (förnimmer) räddsla (instinkt). Vårt sinne registrerar förnimmelsen av ett annalkande hot -en potentiell livsfara (”att lukta sig till  fara / rädsla”). Denna instinkt, är både smart och kraftfull – den har räddat mänskligheten genom evolutionen, från att dö ut, så som t ex dinosaurierna gjort. Det här är exempel på den mänskliga överlevnadsinstinkten, och vad som sker när den aktiveras.

💡Tänkvärt! Vi bör alltid eftersträva ett nervsystem i Parasympatiskt läge, så länge vi inte är utsatt för livsfara. Sympatikuspåslaget utgör en livsviktig överlevnadsfunktion, men tre minuters påslag, kräver flera dagars återhämtning för att inte riskera men, i form av utbrändhet. Andningsövningar är en bra strategi för att få bukt på ett överaktivt stresskänsligt nervsystem.

Lär dig styra kroppens nervsystem till Parasympatikusläge!

Att undvika rädslor är mänskligt

Det är mellanmänskligt, att slå ifrån sig obehagliga problem. Problem som inte direkt påverkar eller drabbar vår egna privata sfär. När vi själva har drabbats, kanske vi står där handfallen, utan konstruktiva strategier att tackla problemet på. Speciellt, om vi tidigare tenderat använda bortträngningsstrategier. Att under stress tvingas lära om, lära nytt, är en utmaning för oss alla! En viktig devis (lärdom) är att förr eller senare drabbas alla, av någon form av obehaglig och tillsyvenes övermäktig motgång. Utan smärta, inget liv! Hur, vill vi själva bli bemötta, den gång vi själva faller?

Sympatikuspåslag och stressresponsen

Plötsligt konfronteras vi av ett till synes övermäktigt problem, mitt bland all övrig  ”livsstress”. Vi anammar en strategi som legat nära till hands. Tyvärr, visar den sig inte fungera den här gången. Totalt överrumplad, tvingas vi nu överge det som tidigare fungerat. När vi väl inser att vi inte förmår lösa problemet, tenderar vi sjunka ner i en djup kris! Det här innebär ett extremt stresspåslag som utlöser Stressresponsen. Nu tillåts inga andra handlingsstrategier än att fly- eller -fäkta (kamp- & flykt -responsen). I en problemfylld, icke livshotande situation, behöver vi kunna se alternativ och hitta nya konstruktiva handlingsstrategier. Vi behöver använda vårt logiska tänkande.

Logiken försvinner

Nu står vi istället utan tillgång till vårt sunda förnuft, eftersom Sympatikuspåslaget kopplat bort den förnuftmässiga delen av hjärnan. Stressresponsen har slagit ut hjärnans logiska del, till förmån för den blixtsnabba processen som går via instinkterna. Instinkterna ska fungera livräddande, i akuta livshotande situationer där tiden är en livräddande faktor. Bara ”djur i bur” ser självmord som en konstruktiv lösning på ett icke livshotande problem. Ingen rädsla i världen kan överkommas utan tillgång till förnuftet och dess förmåga att resonera kring rädslans allvarlighets-grad och verklighets-grad. Ett fängelse innebär ett extremt stresspåslag, eftersom det innebär social isolering, utan några handlingsalternativ eller valmöjligheter. Alla faktorer sammantaget, utgör en mycket starkt stressbelastning med inslag av både rädsla och fruktan. Självmord, är det ultimata tecknet på en människa under omänskligt lidande, stor press och stress. En situation som inte tillåter logiskt resonemang eller alternativa lösningar, eftersom den tänkande delen av hjärnan, tillfälligt kopplats bort.

Alla människor, kommer någon gång att möta utmaningar i livet.

Hur tror du själv, du skulle hanterat en svår utmaning under påverkan av stressresponsen? Alldeles ensam, utan stöd utifrån. Utan att ha någon i hela världen att vända dig till. -Totalt utlämnad i ensamhet, utan förmåga att se några handlingsalternativ. Konfronterandes ett tillsynes olösligt problem, med känslor som domineras av maktlöshet och förtvivlan. Det är nog väldigt svårt att föreställa sig ett sådant scenario.

Mod är att gå emot sina rädslor, och att handla

I följande avsnitt, berättar UllaKarin Nyberg om sina erfarenheter, från sitt jobb som psykiatriker och suicidolog, i att bemöta självmordsnära människor. UllaKarin är urmodern för en modig och handlingskraftig kvinna. En stor förebild för undertecknad. Hennes kunskapsområde låter nog avskräckande i mångas öron. På ett mycket varmt och synnerligen medmänskligt sätt, förmedlar hon hur meningsfullt det är att jobba med döden, närvarande. Hennes vishet, lämnar nog få oberörda. Därför vill jag passa på att ge dig som läsare, det här tillfället att ta del av hennes fina presentation av, Att hjälpa den som inte orkar leva.

Samhällsklimatet påverkas negativt av stress

Hur samhället hanterar dem mest utslagna, är också en måttstock på hur ”friskt” samhället är.  Hur ska ett osunt samhälle kunna forma friska individer? En ”storfamilj” som inte kan hantera dem ”egna” – vad är det för sorts familj?

Jag tror, att dem flesta av oss, är rörande överens om att vi vill ha ett varmt, empatiskt och tillåtande samhällsklimat. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra och är inkluderande. Med utrymme för olikheter och förståelse för tillkortakommanden. Jag berörde i ett tidigare inlägg, hur stress påverkar oss och vad den gör mot våra hjärnor. -Att den minskar vår empatiska förmåga och hur den logiska förmågan kopplas bort. Stress är alltså ett allvarligt hot mot såväl vårt samhällsklimat som vår överlevnad. Det vi måste göra, är att gå emot tendensen att ”trycka bort” problem som inte ”direkt” berör oss själva. Vi måste våga göra annorlunda. Genom att bemöta det här samhällsproblemet på flera plan, och agera! Det är för mig helt oförståeligt, hur man som representant för psykiatrin i Sverige, kan uttala sig så fullkomligt ignorant, som psykiatrikern (fd överläkare på den psykiatriska länsakuten i SLL) och författaren David Eberhard gör, i ett befängt försök att rättfärdiga resursbristen inom psykiatrin. Till hans försvar, måste påtalas den ekonomiska stressen, som antas ha slagit ut hans förnuft!

Genom att bidra till ett bättre samhälle ges också livet en större mening

2008 satte regeringen upp en nollvision mot suicid. Trots detta har den psykiska ohälsan ökat, bland barn och ungdomar. Det måste skjutas till ekonomiska resurser, för att den här nollvisionen inte bara ska bli till ett ”hån” på ett papper!  Kunskapsspridning är en viktig bit i självmordspreventionen. Kunskap, ger underlag och förutsättningar, att förstå vikten av att lösa problematiken kring självmord. Problematiken som är väldigt komplex och dynamisk, kanske även kunde fungera som en fingervisning för, hur samhället i stort mår. Dess olösta problem drabbar helasamhälletinte enbart de direkt drabbade. Ökad kunskap, kan påverka trycket på våra politiker, -i att skjuta till mer pengar för att klara uppgiften! Den ökade psykiska ohälsan och den negativa självmordsstatistiken, är något som indirekt berör hela samhället och dess invånare. Det är inte ett problem som går att avfärdas, för att ”jag själv” inte har drabbats, eller för att jag tycker ämnet är obehagligt att beröra.

Ingenting är starkare än dess svagaste länk

Alla behövs – gemenskap och engagemang ger livet innehåll

Även dina insatser och ditt engagemang, är viktiga för att få till en förändring. Genom att öka den kollektiva gemenskapen och ansvarstagandet som följer med det, kan ett värdigt samhälle erbjudas dess invånare. Då kan också samhället i sig, utgöra en bidragande faktor till ett mer meningsfullt liv för individen! Alla invånare måste ges förutsättning att förstå sitt eget värde och sin egen betydelse samt ges handlingsalternativ. Att känna en tillhörighet och plats i samhället. De förändringar som krävs och de prioriteringar som måste göras, aktivt så väl som passivt, personligt så väl som kollektivt, måste involvera alla!

ALLA är betydelsefulla för ett samhälle, så även din röst! Även om du inte personligen, har drabbats av självmordets konsekvenser.

Döden berör oss alla

En svår livshändelse påminde Jacob Banks, om sin egen dödlighet. Något som bidrog till att han valde att ändra riktning i sitt liv och satsa på att bli musiker. Om du vill veta mer om Jacob Banks, kan du titta på detta avsnitt. Där upprinnelsen till hans livsavgörande beslut avslöjas, inför Skavlan och hans publik.

Volontärarbete fyller en viktig samhällsfunktion i att skapa engagemang och delaktighet

Volontärarbetet engagerar människor och det skapar gemenskap. Men det räcker inte för att nå en nollvision för självmord. Sverige borde kunna bättre, än att godtyckligt, lämpa över stora delar av självmordspreventionen till frivillighetsrörelser. Det ekonomiska huvudansvaret borde ligga hos regeringen. Vi måste gemensamt krävaatt dem tar sitt ansvar och öka trycket tills så sker!

Självmordslinjen

MiND är ett exempel på en volontärorganissation (som drivs av frivilliga). MiND utgör en viktig del i självmordspreventionen, med sin självmordslinje – tel. 90101. Den är öppen alla dagar kl 06-24. Linjen drivs av vanliga medmänniskor som avsätter sin fritid och jobbar gratis.  Även MiND forum, och Självmordschatten ligger i föreningens regi. Dem erbjuder utöver detta även stöd för pensionärer och föräldrar genom telefonlinjerna; Äldrelinjen och Föräldrarlinjen.

Fundera över vad du själv skulle kunna bidra med, som positivt kan påverka arbetet med självmordsproblematiken i Sverige?

Ingen kan göra allt – men alla kan göra någonting