Etikettarkiv: suicid

Ångest

Ångest är ingen grundkänsla utan en instinkt vars uppgift är att få oss att agera. Känslor styr vårt beteende och skall uppmärksamma oss på våra behov. På så sätt styr de vårt mående, trots att känslorna är både flyktiga och övergående.

Titta på hundarna, de skakar av sig obehagskänslor genom att skaka av sig pälsen. Dvs de ”gör” något fysiskt, vilket förändrar deras sinnesstämning.

Känslor kommer och går. Känslor är övergående.

Känslornas funktion är en slags association, hjärnan tillverkar inför en händelse, i egenskap att få oss att tillfredsställa våra behov inför överlevnad.

Ångestflaskan

Full stressbägare ger ångest

Om vi tar ett extremt tillstånd, så som det suicidala, där hjärnan feltolkat situationer så som utsiktslösa & hopplösa. Ett tillstånd som inte är förenat med ett ”reellt hot”, ändock inte mindre hotfullt och stressande.

Suicidalitet är det ultimata tillståndet av en full stressbägare. En stressbägare går ALLTID att tömma. Men det är inte alltid man i stunden har rätt verktyg till hands för detta inre arbete.

På sikt kan man lära sig hur man tömmer stressbägaren och lära sig hitta in i sitt 🖼 Toleransfönster.

Depression

Depression är ett tillstånd där kroppen signalerar till hjärnan att den är i obalans och behöver återhämtning. Tillslut slutar hjärnan att bry sig om omvärlden, vilket blir väldigt stressande för kroppen.

Överdrivet ältande är utmattande för kroppen och kan leda till både ångest och depression.

Trauma

När trauman har präglat hotcentret (Amygdala) i hjärnan till att ständigt målfokusera omgivningen på faror och hot, krymper perceptionen av verkligheten och man tenderar uppfatta hot, som inte är reella utan snarare förenade med ett stort stresspåslag.

Den här negativa feedback loopen går att få bukt på via ökad kroppskännedom. Det är ett rent fysiologiskt tillstånd som inte går att medicinera bort, trots psykiatrins ”marknadsföring” av ångestlindrande medicinering.

Vagusnerven aktiveras vid hot och stryper omedvetet åt andningsmuskeln vilket ger en för hög koldioxidhalt i kroppen som genererar ångest. En viktig och grundläggande övning är därför regelbunden andningsträning.

Något som är märkligt att psykiatrin inte sysslar med i större utsträckning än medicinering.

Fysiologi går inte att medicineras med kemi, det måste utföras och göras / presteras / justeras, med rätt övningar.

Traumaskolan, del 13

Ilska och känslohantering

Känslohantering är grundläggande för ett lyckligt liv, vem vill inte vara lycklig? En av dem mest komplicerade känslorna är ilska. Ilskans funktion är att säkra vår egen överlevnad genom att fungera försvar. 

Det ligger en stor skillnad i att kunna uppfatta tidiga tecken på ilska och kommunicera kring den på ett ansvarsfullt sätt, kontra att ge uttryck för ilskan på ett för omgivningen hotfullt sätt (affekt, försvar). 

Vi bör vara tacksamma över det egna överlevnadssystemet, eftersom det är avsett att rädda vår livhanke.  Det finns dock situationer där dess egentliga funktion inte kommer till uttryck som den ämnats för. T ex. vid en traumarespons eller sk flashback (återupplevelse av ett traumatiskt minne).

Så kan du öka din EQ

Vår egen respons på ilska kan vi träna på, så att vi uttrycker ilskan utan att vi upplevs hotfull av vår omgivning. Det förutsätter b la. förmåga att sätta sunda gränser. ”Vänligen men bestämt, nej.” 

Om vi är lyhörda för tidiga tecken på ilska, kan vi kommunicera den med kärlek och ödmjukhet, istället för att agera på ilskan (affekt). Man kan träna genom att skriva ner olika namn på känslor som kan innehålla ilska. Öva på att lyssna efter när någon överskrider din integritet (den personliga sfären). Vi behöver kunna försvara oss och ilska är en primitiv försvarsreaktion, som har till uppgift att skrämma vår motståndare. Om hotet inte är potentiellt livsfarligt och vår reaktion på hotet är primitiv, kommer omgivningen uppfatta  vår respons som en överreaktion. När vi överreagerar kommer vi känna skam, vilket är en smärtsam känsla. Man har allt att vinna på att lära både sig själv och sina barn, ett adekvat sätt att reglera sina känslor på. Vi kan aldrig ge våra barn det vi själva saknar.

Vi kan aldrig ge våra barn det vi själva saknar”

Ilska som försvar

Det är aldrig OK att uttrycka ilska genom att skrika, slåss eller projicera den på omgivningen (passiv aggressivitet), så länge vi inte är hotade till livet.

När någon reagerar (för) kraftfullt med ilska (utan inslag av något faktiskt, synligt, objektivt hot), är det personens nervsystem som förnimmer livsfaran. 

Tyvärr går det inte att logiskt kommunicera med nervsystemet.

Nervsystemet har ingen tidsuppfattning och kan inte skilja mellan nutid och dåtid.

Hot (stress) kan ligga kvar som ett ”minne” i nervsystemet, något som bidrar till att omgivningen inte kan ”se” / uppfatta hotet. 

I den primitiva reptilhjärnan sitter larmsystemet för hot och fara, den är överaktiverad vid trauma och tenderar då övertolka situationer vilket kan resultera i svårigheter att reglera ilska.

Ilska som affekt

Att uttrycka ilska, är förenat med en primitiv överlevnadsinstinkt, som styrs från vårt autonoma nervsystem. Det är därför irrationellt att bemöta ilska med ilska eller att försöka resonera med logiska argument. Bägge strategierna kommer fungera som bränsle. Vill man släcka ilska måste man förstå att hjärnan är bortkopplad

Släcka ilska

Det enda sättet att lugna någon på, som är arg. 

Är att förmedla, lugn, trygghet och säkerhet. 

En person i affekt har inte tillgång till sitt intellekt och därför är det lönlöst att argumentera med logiska resonemang (det riskerar bara öka irritationen och spä på ilskan).

Kraftiga affekter (känslouttryck) är stresspåslag för nervsystemet som behöver lugnas på kemisk väg, t ex genom beröring. Något som ger Oxytocin-frisättning på cellnivå, vilket har en lugnande effekt. Men en person i affekt som inte vill bli berörd, kommer uppfatta beröring som hotfullt. Distans är därför en konstruktiv strategi. Däremot kan man genom självberöring, lära sig lugna sig själv. 

En subjektiv förnimmelsen av fara, där hotet inte kan uppfattas av omgivningen, är tecken på att verklighetsuppfattningen (perceptionen) har blivit förvrängd. Det är symtom på en strategi från det autonoma nervsystemet, att stänga av kroppsfunktioner, för att vi ska kunna handla blixtsnabbt när vi är i livsfara. 

Dem gånger vi inte har ”råd” att lägga dyrbar tid på att fundera över olika handlingsstrategier, stänger nervsystemet av funktioner och förstärker vissa sinnesintryck. 

Ilska som ett vulkanutbrott

Starka reaktioner (ilska) kan bero på en nedsatt förmåga att sätta sunda gränser. En nedsatt förmåga att uppfatta dem känslor som signalerar för oss det som kan trigga igång vårt hotsystem. 

Genom att agera i tid, när känslorna är svaga, kan man kommunicera sina gränser mot det som uppfattas som hotfullt, innan ilskan fått bägaren att rinna över. När ilskan tar över, kan liknas vid ett vulkanutbrott. Det gäller att sätta gränser, innan det inre trycket av undertryckta känslor blir för stort.

En oförmåga att lyssna, tolka och förstå sina känslor, samt en nedsatt förmåga att uppfatta dem egna behoven, kan vara tecken på en blockering & ett underliggande trauma.

Exempel på känslor som kan väcka ilska som en försvarsreaktion.
Sätt ord på hur du känner och kom ihåg att det är viktigt att du känner dig trygg.
Det är inte farligt att känna. Att undertrycka känslor är farligt.
Ta kontroll över ilskan istället för att låta ilskan styra dig

Vinsten av känslomässigt ansvarstagande

När du förstår kopplingen mellan känslor & behov, behöver du inte längre gå omkring med en känslomässig förvirring inombords och slipper då b la. leva med giftigt skampåslag i din vardag.

När vi har lär oss processa dem egna känslorna, har vi även fått nyckeln till ett harmoniskt liv fyllt med tacksamhet, glädje och äkta kärlek. Eftersom vi då har getts verktyg att kunna kommunicera ärligt och moget kring känslor och behov. Att förmå uttrycka detta på ett välbalanserat sätt, kommer höja din EQ (emotionella intelligens).

Skammen äter själen från insidan…. Att gå och bära på giftig skam kan göra dig sårbar för ilska

Medicinera bort känslor eller döva dem genom missbruk

Andra symtom på nedsatt förmåga att processa känslor kan visa sig genom ångest och depressiva inslag i livet, vilket då av förklarliga själ, inte är lämpligt att medicinera bort. 

Medicinering i det fallet, innebär i själva verket bara en flykt ifrån det egna ansvaret att ta kontroll över känslolivet. En självskadande strategi, vilket är grundläggande vid all form av missbruk och dysfunktionella beteenden. Om du ska kunna öva upp din förmåga att känna känslor är det kontraproduktivt att bedöva dem med mediciner och droger.

”Missbruk är ett dysfunktionellt och självskadande flyktbeteende”

Så fråga dig själv vilka försvarsstrategier du lagt dig till med, om dem främjar det liv du önskar leva eller om du i själva verket lever en livslögn med självförnekelse. 

Att växa, innebär att ta ansvar. Vad behöver du ta ansvar över i ditt liv?”

Fråga dig själv vilka försvarsstrategier du lagt dig till med, om dem främjar det liv du önskar leva eller om du i själva verket lever en livslögn med självförnekelse. 

”Att växa, innebär att ta ansvar. Vad behöver du ta ansvar över i ditt liv?”

Irrationell ilska och konfliktfyllda ilskeuttryck

En självdestruktiv form av ett dysfunktionellt ilskeuttryck är det suicidala beteendet och självskadebeteenden. När ilskan vänds mot det egna jaget kan det gå så långt att livslusten släcks. 

Det livsfarliga stresspåslaget

Det är bara människor som blir utsatta för ett omänskligt stresspåslag, som förlorar livslusten. En människa som likt ett vilddjur, känner sig fångad i en bur, utan synliga flyktvägar. Det finns två typer av suicidalt beteende. Det passiva och det aktiva. Den aktiva utför självmordshandlingen, medan den passiva tänker tanken.

Skillnaden mellan att vara passivt eller aktivt självmordsnära

Den förvrängda verklighetsuppfattningen som den här typen av stresspåslag bidrar till, omöjliggör förmågan till en konstruktiv problemlösning. Omgivningen kan se lösningar, som inte den drabbade själv förmår uppfatta. Faktaresistens riskerar bidra till att det inte spelar någon roll vad omgivningen säger.

I ett så stort stresspåslag återstår bara en utväg, vilket sorgligt nog tyvärr bara är en chimär (felaktig slutsats baserad på en oäkta och förvrängd verklighetsuppfattning), med fruktansvärda konsekvenser för alla inblandade. 

Anhöriga, riskerar själva förlora förmågan att ”se” alternativa ”sanningar”, när dem drabbas av ett för stor stresspåslag, som vid konsekvenserna av ett självmord.

Lämnas omgivningen kvar i ett (för) stort stresspåslag, kan en oförmåga att förstå offrets perspektiv, uppstå. 

Ofta kan det väcka komplexa, konfliktfyllda frågeställningar så som;

”Hur kunde han/hon vara så självisk?” eller

”Jag borde ha gjort si eller så, istället”, 

”Om jag bara hade gjort , hade det här aldrig hänt”,

”Varför lämpade du över alla dina problem på mig?”,

”Hur, kunde du vara så feg?”.

Varför fick han/hon/hen inte ”rätt” vård?”. 

Den här typen av reaktion, kommer tyvärr försätta den överlevande i en problemfylld sorgebearbetning, med inslag av känslomässig förvirring. En nedsatt förmåga att ”släppa taget” och hitta acceptans i det som skett.

Sorg förklädd till ilska

Den känslomässiga förvirringen sänker förmågan till empati. Empatin minskar i takt med att storleken på ett stresspåslag ökar. 

En suicidal utgång, kan förklarligt nog väcka en ilska hos dem efterlevandes, vilket är ett uttryck för känslomässig förvillelse och ett primitivt beteende. 

En naturliga reaktion på förlust, är sorg. Ilska är en naturlig försvarsreaktion på hot. Ilskan ger oss energi att mobilisera för kamp eller flykt från något som är potentiellt farligt eller dödligt för oss.

Den som är död, kan aldrig vara ett hot. När man väljer att rikta ilska mot döda ting, kommer man aldrig till försoning.


”Att bli arg på en förlust är förklarligt, men är ett irrationellt och primitivt beteende”

Det som är förlorat är för alltid borta. Att gå och bära på ilska, innebär ett stresspåslag som belastar en själv, vilket kommer påverkar den egna hälsan negativt och förpesta själen. Därför är det inte konstruktivt. 

Vinster med att lära sig processa känslorna

Stress och obearbetade känslor som lagrats i kroppen, leder förr eller senare till försämrad hälsa.

Förtryckta känslor

Ilska som försvarsreaktion, på allt annat än livshotande situationer, kommer från stresspåslag, för stort att kunna tas emot och bearbetas på ett sunt och konstruktivt sätt. 

Det är genom att lära sig processa känslor som man kan befrias och bli herre över sitt eget känsloliv. Vi behöver varandra för att medvetandegöra det vårt eget försvar undanhåller oss. För att få syn på det som ligger dolt inför oss själva och det som är smärtsamt att titta på.

Vi kan behöva öppna våra sinnen och öka vår självinsikt genom att släppa in nyfikenhet och upptäckarglädje i livet. Våga utmana dig själv och du kommer växa som människa.