Etikettarkiv: Trauma

Missbruk och trauma

En av mina största förebilder är Gabor Maté, specialistläkare inom missbruk & trauma. Nedan förklarar han vad ett missbruk är. Han menar att man inte ska fråga sig varför missbruket, utan vad smärtan kommer från. Missbruket är smärtlindringen.

När jag var liten, växte jag upp mitt i en alienering (PAS – Parental Alienation Syndrome) mellan min pappa och min alkoholiserade mor. En för barnet giftig miljö, där dem vuxna personerna hänsynslöst smutskastade varandra inför mig, det oskyldiga barnet. Min pappa sa alltid att alla har ett val, att man själv väljer om man vill bli missbrukare eller ej. 

-Hur kan man ”välja” att bli missbrukare, att utsätta sina barn för vanvård, funderade jag. Naturligtvis blev den här frågan en viktig pusselbit för mig att lösa. Genom åren har jag besökt ACA och Ersta Vändpunkten – vuxna barn till alkoholister och andra dysfunktionella relationer, samt varit med och startat upp en självhjälpsgrupp i  12-stegsprogrammet för anhöriga. Jag har nyfiket studerat både mig själv och andra, för att försöka förstå. Jag har till och med varit ihop med en missbrukare, något jag naturligtvis starkt avråder ifrån 😉

Skammen får fäste i trauma

Åter till min barndom.  Jag, det ”osynliga” barnet, sattes på ett specialdagis och sedmera på BUP. Inom mig växte indignationen, varför var jag tvungen att gå där? Det var ju de vuxna som hade problem! Oförmögen att förstå, hur den giftiga skammen sakta fick fäste och lismande kröp sig på mig, med sin dolda agenda att sudda ut alla tänkbara ledtrådar. Den lade ut sin ödestigna giftiga dimridå, och försvårade möjligheten att förstå hur allting hängde samman.

Kati Falk, leg psykolog. Spec. psykotraumatologi. Odla ditt mod genom att bejaka din sårbarhet. Lär dig skillnaden mellan att känna hälsosam skam och uppleva en skamattack / giftig skam. En skamattack är en känslomässig flashback, vilken är sprungen ur ett trauma. Den gör oss oförmögna att hantera motgångar i livet. Den får oss att stänga ner känslor. Den får oss att FLY istället för att VÅGA möta motgångar i livet. En stor bov bakom missbruksproblematiken.

Man brukar säga, att våra värsta fienden blir våra bästa läromästare. Det gäller även mig. Hade det inte varit för min pappas hänsynslösa ord om min mamma, så hade jag nog inte skaffat mig de trauma-kunskaper som jag besitter idag. På gott och ont.

Peg Streep

Den inre kritikern

Pete Walker beskriver här hur den inre kritikern uppstår genom trauma:

Lär dig tysta den inre kritikern vid komplext trauma –

Om föräldrar inte förser barnet med en trygg anknytning, och brister i positiv feedback, kommer barnet uppleva rädsla och ångest. Barnet känner sig då känslomässigt övergiven och uppväxten präglas av fara. Detta tenderar programmera barnets överjag (inre kritiker) med perfektionism. Överjaget präglas av föräldrarnas ”regler”, i egenskap att vinna deras acceptans. (Barnet försöker i sin överlevnadsdesperation, göra allt för att vara till lags för att inte bli övergiven). Den ”inre kritikern” är ett överjag som blivit felprogrammerat. När perfektionismen som strategi, misslyckas med att vinna föräldrarnas gunst, blir den inre rösten istället fientlig och dräpande. Det leder i sin tur till att barnet utvecklar ett överjag som fostrar självhat, självförakt och att barnet överger sig självt. Överjaget klandrar barnet för föräldrarnas avvisande. Oförmöget att förstå att orsaken ligger i föräldrarnas tillkortakommanden.

Traumat sätter sig i nervsystemet

Det traumatiserade barnets ANS (nervsystem) utvecklar en hypersenibillitet (ökad känslighet) mot att uppmärksamma hot (Förminskat toleransfönster). En fixering för hot, genom att ha blivit exponerad för livsfara (För barnet är det livsfarligt att känslomässigt överges av föräldrarna, eftersom vi är beroende av närhet för att överleva). I strävan att förutse, förebygga och undvika fara, kommer detta prägla barnets approach mot omvärlden. Hypersensibilliteten kommer styra uppmärksamheten att ständigt vara på sin vakt, för att skanna av människor i dess omgivning. Den kommer även styra uppmärksamheten mot framtiden, och dess potentiella faror i sociala sammanhang. Hypersenibilliteten tenderar främja prestationsångest på varje nivå av barnets självuttryck (fritt översatt från Pete Walker).

Carl Petter Wirsén

Så botas den ”inre kritikern”

-Byt ut den ”inre kritikern” mot en ”inre snällis”

-Skaffa dig självmedkänsla

-Lär dig förstå dina känslor (och behov) – EQ

-Lär dig bemästra känslomässiga flashbacks

-Lär dig mental hygien (sunda tankevanor)

-Lär dig skillnaden mellan skam & skuld & giftig skam / skamattack

Du är varken dina prestationer eller dina misslyckanden. Du duger precis som du är! Börja förändra din ”inre kritiker” idag! Börja praktisera självmedkänsla. Livet väntar ❤️ Brené Browns forskning, visar att det är din operfektionism (sårbarhet) som gör dig älskvärd.

Missbrukets skador i hjärnan

VTA centret i hjärnan förstörs vid missbruk och hur skadan ligger bakom depression och återfall.

Det tar minst två år för VTA centret att återhämta sig, varför detta är den mest kritiska perioden för återfallet. Ett återfall är mer regel än undantag.

Förebygga återfall

Genom att gå igenom förändringscirkeln och upprätta en återfallsplan, har man skapat förutsättningar att förhindra ett återfall. 

Förändringscirkelns stadier:

1. Förstadiet – insikt 

2. Förhandlingsstadiet – för- / nackdelar med en förändring (2v- flera år) 

3. Förberedelsestadiet – tar beslut att skrida till handling ( 2h – 3mån/6mån)

4. Planeringsstadiet – Upprätta återfallsplan & genomförandeplan (1d-6mån)

5. Upprätthållande – av förändring (risk för återfall) (6mån – livslångt)

6. Målgång – Jag har lyckats upprätthålla förändringen minst 5 år utan återfall. (5år- )

Återfall är mer regel än undantag vid ett missbruk. Så fort det uppstår ett stresspåslag i livet, tenderar vi återfalla in i gamla invanda mönster. Vilket för missbrukaren blir ett återfall in i missbruksbeteendet.

Förändringscirkeln
Skapa nya vanor

Hjärnan är präglad för att skapa nätverk av neuroner som genererar ett upprepat beteende. Våra vanor består av neuroner som är sammanlänkade till nätverk i hjärnan. För att bygga upp nya vanor, måste vi skapa nya nätverk av neuroner i hjärnan, och medvetet välja den nya vanan framför den gamla. Tidigare nätverk försvinner aldrig. Har du t ex. en gång lärt dig cykla, kan du inte sudda ut den kunskapen. Samma sak gäller för alla typer av vanor som du lägger dig till med. Därför är det viktigt att vara försiktig med, vilka vanor man lägger sig till med. När vanan innehåller en beroendeframkallande substans, ger den en ”kick” i hjärnans belöningscenter. Ju större kick, ju svårare abstinens och risk för återfall. Det som skiljer en ovana från ett missbruk, är just mängden Dopaminfrisättningen som sker i hjärnans belöningscenter. Droger ger större kick i hjärnans belöningscenter, än vad ett missbruksbeteende utan beroendeframkallande substanser gör. 

Min mammas trauma

Mamma växte upp i en liten tvåa, på Ynglingagatan i Stockholm. Där bodde hon med sin mamma, pappa och syster. Mamma berättade att hon hade legat bredvid sin mamma i sängen, medans hennes pappa våldtog hennes mor. Morfar var alkoholiserad och slog mamma när han var onykter. Mamma började dricka tidigt och fly hemmet och misshandeln från sin egen far. Redan som 16-åring blev hon gravid, och hade då även lagt grunden för sin egen alkoholism. Jag minns hur hon för sig själv, rättfärdigade sitt eget svek mot oss barn, genom att uttrycka att hon inte hade utsatt oss för fysisk misshandel, så som hennes far hade gjort mot henne. Den psykiska misshandeln hennes eget missbruk resulterade i gentemot oss, förträngde hon antagligen för sig själv. Idag tänker jag på min döda mamma med medkänsla. Vilken otrolig skam och psykisk smärta hon måste ha burit på, som kunde utsätta sina egna barn för den neglekt ett missbruk medför. 

Vad är ett trauma, med Gabor Maté

Det är viktigt att skilja mellan det vi råkat ut för, och vad som är traumat inom oss. Vi måste komma till insikt, för att hitta vägen mot läkning!

Gabor Maté om missbruk som smärtlindring

Vi missbrukar inte bara substanser, även beteenden kan missbrukas. Missbruk är ett flyktbeteende. Vi flyr från verkligheten, från att vara här och nu. Från möjligheten att möta och bearbeta smärta. Beteendet ger negativa konsekvenser och separerar oss från vår omgivning. När vi inte är i kontakt med vårt känsloliv kan vi inte heller upprätta nära relationer. Andra vanliga missbruksbeteenden är; träningsnarkomani, arbetsnarkomani, shopohollic, nätdejting, relationsmissbruk, matmissbruk, spelmissbruk, sexmissbruk, perfektionism. Det är vanligt att man ersätter ett missbruk med ett annat om man inte går till botten med den bakomliggande problematiken med att möta sina känslor. Dissociation är en överlevnadsstrategi att fly från en traumatisk händelse. Att dissociera innebär att man omedvetet lämnar sina sinnen, sin kropp, sitt medvetande i stunden. Dagdrömmeri och prokrastinering kan vara en form av dissociation. Som sjuksköterska har jag mött svårare former av dissociation, där personen förlorat kroppsfunktioner. Det är viktigt att förstå, att detta inte sker i det medvetna. Det är inte manipulerande utan helt utanför personens verklighetsuppfattning.

Behandling av missbruk och skamproblematik

Trauma och missbruksproblematik behandlas parallellt i terapin. Det är viktigt att personen befinner sig inom toleransfönstret (där möjliggörs självreglering). Det är bara där hen förmår att stå kvar i sina känsloreaktioner, utan att fly  kognitivt, beteendemässigt eller emotionell. Nordanger menar att försummelse i barndomen och trauma är oskiljaktiga. Problemet blir svårigheter med självreglering. Vidare föreslår forskning att behandlaren undviker ett konfrontativt skambeläggande av den som behandlas (Läs mer om skammens betydelse vid missbruk). Här kan du följa Beroendepodden.

Ökad risk för missbruk och depression mm. vid trauma

Fakta om Alienering: Komplikationer vid PASPAS (parental alienation syndrome), PAS Checklista. PAS & DSM-5CAPRD (child affected by parental relationship distress, i DSM-5).

Webbkurser

The Science of Happiness, lär dig vad som skänker ett meningsfullt liv

Självmedkänsla

Självkänsla & Självförtroende

Tysta din inre kritiker, behandling av CPTSD med Richard Grannon

📚Boktips

Mentaliseringsboken, Per Wallroth

Complex PTSD: From Surviving to Thriving, Pete Walker.

In the realm of hungry ghosts, Gabor Maté.

Internationellt pågår just nu en kampanj med att öka medvetandet om trauma och ACE (Advanced Childhood Experience).

Folkhälsa och trauma

Jonas Colting (hälsocoach, debattör och VM-medaljör i triathlon), skrev den 2018-09-09, en debattartikel i Aftonbladet om politik och folkhälsa. Jag saknade kopplingen kring folkhälsa-och-trauma i texten. Det ligger viktig kunskap bakom vår tids folkhälsosjukdomar och kopplingen till dem skador som  ACE* (Sv. översättning – allvarliga stressgenererande barndomsupplevelser) kan ge upphov till. Konsekvenserna kan förkorta livslängden upp till 30 år. Något som artikeln tyvärr inte berör.

Det är stor skillnad mellan ett orsakssamband och en växelverkan (korrelation). Det går inte att medicinera bort ett trauma, men det går att behandla terapeutiskt. Vissa diagnoser uppvisar liknande symtom, varför det är avgörande att först utesluta trauma. Idag görs inte detta rutinmässigt innan personer får diagnoser inom psykiatrin. Inte heller tillhandahåller psykiatrin traumavård, i tillräcklig utsträckning. Dem personer som inte utvecklar klassiska PTSD symtom, får ingen diagnos att vila på. Utan diagnoskod inom sjukvården riskerar du falla mellan stolarna.

1. Folkhälsa-och-trauma

ACE med påföljande trauma, ger skador på hjärna och nervsystem och utmattar på sikt HPA-axeln, något som följer personen genom livet (vid obehandlat trauma) och inverkar negativt på personens förmåga att kognitivt (förnuftmässigt, viljemässigt) styra sitt beteende vid ofrivilligt stresspåslag. Okunskapen kring detta, leder till skadliga fördomar hos både vårdpersonal, allmänhet och kan leda till svår stigmatisering. Det spelar ingen roll hur mycket man informerar personer utsatta för ACE, om vikten av att själv ta ansvar för sina levnadsvanor, när förutsättningarna för detsamma saknas, om inte traumaterapi sätts in. Denna  internationellt vedertagna kunskap väljer Socialstyrelsen att förneka i sina nuvarande riktlinjer för folkhälsoprevention.  Socialstyrelsens riktlinjer ligger även till grund för vilka behandlingar som erbjuds inom psykiatrin. Något som påverkat utbudet av traumaterapi negativt och legat till grund för uppsagda avtal av b la. Ericastiftelsen samt Kris- och -Trauma center i Stockholm (Läs artikeln; Vårdkarusell för sexualbrottsoffer).

*(Se ref studie: Adverce Childhood Experiences (ACES), Felitti** et al. 1998).

ACE påverkar folkhälsan negativt, men negligeras av både politiker och Socialstyrelsen.

**Vincent Felitti, MD, was one of the authors of the ACES, showing that childhood emotional, physical abuse in the family, among other traumas, are related to greater illness and shorter lifespan. 

Lär dig förstå kopplingen till ditt trauma. Stresspåslaget leder till en utmattning av HPA-axeln, vilket sänker kroppens självläkande egenskaper. Traumat sitter i nervsystemet & ger en förhöjd alarmberedskap för det som registrerats som fara & hot i barndomen. Vilket inte är liktydigt med reella (verkliga) faror hos en vuxen individ. Flashback innebär att man återupplever traumat. Eftersom systemet utvecklat en hyperkänslighet, signaleras hot, även om inget ”faktiskt” hot existerar (i nutid). Det är ”traumaminnet” som reagerar på något som påminner om det som initialt skapade traumat (dåtid). Det som var hotfullt/skadligt för barnet. Barn är känsligare för stresspåslag än vuxna. Deras nervsystem påverkas negativt i sin utveckling av fara/hot mot trygghetssystemet.

2. Det finns andra typer av trauma än PTSD

Problemet inom psykiatrin är att personer som lider av trauma (inte bara PTSD), kan uppvisa symtom som påminner om Depression, ångest, sömnproblem, ADHD, AST, självskadebeteende, kort stubin, svårigheter att styra uppmärksamheten, Borderline, Bipolär sjd., sömnstörningar, missbruk, utmattningsdepression, smärttillstånd, mm.

Idag faller människor mellan stolarna, feldiagnostiseras samt missar möjligheten att få bukt på trauman och nedsatt livskvalité. Dr. Bruce Perry förklarar problemet bakom utvecklingstrauma (CPTSD) som en ”avsaknad av kärlek på insidan” – brist på självmedkänsla. Vidare påtalar han problemet med att tillståndet inte har ett diagnosnamn i Diagnosmanualen, DSM-5 (Läs mer om anknytningstrauma och neglekt).

Skillnaden mellan PTSD och CPTSD

Att få en korrekt bedömning vid trauma, är avgörande för att kunna sätta in rätt behandling. Tyvärr är tillgången på traumaterapi inom Landstingen, undermålig i Sverige.

Utvecklingstrauma

3. Traumakunskap

Läs mer om trauma:14 typer av trauman vi inte pratar om, Lär dig upptäcka symtomen på en återtraumatisering / flashback.

Så lär du dig identifiera en återtraumatisering i sju steg;

  1. Utan att döma, hur såg mina reaktioner ut (fysiskt, psykiskt och mentalt) och hur agerade jag på dem?
  2. Gick beteendet emot mina personliga värderingar
  3. Gick det emot mina sociala värderingar?
  4. Triggades mitt eget trauma i situationen?
  5. Bevittnade jag en Flashback hos motparten?
  6. Klarade jag av att hitta självmedkänsla hos mig själv och för den andra personen?
  7. Reagerade jag genom att; gå undan, bestraffa, skämma ut eller trakassera personen?

Fler länkar om trauma; Utvecklingstrauma, Anknytningstrauma, Återhämtning från missbruk & känslomässig omognadTraumasymposium 2010 med informationsnyttiga länkar, här kan du läsa om vad Traumafokuserad-KBT är. Wonsa står för – world of No Sexual Abuse, och har specialistkunskaper om sexuella övergrepp.

Sverige har ingen hållbar budget för traumavård.

Traumatiserande övergrepp på barn

 

”Sexuella övergrepp behöver inte vara förenade med våld för att det ska vara traumatiserande” –Rise

Dr Felitti om ACE studien och övervikt:

Podd om Trauma:

UB School of Social Work: inSocialWork Podcast Series

Lyssna – avsnitt 245 – Dr. Ricky Greenwald: Progressive Counting, the Fairy Tale Model, and Intensive Trauma-Focused Therapy

Lyssna – avsnitt 244 – Dr. Julian Ford: New Perspectives on Complex Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) and Its Treatment

Lyssna – avsnitt 235 – Dr. Mandy Davis: Trauma Informed Oregon: A Statewide Initiative to Change How Trauma and Adverse Childhood Experiences Are Perceived and Addressed

Lyssna – avsnitt 221 – Dr. Jennifer Cullen and Dr. Jolynn Haney: Understanding and Treating Autism in Women: Using Lived Experiences to Shape Practice

Lyssna – avsnitt 188 – Dr. Rebecca Mirick: ”I Think I Want to Die…”: Training Practitioners to Work with People Considering Suicide

Lyssna – avsnitt 145 – Jorien Brock and Siobhan Fitzgerald-Cushing: Meeting the Health Needs of Transgender People

Lyssna – avsnitt 133 – Elaine Hammond: Burnout and Self-Care in Social Work

Lyssna – avsnitt 45 – Dr. Sharon Bowland: Strength and Struggle: Spirituality and Recovery From Interpersonal Trauma (part 2 of 2)

Lyssna – avsnitt 11 – Dr. Shelly Wiechelt: Cultural and Historical Trauma: Affecting Lives for Generations

4. Resilence-stärkande övningar & psykoedukation

Psykoedukation ger dig kunskaper om vad du kan träna på, för att bättre hantera ett trauma. Gratis guidade Mindfulness-1 övningar. Fler nedladdningsbara mp3-filer med Mindfulness-2., Mindfulness-3, Artikel som förklarar svårigheterna i Mindfulness vid trauma, Artikel, -Varför behöver vi sömnen?. Spännande artikel om hjärnans resa under sömnen (från National Geographic). Gör en Egenvårdsplan. Utveckla Självmedkänsla. Stärk ditt psykologiska immunförsvar . Webbartikel: 8 vägar att boosta tacksamhet. Lär dig vad Självmedkänsla är. Egenvård – tips från Kris- & traumacentrum .

Professor Bessel van der Kolk, författare till traumaboken, ”The body keeps the score – Brain, Mind and Body in the healing of trauma”. Grundare av Trauma Center – non profit organisation, dedicated to social justice by offering hope and promise of fulfillment to children, adults, and families who are at risk of not receiving effective services essential to their safety, progress, and/or survival.

5. Fler tips på kunskapskällor

Sök kunskap genom traumakunniga personer inom vården så som tex. Kiropraktor Martin Fransson, eller ANF-kliniken som ger inflammationshämmande behandling vilket b la. är smärtlindrande. Jag blev själv fri från svåra eksem med ANF behandling. Anders Lönedal är en annan specialist (Coolmind) som b la. utbildar läkare i lymfsystemet. Här visar han andningsövningarna som får vagusnerven att släppa taget om Diafragman (andningsmuskeln).

Använd diafragman och andas via näsan (Viktigt pga Vagusnerven passerar bihålorna). Pressa ut luften genom att dra in magen. Slappna av och låt luften fylla lungorna automatiskt, känn hur magen pöser ut i takt med att lungorna fylls med luft.

Du kan stärka hjärtat genom Biofeedback, och synka dina hjärtslag med andningen (HRV – Heart Rate Variability). Lär dig främja läkande frekvenser i hjärnan, för att kroppen ska kunna uppnå homeostas (kroppens självläkande egenskaper ner på cellnivå). Jordens läkande frekvens ligger på 7,83Hz, vilket du kan främja i ett rum med sk. Blue Sheelds. Eftersom trauma sitter i kroppen, krävs holistiska (helhetsperspektivet om hur allting är beroende av varandra) kunskaper om kroppen, dess funktioner och hur allting påverkar varandra.

Egenvård; 1.Vad får dig känna dig skylldig? 2.Vad får dig känna ångest/oro? 3.Hur sover du? 4.Vad gör du för att koppla av? 5.Vad gör du för att roa dig?  6.Vilken form av träning /motion utövar du? 7.Hur ser dina matvanor ut?

 

 

Traumadokumentär

Just nu går en traumadokumentär – ”Vem överlever ett trauma?”, på SVT play. Tillgänglig t.o.m. 16 maj, 2018. Bessel van der Kolk – världsledande inom komplext trauma, medverkar i dokumentären. Han började forskningen på krigsveteraner på 70-talet. Idag driver han ett Trauma Center i Boston, USA. Filmen porträtterar traumats mångfacetterade ansikten. Genom avancerad hjärnskanning kan man se att trauma förändrar aktiviteten i hjärnan. Medan PTSD bygger på en traumatisk upplevelse, är komplext trauma flera traumatiska händelser över tid, och innefattar även neglekt och känslomässig misshandel under barndomen. Traumasåret består av splittrade minnesbilder, medan en icke traumatiserad händelse, efterlämnar ett ”helt” minne. För att ”läka” ett traumasår, måste det splittrade minnet, göras om till en ”hel” och ”normal” minnesbild.

Trauma påverkar kommunikationen i hjärnan
Barndomstrauma är en dold epidemi, enligt Dr. Van der Kolk.

Bessel van der Kolk i en Traumadokumentär på SVT play

Bessel van der Kolk

I Sverige erbjuder inte specialistpsykiatrin någon behandling för vuxna som bär på komplext barndomstrauma. Symtomen kan påminna dem vid ADHD och Autism Spektrum Tillstånd. Varför man kan ifrågasätta hur många som har blivit feldiagnostiserade inom vården?

Forskningen i Sverige

Barnafrid vid Linköpings Universitet, satsar på kompetensutveckling hos personal inom barnpsykiatrin, med anledning av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga.

”Regeringen har gett Barnafrid vid LiU i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin.”

Syndabocken & det svarta fåret

Henri Tajfel var en socialpsykolog känd för att ha myntat begreppet ”svarta fåret effekten”. Det svarta fåret är inte dåligt, utan bara annorlunda. Att vara det svarta fåret i familjen är inte lätt. Vi bryter resten av gruppen och blir syndabocken som allas synder projiceras på. 

Om du känner dig identifierad i detta, kan du ställa dig frågan – Vill jag vara en del av den här flocken, där alla fåren är vita?

Människor är en del av olika sociala grupper: familjer, vänner, arbetsplatser. På något sätt  finns nästan alltid en implicit regel: att medlemskapet innebär en tyst överenskommelse om att dela samma värderingar etc. I själva verket är det ofta bara en tillfällighet och anses ibland som en indikator på sammanhållningen.

I psykologin hänvisade H. Tajfel ofta till dessa människor som ”patientidentifierade”. Inte riktigt förmögna att hantera en situation, vi som uppvisar symptom på en dysfunktionell familj eller dess giftiga scenario.

Om du identifierar dig som det svarta fåret, lär dig istället vara stolt över att kunna tänka annorlunda. Det är ett privilegium!

”Goodbye papa please pray for me, I was the black sheep 🐑 of the family…” -Seasons in the sun

Svartafåret –effekten” eller syndabocken

Svarta fåret –effekten” är en idé som utan tvekan kan relateras till -på familjenivå eller till någon annan social kontext;

•Gruppfavorisering, förklaras av interna bedömningar mot andra grupper som vanligtvis är negativ, eftersom det syftar till att skydda gruppen mot vad som anses vara ”rätt”, i förhållande till det som definierar oss. Något som även sammanfaller med gruppidentiteten.

•Det är vanligt att det finns en stor efterfrågan från medlemmar i gruppen som vågar stå för något annat. Som ett exempel kan vara om vår far kritiserar våra grannar och hur andra uppfostrar sina barn. Samtidigt som det finns ett visst missnöje med detsamma inom familjen. Det gör det problematiskt med intern kritik. Något som bidrar till att det blir svårt och krävande, eftersom den interna strävan – att den inre balansen inte ska brytas, samtidigt kommer hotas.

Det ”svarta fåret –effekten” bidrar till, är att den mest kritiska och psykologiska pressen på medlemmarna, utgörs av medlemmarna själva, snarare än dess omgivning. Medlemskap i ett socialt sammanhang, går i vissa fall hand i hand med dominans och kontroll.

Att se det svarta fåret som ett privilegium

När man utgör syndabocken i en familj, har man två val: underkastelse eller att reagera (revoltera). Vilket många människor inte tror sig  kunna, på grund av en bräcklig identitet, accepterande av känslomässiga övergrepp, kritik och förakt.

Personen blir istället märkt som dålig eller skiljer sig från andra familjemedlemmar och tar själv på sig skulden. -Metaforen för en skadlig och dysfunktionell atmosfär. Övriga släktingar befinner sig samtidigt i en bekväm situation, eftersom de själva befriats från allt ansvar – det finns en Status Que, där alla har en given roll.

För att undvika dessa extrema situationer, där vår självkänsla blir så äventyrad, är det värt att reflektera över nästföljande  dimension.

Att vara annorlunda kan vara ett hot mot andra, men inte för dig själv.

Om du med tiden uppvisar ett annat sätt att tänka, klä dig och leva. Börjar de andra uppmärksamma dig på att du är det svarta fåret, eftersom de är medvetna om att de börjar förlora kontrollen över dig.

•Det är uppenbart att i varje social grupp, i varje familj, finns det en mer problematisk medlem. Det är dock möjligt att tillämpa ett annan perspektiv på beteenden som ligger utanför de gränser för vad som förväntas i en grupp.

•Genom att förstå att man aldrig ”föds” till att bli en syndabock, utan att det snarare är den sociala miljön i sig som gör oss till en. När vi vågar reagera på det, är det i sig en handling av mod!

Medlemskap i en ”besättning” bringar inte i sig, lycka.  -Men att hitta sin egen väg, gör det!

För att det svarta fåret ska kunna ses som ett privilegium, måste man först befria sig.

Tre steg mot att befria sig från syndabocken & offerkoftan

•Första steget – du har ingen skyldighet att vara dina föräldrar eller dina vänner till lags. Du behöver inte tänka eller agera som andra förväntar sig att du ska agera.

•Andra steget – Känn dig bekväm med dina egna värderingar, höj din röst över resten av gruppen. Världen är fylld med många tankar, åsikter och bedömningar. Det finns ingen universell sanning och alla ska kunna göra sig själv hörd.

•Tredje steget – acceptera andra utan hat eller bitterhet och accepterar dig själv, som en som skiljer sig från dem. Visa att separation är en frigörelse. Godkänn din familj som den är, och om de agerar med samma visdom, kommer de göra detsamma med dig. (Källa och orginaltext).

Darlene Quimet berättar nedan hur hon gjort för att släppa taget för att komma vidare (”Emerging from broken”).

 

Frigörelse

I den här uppsatsen från Stockholms universitet, kan du läsa mer om grupptillhörighet.

”Det är lättare att bryta isär en atom än en förutfattad mening” -Albert Einstein.

ADHDsysterns egna berättelse och frigörelsen från att vara syndabocken eller det svarta fåret. #minberättelse #intemindiagnos

Vården missade mitt barndomstrauma

11 Saker du inte ska säga till någon som är utbränd.. Utmattning till följd av att behöva vara starkare än man känner sig – av Darlene Quemet . Det mest smärtsamma i min egen berättelse är att den terapeut jag haft i fyra år, inte alls ”trodde” på mina diagnoser. Dock lyckades jag inte få till ett möte mellan utredningsteamet och min psykoterapeut. Psykoterapin var dessutom på remiss från psykiatrin.

Hur en trasslig barndom påverkar resten av  livet:

Felicia försvann är en bok av Felicia Feldt, Anna Wahlgrens dotter:

Mer om feldiagnostiseringar inom vården

Dokumentären i SVT ”Diagnosen”, om Odette som blev feldiagnostiserad med AST (Autism spektrum tillstånd). Daniel berättar sin historia i P3-dokumentären ”Inte min diagnos  ”. Slutligen kan du läsa mer om det svarta fåret, skrivet av Annie Wright.

Vården måste bli bättre på att förstå människor i kris och sluta överdiagnostisera människor som söker vård, samt skaffa sig bättre kunskaper om barndomstrauman och hur dessa kan påminna om NPF diagnoser b la.

Sofia Viotti är psykolog och specialist på Självmedkänsla, eller Self Compassion som det heter på engelska:

 

Andning – 10 enkla övningar

Hur kan du lära dig hantera stress? Jo, via medveten andning! I det här inlägget hittar du flera olika källor med övningar för bättre andning. Din andning är en del av Avslappningsreflexen som reglerar kroppens Stressrespons. I normala fall tänker vi aldrig på andningen eftersom den styrs automatiskt. Därför uppmärksammas vi inte heller på om vi behöver förbättra vår andningsteknik. Försök hitta en klocka och övning att spara i telefonen eller läsplattan. Lägg gärna in påminnelser i din kalender. Ju oftare du övar, desto bättre kommer du bli på att använda andningen även i så kallat ”skarpt läge”. 💡 Börja alltid träningen i lugnare situationer. Så småningom, kommer du automatiskt lära dig tänka på andningen även i mer kritiska situationer. De två sista övningarna är därför exempel på mer avancerade övningar där du kan föra in medveten andning.

1️⃣ Andningsklockan

Andningsklocka Bildkälla:Popsugar.com

 

2️⃣ Anders Lönedal demonstrerar andningsövningar som stärker diafragman (andningsmuskeln):

3️⃣ Martin demonstrerar enkel andningsövning:

4️⃣ 4-7-8 övning:

5️⃣ Andas i fyrkant och lugna ner Amygdala

6️⃣ 10 minuters övning (Den här övningen finns även i appen 7 cups).

7️⃣ 2 minuters övning med lugnande musik. (Finns som app).

8⃣ 4-7-8 övning med vågskvalp:

9⃣ Träna Tapping och avsluta varje runda med 2 medvetna andetag

Knacka, Tappa, EFT – Kärt barn har många namn!

🔟 Koppla ihop en känsla med en andningsövning

Lär dig kontrollera dina känslor via andningövningar!

Medveten närvaro eller Mindfulness

Genom att tillföra mentala övningar så som medveten andning i din vardag, kan du på ett lättsamt sätt föra in Medveten närvaro (eng: Mindfulness) i ditt liv. Detta är något som vetenskapligt är en viktig bit för både ett lyckligare liv såväl som ett mer stressreducerat liv. I den här appen -Insight Timer, hittar du gratisövningar (Fler rekommenderade appar finns på bloggen).

Pauli förklarar medveten närvaro utifrån ”neuroception”.

Andning  Vagusnerven och Diafragman

För att förstå hur viktig andningsövningarna är, behöver man insikt i hur den påverkas av magmuskeln (diafragman) och hur den i sin tur påverkas av Vagusnerven.

Vagusnerven

Är den 10:e kranialnerven som utgår från övre delen av kotpelaren, se bild. I den här presentationen kan du läsa mer om att läka Vagusnerven. Nerven passerar bihålorna, varför det är viktigt att andas in och ut via näsan! Nerven fäster ner i rumpan och på väg ner har den kontakt med Diafragman.

Bildkälla: https://healingfromthefreeze.wordpress.com/2011/08/18/the-vagus-nerve-and-the-difficulty-with-mindfulness/

Här berättar Martin mer om Vagusnerven och Avslappningsreflexen:

Diafragman – andningsmuskeln

Hitta din diafragmamuskel:

 

Livsviktigt att förstå att stress är en aspekt av trauma

Nadine Burke är barnläkare som kommer i kontakt med många barn som b la. diagnostiserats med ADHD och som visar sig haft stressorer under barndomen relaterade till trauma (ACE). I den här artikeln berättar hon hur man kan behandla trauma.

Hur Vagusnerven är kopplad till Oxytocinfrisläppning (lyckohormonet) genom andningen:

ADHD, stress & trauma

Timini et. al. från 2002 påpekar att alternativa förklaringsmodeller till uppkomsten av ADHD lyser med sin frånvaro och säger (fritt översatt) att: forskning om möjliga miljömässiga orsaker till ADHD-beteende har ignorerats till stor del, trots att det finns bevis på att psykosociala faktorer som exponering av trauma och missbruk kan orsaka detta.” (Källa  ).

Martin berättar mer om ADHD och rörelseträning:

 

 

Sorgebearbetning och traumasorg

Vad är sorg? Vad innebär sorgebearbetning och traumasorg? Hur bearbetar man en förlust? Kan man ”fastna” i sorg? Hur ”gör” man för att bearbeta sina känslor och gå vidare i livet, trots hjärtslitande erfarenheter? Går det att ”jämföra” sorger?

Sorgen är en känsla av förlust av t ex. person (el. djur, social ställning, arbete o dyl.), ting eller kränkning av den egna personen. Vi kan aldrig jämföra varandras sorger. Sorgen är högst personlig och kan ha många bottnar. En sorg kan ”väcka” gamla sorger till liv.  Sorgen kräver tid för återhämtning. Det går att ”lära sig” leva med sorgen, man måste bara hitta ett sätt, sitt sätt.

Alla kan vi nog relatera till terrordådet i Stockholm 7 april 2017, som tog Ebbas liv. Här berättar hennes pappa om sin förlust och delar sin sorg, i programmet ”Efter tio” på TV4:

Ebba Åkerlunds minnesfond erbjuder en minneskonsert Lördag den 7 April 2018. Ebbas mamma startade fonden som heter ”Ebbas änglar”. Här kan du läsa om när Ebbas mamma berättar om sin sorgeprocess.

Ebbas pappa har initierat ”Ebbas hjärta” via Stiftelsen Svenska Hjärtan, som ”vill uppmuntra barn, ungdomar, lärare och ledare att skapa en bättre vardag för många, inte minst de som behandlas illa med mobbing, både fysiskt och psykiskt.”

Här sätter Ebbas pappa ord på sin sorgeprocess:


Sorg och ADHD diagnos

Lyssna på Christin Edmarks finstämda berättelse till att få en diagnos mitt i livet på Sveriges Radio. Eller här på Facebook i en live upptagning från Dramaten (spola 16:29 minuter in i klippet).

Christin Edmark, Dramaten

-Som sjuksköterska och som volontär på Självmordslinjen, har jag många gånger mött frågor om sorg och vill passa på att dela lite ”matnyttiga” länkar och material från nätet:

Föreningar för olika sorgeprocesser

SamSorg – för Människor i Sorg

FEBE – Föreningen för föräldrar som har mist barn

Filmtips: ”I sorgens tid”

Vimil – Vi som mist någon mitt i livet – är ett nätverk för oss som mist någon mitt i livet. 💬 Till Vimils chatt.

SPES – för dig som förlorat en närstående i suicid.

Sorgmottagning i Stockholm – (psykoterapeutiskt stöd till vuxna sörjande (från 18 år), som drabbats av förlust genom dödsfall.) Sidan innehåller information med litteraturtips och länkar: Sorgemottagningen

Sara Lodins sida med Sorginfo

När sorgen ”fastnat”

Det går inte säga åt någon som fastnat, att denne måste gå vidare. Hjälp personen istället att göra just detta. En människa som själv inte förmår gå vidare behöver ha hjälp och stöd av omgivningen, precis som Ebbas pappa, uttryckte i inslaget ovan.

”Resolution has nothing to do with the abusers. Believing that it does is a very common misunderstanding. The solution does not lie with the perpetrators of abuse or mistreatment. Closure comes from facing the pain, validating the abuse and changing the belief system that formed because of that abuse. NONE of this emotional healing work depends on anything from the people who did the harm.” Darlene Quimet (om traumasorg)

Bitterhet kan vara en faktor som gör det svårt att gå vidare, att släppa taget om sorgen. En annan faktor kan vara svårigheter i att förlåta, att komma över det som orsakat sorgen. Bakomliggande orsaker kan vara trauma och frysta känslor (fryst ilska), känslor som ligger dolda för det egna ”jaget”, i en traumasorg. Om så har skett, är det svårt att själv upptäcka problemet och förstå problematiken. Kanske dissocierar man helt från känslan. -Vilket innebär att den inte finns i det egna medvetandet. Kanske känner man sig ledsen, utan att riktigt förstå varför. Kanske är upplevelsen att sorgen överväldigar, känns ohanterbar eller inte går att uthärda.

”Bitterhet är nämligen ilska som svalts så många gånger att den har satt sig på tvären.” -Marie Bengtsson

Omfamna din bitterhet – Marie Bengtssons blogg

När bitterheten tar över – Överlevnadsguiden.

Svenska Institutet för Sorgebearbetning.
Institutet erbjuder sorgbearbetning (Programmet för sorgbearbetning™ ).
Provläs 2 Kap, Sorgbearbetning  (för känslomässig läkning vid sorg efter dödsfall, separationer och andra förluster).

Innehållsförteckning, Sorgebearbetning

Steg för Livet

Boktips – gratis och nedladdningsbart

Orden som vänder sorgen, 5s (PDF).

När brustna hjärtan läker, (24s).

Handbok om sorg, av Agneta Grimby och Åsa K. Johansson, (60s).

Någon – man tycker mycket om – har dött  – Arbetsbok om sorg och saknad, 31s. ”Alla blir vi ledsna när någon som vi tycker om har dött. Det är svårt att förstå vad döden innebär. Vi människor visar vår sorg på många olika sätt, och inget sätt är rätt eller fel. I den här boken beskrivs med bilder hur Karin och Bengt mister en kär släkting, och hur vardagen blir ett långt tag e er förlusten. Bilderna visar hur de behöver stöd i sorgen för att arbetet med sorgen skall bli lättare. Boken kan vara en hjälp att samtala kring det svåra som har inträffat”.

Surviving my past, 28s. Fem steg i att bearbeta sorgen av att varit utsatt för övergrepp. Traumasorg.

The grief recovery method, 28s.

Innehållsförteckning, Grief recovery method.

 

Historik kring sorg

Om sorgens historia skriver Karin Johannisson. På 1600-talet (i boken Melankoliska rum) och hur det då var ”coolt” att sörja och att man träffades i speciella sorgerum. Då var det ”patos” (förenat med viss status) att visa sin sorg. I dagens samhälle där konsekvenserna av kyrkans sekularisering, har manifesterats, saknas det tidigare så självklara ”rummet” för bl a. sorgeprocessen. Moa Junström, regissör och aktuell i veckans dokumentärfilmfestival med filmen Psyket, tar i sitt nästa filmprojekt upp kvinnors sorg, ur perspektivet från  misshandlade kvinnor som hamnar på psyket, istället för att bli sedda och hjälpta att hantera sorgen och traumat som är förenat med det dem varit utsatta för. Traumasorg.

Sorgeprocessens tidsrymd och traumasorg

Vi behöver sörja för att komma hela ur en sorg. För att kunna sörja behöver man ha kontakt med sina känslor. Sorg kräver också förmågan till självtröst. Den behöver tid, men utan ”rätt” vägledning och stöd, kan tiden bli oändlig. Därför är det adekvat, att precis som förr i tiden, ha ett ”sorgeår”.  Som med alla personliga processer, är bearbetningsförmågan olika hos olika personer, och därför kan det ta olika lång tid. Ett ”sorgeår” kan  i vissa fall innebära två eller tre år.  Man måste själv komma till insikt i, om och när, man behöver ta hjälp, och om man ”fastnat” i sorgen, och inte förmår leva vidare. Det handlar om att lära sig acceptera förlusten och hitta ett sätt att ”bära” den med sig i livet, utan att den ”tar över” ditt liv.

Sätt ord på sorgen

En viktig del i sorgeprocessen är att prata om det som gör ont. Det finns en viktig och helande funktion, i att få sätta ord på sina känslor. Att få dela detta med en annan person, som är beredd på att lyssna. Många gånger försöker vi som ”lyssnare” komma med råd, istället för att just lyssna. Det ligger en konst bakom förmågan, att ta emot det någon delar. Att våga bemöta det som sägs, utan att försöka släta över, eller komma med några lösningar. Vi kan alla bli bättre lyssnare. Trösten, ligger i bekräftelsen av att den som lyssnar, visar att denne förstått hur vi mår. Ensamhet, spär på sorgen, och förvärrar den.

Tårarnas funktion – Det är friskt att gråta

Kanske har du själv noterat att du översköljs av ett visst lugn, efter att ha gråtit? Det beror på att kroppen frisätter Oxytocin efteråt. Tårarna innehåller inte bara saltvatten, utan rensar även kroppen på ett överskott av kemikalier, vilket fungerar smärtstillande. Här kan du läsa mer om tårarnas funktion och varför det är sunt att gråta.

Bild hämtad från nätet – traumasorg – Källa https://goo.gl/images/EjHqNx

Självhjälpsprogram i acceptans

12- stegsprogrammet är ett Självhjälpsprogram som utvecklades för anonyma alkoholister och familjemedlemmar i destruktiva familjeförhållanden i USA på 40-talet. Det är en organisation som är oberoende. Även om programmet använder gudsbegreppet och böner, är det fritt för tolkning. Själv har jag ”översatt” gudsbegreppet till kärleksbegreppet (här hittar du fler länkar om 12-stegsprogrammet). Föreningen ”Tillfrisknande vänner” ger ut böcker på svenska med dem 12-stegen.  ”Genom att släppa det förgångna och öppna oss för nuet, kan vi bygga upp ett självförtroende och inse att vi är värdefulla människor. Om vi arbetar med de Tolv Stegen och utvecklar ett kärleksfullt stödjande samarbete med vår Högre Kraft kan vi bli återställda till helhet som människor.”  Deras ”sinnesrobön” handlar om acceptans och kan därför användas till att hantera förluster och sorg:

” Giv mig styrka, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.”

Tröst – hur gör man för att trösta någon?

Fyra vägar till förlåtelse

 

Känslor, behov och trauma

Känslor signalerar behov som behöver tillfredsställas. Känslomässig bekräftelse kan tillgodoses genom självvalidering (jag hör, ser och bekräftar mig själv, mina upplevelser och känslor).
Stanna upp och tillåt dig att medvetandegöra dina känslor. Lär dig förstå vilka otillfredsställda behov, känslorna signalerar om. Ta reda på vilka behoven är som behöver tillfredsställas och hur du ska göra det på bästa sätt. Att få sina känslomässiga behov tillfredställda, leder till Oxytocinfrisättning (Läs mer här , & Mer om Ocytocin ).

Känslors funktion, evolutionen och artens överlevnad

Det är OK att känna negativa känslor. Känslor fyller den viktiga funktionen att medvetandegöra våra kroppsliga och psykiska behov. Stanna upp, känn känslan, även när den är oönskad, obehaglig eller kanske skrämmande.
Träna på att vara i nuet och notera dina känslor och analysera vilket otillfredsställt behov som ligger bakom känslan. Ilska tillhör vårt försvar och kan maskera rädsla, som i sin tur svarar för vårt behov av känslomässig trygghet. Ångest är ett annat symtom för rädsla. Ibland kan det vara lite knepigt att komma underfund med vad rädslan består i. En vedertagen och effektiv strategi mot ångest är att gå emot rädslor, som t ex. vid olika former av fobier.
Känslornas funktion är till för att göra oss medvetna om våra primitiva behov. Samt sörja för att vi gör något konstruktivt för att tillfredsställa dessa och på så sätt säkerställa vår överlevnad.

Fler negativa känslor

Utan negativa känslor hade vi inte överlevt evolutionen. Då hade vi helt enkelt legat i en grotta och dött av hunger. Eller fallit offer för dödliga växter och djur. Av överlevnadsmässiga skäl har vi därför fler negativa känslor, än positiva. Att lära sig hantera livet, innebär således även att lära sig acceptera negativa känslor. Ingen smärta, inget liv. Smärtan är en villkorslös del av att leva.

7 grundkänslor

* Ilska hjälper oss att försvara oss mot något som hotar.
* Rädsla skyddar oss mot faror.
* Avsky hjälper oss mot oönskade intryck.
* Ledsnad hjälper oss att dra oss tillbaka.
* Blir vi angripna ökar ilskan chansen för att vi ska kunna skrämma bort angriparen.
* Blir jag rädd ökar chansen för att jag ska klara av att fly fara.
* Kärlek för oss mot andra människor.
(Källa  )

Dysfunktionellt sätt att tillfredsställa behov

Negativa sätt att hantera obehagskänslor på innebär b la.
Döva obehag / smärta/ frustration  &  stress, genom beteenden som ger ett kraftig dopaminpåslag. Detta leder till att personen kommer söka Dopaminkickar, som ett sätt att slippa det obehag som är förknippat med negativa känslor. Detta genererar i sin tur en Serotoninfrisättning, som ger en lättnadskänsla. (Neuroner som är sammanlänkade, jobbar ihop). Serotonin är en signalsubstans, som fyller kroppen med välbefinnande och förnöjsamhet. Serotoninbrist leder till depression.

Känslomässig flykt och missbruk

Ätstörning, fungerar som en flykt från obehagskänslor. Istället för att använda mat som en energiförsörjande källa. Används maten till att styra belöningscentret i hjärnan. Vid obehagskänslor uppstår en dopaminbrist i hjärnan. Dopaminets uppgift är att motivera oss till handling (genom en handling, mätta hungern). Mättnadskänslorna som uppstår efter ett födointag, frigör serotonin, som efterlämnar en känsla av välbefinnande. Vi är främst menade att äta för att tillfredsställa hungern och på så sätt säkerställa vår överlevnad. Utan föda svälter vi ihjäl. All annan form av ätande, är en form av beteendestörning/känslostörning.

Om det föreligger en störning i kroppens belöningssystem, manipuleras de kroppsegna hormonerna, via beteendet. Beteendet blir då inte ändamålsenligt. Här kommer vissa utveckla någon form av missbruk för att döva smärtsamma känslor (ätstörning eller träningsmissbruk, köpmissbruk, sexmissbruk, spelmissbruk, undvikande, alkoholism, drogmissbruk mm). Det är i själva verket effekterna av signalsubstanserna,  kroppen vill åt, i lindrande syfte. Därför är (missbruks)beteende inte ändamålsenligt. Istället för att lyssna på vad känslorna signalerar för behov och att möta behovet, flyr man obehagskänslor genom den lättnad som uppstår via frisättningen av signalsubstanserna som sker via missbruksbeteendet. Genom drogmissbruk eller beteendemissbruk, missbrukar kroppen också dem kroppsegna signalsubstanserna som beteendet frigör (Mer om missbrukets effekt på hjärnan  ).

Negativa konsekvenser

Att fly sina känslor – genom att undvika och bedöva obehagliga känslor.  Visar sig genom så kallade beteendestörningar, som på sikt genererar negativa konsekvenser. Det kommer påverka livskvalitén negativt över tid, i många fall även sänka den förväntade livslängden, samt ligga till grund för att utveckla någon form av ”vår tids” livsstilssjukdomar.

Har du fått höra att du är för känslig? Ta HSP testet här. HSP står för Higly Sensitive Personality och är ingen diagnos, men ett vedertaget personlighetsdrag. Begreppet myntades av Elaine Aron.

Självmedkänsla

Lär dig tillfredställa dina känslomässiga behov genom omsorgsfull egenkärlek och självmedkänsla. Bli den där omhändertagande föräldern, som du hade behövt som barn. Som såg och bekräftade dina känslor på ett adekvat sätt. Samt lärde dig genomlida obehag och indirekt visade hur man självtröstar på ett (adekvat) riktigt sätt. Våga möt det som är svårt! Använd andningsövningar till att få kroppens nervsystem att slå över till Parasympatikus-läge, där kroppen fungerar optimalt. Istället för sympatikus-läget, som stressresponsen aktiverat, där andningen blir ytlig.

Fly, fäkta & foga – kroppens försvarsstrategier

”Fawn” – (att foga sig) Ngt händer som utlöser ett traumatiskt minne, vilket leder till att stressresponsen aktiverar nervsystemets sympatikus-läge. I stället för att reagera med kamp eller flykt (fäkta & fly), fogar du dig till negativa omständigheter (läs mer av Pete Walker ). Du dissocierar (psykologisk flykt) och fryser i obehagliga ögonblick, vilket leder till att du i situationen, tappar orienteringen till dig själv. Istället för att MÖTA dina egna känslor, lägger du locket på, och anpassar (fogar) dig till den ohälsosamma situationen / förövaren. Det kan t. ex. visa sig i form av en till synes ”hög grad av anpassningsförmåga”. Trots att du inte borde anpassa dig i situationer som får dig att må dåligt. Detta är en överlevnadsstrategi som reaktiveras i en stressutlöst situation som påminner Amygdala om snarlika händelser från barndomen. Under omständigheter då du som barn inte förmådde ”fly eller fäkta” i en situation som utlöst din stressrespons. Stressresponsen utlöses i situationer som utmärkts av någon form av hot. En fara som kroppen uppfattar som livsfarlig (noradrenalin utsöndras). Små barn, överlever inte utan sin anknytningsperson. Därför blev denna strategi ändamålsenlig under barndomen, men måste läras om i vuxenlivet. Då personen inte längre är lika hjälplös.

Överlevnadssystemet utmanas i trauman

Människobarnet med sitt otympligt stora huvud, är totalt hjälplöst utan sin anknytningsperson och någon som försörjer det. Om det lämnas ensamt, kommer det inte att överleva. Därför kan alla situationer som hotar anknytningssystemet, utlösa barnets stressrespons (en del i överlevnadssystemet), vilket i sig är traumagenererande (leder till traumatisering). När stressresponsen frekvent utlöses i barndomen, kommer det medföra en överhettning i kroppens stressystem.

Förändringar i hjärnan

Viktiga utvecklingsprocesser i hjärnan kommer påverkas negativt, och kan ge men för livet. Inträffar belastningen under kritiska mognadsprocessen av hjärnan, kan viktig utveckling hämmas. Händelsen lagras i djupare delarna av hjärnan – Amygdala. Centret för lagrade minnen och känsloförnimmelser. När kroppen via instinkter, påminns om något som kan förknippas med traumat, kommer kroppen automatiskt slå på stressresponsen (noradrenalinfrisättning sker) och det sympatiska nervsystemet  aktiveras. Det här systemet kräver väldigt lång återhämtning efter att ha varit aktiverat. Vilket annars kommer leda till nedbrytande processer i kroppen. Tre minuters stresspåslag, kräver flera dagars återhämtning. Ett överhettat stressystem under barndomen, ger livslång stresskänslighet och generera kroppsliga skador orsakade av stressystemet. Konsekvenser efter långvariga effekter av nedsatt syretillförsel, cirkulationsstörning, smärtproblematik, autoimmuna sjukdomar, hjärt- och kärl -sjukdomar, hjärnskador mm.

Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

Känslomässigt trauma och skam

Exempel på när egna känslor blir triggerutlösare; Negativa känslor som samtidigt utlöser en negativ självbild (ett ofta omedvetet självkritiskt förhållningssätt). En djupt inpräglad, självutlösande process, startar i det undermedvetna. I samma stund som negativa känslor förnimms. Något som kan uppstå när de egna känslorna inte bemöttes adekvat under barndomen (när barnet är hjälplöst utan sin anknytningsperson). Om de egna känslouttrycken genererat negativ bekräftelse (eller neglekt) från omgivningen, istället för att ha bemötts med respekt och värdighet. Här kan den inlärda förmågan till självtröst och psykisk återhämtning utebli (resilience). Utsatta barn får inte med sig viktiga strategier att hantera motgångar i livet på. Det här kan leda till svårigheter att skapa ett meningsfullt liv och leda till sjukdom och förtidig död.

Negativ självbild

En viktig ingrediens som fråntas barnet i traumat är ”självmedkänsla”. Den som besitter självmedkänsla, kan ta hand om sina känslomässiga behov. Behöver inte lida av hjälplöshet eller en känsla av utanförskap och ensamhet. Personen förmår uthärda svåra känslor, utan att stressresponsen aktiveras. Den traumatiserade personen präglas istället av  villfarelsen i att hon är sämre och mindre värd än alla andra, att hon inte duger. Detta påverkar självkänslan negativt. (Läs mer om skam).

Råd i att överkomma trauma

Om du utvecklat ett destruktivt förhållningssätt i att hantera känslor ur ett barndomstrauma, kan du börja med att:
Visa dig själv tolerans och tålamod. Genom att öva på att hantera ”Triggers”, kan du överkomma den här motsägelsefulla och självdestruktiva processen. Du är inte ansvarig för vad som skedde under traumatiseringen. Nu, i vuxen ålder går det att överkomma traumat, genom att träna på att bli mer lyhörd för dina känslor och behov. Genom att göra en överenskommelse med dig själv – att forcera dina ”triggers” (trauma utlösande faktorer), och aldrig ge upp, går det att överkomma traumat ( Pete Walker – Hantera Flashback ). Det kommer inte vara lätt men det kan låta sig göras om du inte ger upp dina ansträngningar.
Återfall in i gamla beteenden och att träna in ett nytt sätt att hantera Triggers på, är en del i tillfrisknandet.  Följande fördelning är förhållandet mellan vad som påverkar en person att klara av att bryta ett missbruk: 40% konsekvens 60 % motivation ( Mer om missbruk  ).

Affirmationer

Det är i motgångar vi prövas” •~• ”Inga motgångar varar för evigt” •~• ”Våga pröva nya vägar” •~• ”Jag gör så gott jag kan, tills jag kan bättre – då gör jag bättre”.

Skaffa dig en repertoar av positiva affirmationer som du upprepar för dig själv, i ditt inre. Dem ska påminna dig om vad du behöver träna på. Det kommer komma stunder av motgångar, där du inte ska ge upp. Påminn dig själv om hur du överkommit tidigare motgångar, att negativa känslor kommer att ebba ut. Inga känslor varar för evigt, hur intensiva dem än må vara i stunden.

Inget varar för evigt, inte ens helvetet på jorden”•~• ”Känslor är inte farliga, även om det känns så” •~• ”Rädslan du känner nu, sitter i traumat – traumat var då

Relationer

I dina relationer, försök att prioritera dina behov, framför din partners. Acceptera inte att andra behandlar dig illa och kör över dina behov. Tala om för dem att du inte tolererar det. Om det inte hjälper, lämna relationen!
Gör dig oberoende genom att skaffa ett stort socialt nätverk och/eller aktiviteter i livet.
Om du behöver hjälp att identifiera dina behov, kan du ta hjälp av terapi via psykologmottagningar eller psykoterapeuter och psykologer på nätet.

Avslutningsvis – en dikt

Förtvivlan kommer ur lidandets plåga, Skräcken när liv och död står på spel – men Skammen
når längst in i våra hjärterötter
Rädsla och Sorg gör ont, de kommer utifrån och gör revor i jagets hölje – men Skammen
är en inre tortyr ett sår i Själen
Det spelar ingen roll
om den Skamsne blivit till andras åtlöje eller förlöjligar sig själv.
I båda fallen känner han sig
naken, besegrad, utlämnad
utan vare sig värde eller värdighet 

”Fritt efter Silvan S Tomkins”
(Källa, Kati Falk )

Vad gör livet meningsfullt och hur hanterar vi hjälplöshet

Många kan uppleva hjälplöshet i mötet med svåra livssituationer. Vilken försvarsstrategi kan detta bottna i?

Det låter inte särskilt effektivt, att drabbas av hjälplöshet  i livet, när det kräver att vi både är fokuserade och handlingskraftiga. Kan det kanske vara så, att om vi som barn överväldigats av för stort stresspåslag – utan förmåga att hantera och bemästra situationen, att händelsen etsar sig fast, djupt inne i hjärnan? Händelsen manifesteras av hjälplöshet som lagrats i Amygdala (område i hjärnan där starka minnen och känslor lagras). När vi senare konfronterar situationer i vuxenlivet, som väcker liv i minnesetsningen, drabbas vi återigen av samma känsla, sk. känslomässig Flashback. Trots att man som vuxen inte är hjälplös, på samma sätt som ett utlämnat barn. Hjärnan tolkar känslan som om den vore nytillkommen. Hjärnan förmår inte att skilja mellan ett etsat ”minne”eller en ny händelse. Här har en av kroppens försvarsstrategier – stressresponsen, slagit ut förnuftet. I exemplet ovan, präglades situationen av hjälplöshet från barndomen (ett trauma). Trauma – en svår händelse som präglats av ett kraftigt stresspåslag vars konsekvenser inte har kunnat bearbetats, och därför ligger kvar som ett lättväckt ”sår”.

Överlevnadsinstinkten ska trygga livet

Våra försvarsstrategier hjälper oss att tackla och hantera utmaningar i livet. Vi är inte alltid medvetna om när en  försvarsstrategi har slagit till. När vi inte är under stress, är parasympatiska nervsystemet påkopplat. Det innebär att våra handlingar är viljestyrda och förnuftmässigt grundade. Våra försvarsstrategier tenderar dock slå till, utan större eftertanke eller reflektioner från det medvetna förnuftet, utan styrs via instinkter. Instinktstyrt beteende är primitivt, och kan komma te sig oförklarligt i efterhand. Speciellt när kunskaper om hur våra instinkter fungerar och vad stressresponsen innebär. Inte bara omgivningen reagerar på ett primitivt beteende (som styrts via instinkt och utan logik). En sådan händelse kan lämna oss lätt förvirrade, utan insikt i att förnuftet faktiskt tillfälligt varit utslaget.

Hjärnans logiska del kopplas bort

Reptilhjärnan (hjärnans äldsta del) tar kommandot i pressade situationer, när vårt beteende kan gynnas av att styras via instinkterna (vid livsfara). Vårt beteende kommer präglas av primitiva, instinktiva (snabba och effektiva) handlingar. Det autonoma (icke viljestyrda) nervsystemet styr omkopplingen mellan Parasympatikus (Lugn & återhämtning) och Sympatikuspåslag (stress). När kroppens stressrespons aktiveras, kopplas nervsystemet automatiskt över i sympatikuspåslag , vilket utgör en del av det autonoma nervsystemet (icke viljestyrt). Stressresponsen slår till när vi känner (förnimmer) räddsla (instinkt). Vårt sinne registrerar förnimmelsen av ett annalkande hot -en potentiell livsfara (”att lukta sig till  fara / rädsla”). Denna instinkt, är både smart och kraftfull – den har räddat mänskligheten genom evolutionen, från att dö ut, så som t ex dinosaurierna gjort. Det här är exempel på den mänskliga överlevnadsinstinkten, och vad som sker när den aktiveras.

💡Tänkvärt! Vi bör alltid eftersträva ett nervsystem i Parasympatiskt läge, så länge vi inte är utsatt för livsfara. Sympatikuspåslaget utgör en livsviktig överlevnadsfunktion, men tre minuters påslag, kräver flera dagars återhämtning för att inte riskera men, i form av utbrändhet. Andningsövningar är en bra strategi för att få bukt på ett överaktivt stresskänsligt nervsystem.

Lär dig styra kroppens nervsystem till Parasympatikusläge!

Att undvika rädslor är mänskligt

Det är mellanmänskligt, att slå ifrån sig obehagliga problem. Problem som inte direkt påverkar eller drabbar vår egna privata sfär. När vi själva har drabbats, kanske vi står där handfallen, utan konstruktiva strategier att tackla problemet på. Speciellt, om vi tidigare tenderat använda bortträngningsstrategier. Att under stress tvingas lära om, lära nytt, är en utmaning för oss alla! En viktig devis (lärdom) är att förr eller senare drabbas alla, av någon form av obehaglig och tillsyvenes övermäktig motgång. Utan smärta, inget liv! Hur, vill vi själva bli bemötta, den gång vi själva faller?

Sympatikuspåslag och stressresponsen

Plötsligt konfronteras vi av ett till synes övermäktigt problem, mitt bland all övrig  ”livsstress”. Vi anammar en strategi som legat nära till hands. Tyvärr, visar den sig inte fungera den här gången. Totalt överrumplad, tvingas vi nu överge det som tidigare fungerat. När vi väl inser att vi inte förmår lösa problemet, tenderar vi sjunka ner i en djup kris! Det här innebär ett extremt stresspåslag som utlöser Stressresponsen. Nu tillåts inga andra handlingsstrategier än att fly- eller -fäkta (kamp- & flykt -responsen). I en problemfylld, icke livshotande situation, behöver vi kunna se alternativ och hitta nya konstruktiva handlingsstrategier. Vi behöver använda vårt logiska tänkande.

Logiken försvinner

Nu står vi istället utan tillgång till vårt sunda förnuft, eftersom Sympatikuspåslaget kopplat bort den förnuftmässiga delen av hjärnan. Stressresponsen har slagit ut hjärnans logiska del, till förmån för den blixtsnabba processen som går via instinkterna. Instinkterna ska fungera livräddande, i akuta livshotande situationer där tiden är en livräddande faktor. Bara ”djur i bur” ser självmord som en konstruktiv lösning på ett icke livshotande problem. Ingen rädsla i världen kan överkommas utan tillgång till förnuftet och dess förmåga att resonera kring rädslans allvarlighets-grad och verklighets-grad. Ett fängelse innebär ett extremt stresspåslag, eftersom det innebär social isolering, utan några handlingsalternativ eller valmöjligheter. Alla faktorer sammantaget, utgör en mycket starkt stressbelastning med inslag av både rädsla och fruktan. Självmord, är det ultimata tecknet på en människa under omänskligt lidande, stor press och stress. En situation som inte tillåter logiskt resonemang eller alternativa lösningar, eftersom den tänkande delen av hjärnan, tillfälligt kopplats bort.

Alla människor, kommer någon gång att möta utmaningar i livet.

Hur tror du själv, du skulle hanterat en svår utmaning under påverkan av stressresponsen? Alldeles ensam, utan stöd utifrån. Utan att ha någon i hela världen att vända dig till. -Totalt utlämnad i ensamhet, utan förmåga att se några handlingsalternativ. Konfronterandes ett tillsynes olösligt problem, med känslor som domineras av maktlöshet och förtvivlan. Det är nog väldigt svårt att föreställa sig ett sådant scenario.

Mod är att gå emot sina rädslor, och att handla

I följande avsnitt, berättar UllaKarin Nyberg om sina erfarenheter, från sitt jobb som psykiatriker och suicidolog, i att bemöta självmordsnära människor. UllaKarin är urmodern för en modig och handlingskraftig kvinna. En stor förebild för undertecknad. Hennes kunskapsområde låter nog avskräckande i mångas öron. På ett mycket varmt och synnerligen medmänskligt sätt, förmedlar hon hur meningsfullt det är att jobba med döden, närvarande. Hennes vishet, lämnar nog få oberörda. Därför vill jag passa på att ge dig som läsare, det här tillfället att ta del av hennes fina presentation av, Att hjälpa den som inte orkar leva.

Samhällsklimatet påverkas negativt av stress

Hur samhället hanterar dem mest utslagna, är också en måttstock på hur ”friskt” samhället är.  Hur ska ett osunt samhälle kunna forma friska individer? En ”storfamilj” som inte kan hantera dem ”egna” – vad är det för sorts familj?

Jag tror, att dem flesta av oss, är rörande överens om att vi vill ha ett varmt, empatiskt och tillåtande samhällsklimat. Ett samhälle där vi bryr oss om varandra och är inkluderande. Med utrymme för olikheter och förståelse för tillkortakommanden. Jag berörde i ett tidigare inlägg, hur stress påverkar oss och vad den gör mot våra hjärnor. -Att den minskar vår empatiska förmåga och hur den logiska förmågan kopplas bort. Stress är alltså ett allvarligt hot mot såväl vårt samhällsklimat som vår överlevnad. Det vi måste göra, är att gå emot tendensen att ”trycka bort” problem som inte ”direkt” berör oss själva. Vi måste våga göra annorlunda. Genom att bemöta det här samhällsproblemet på flera plan, och agera! Det är för mig helt oförståeligt, hur man som representant för psykiatrin i Sverige, kan uttala sig så fullkomligt ignorant, som psykiatrikern (fd överläkare på den psykiatriska länsakuten i SLL) och författaren David Eberhard gör, i ett befängt försök att rättfärdiga resursbristen inom psykiatrin. Till hans försvar, måste påtalas den ekonomiska stressen, som antas ha slagit ut hans förnuft!

Genom att bidra till ett bättre samhälle ges också livet en större mening

2008 satte regeringen upp en nollvision mot suicid. Trots detta har den psykiska ohälsan ökat, bland barn och ungdomar. Det måste skjutas till ekonomiska resurser, för att den här nollvisionen inte bara ska bli till ett ”hån” på ett papper!  Kunskapsspridning är en viktig bit i självmordspreventionen. Kunskap, ger underlag och förutsättningar, att förstå vikten av att lösa problematiken kring självmord. Problematiken som är väldigt komplex och dynamisk, kanske även kunde fungera som en fingervisning för, hur samhället i stort mår. Dess olösta problem drabbar helasamhälletinte enbart de direkt drabbade. Ökad kunskap, kan påverka trycket på våra politiker, -i att skjuta till mer pengar för att klara uppgiften! Den ökade psykiska ohälsan och den negativa självmordsstatistiken, är något som indirekt berör hela samhället och dess invånare. Det är inte ett problem som går att avfärdas, för att ”jag själv” inte har drabbats, eller för att jag tycker ämnet är obehagligt att beröra.

Ingenting är starkare än dess svagaste länk

Alla behövs – gemenskap och engagemang ger livet innehåll

Även dina insatser och ditt engagemang, är viktiga för att få till en förändring. Genom att öka den kollektiva gemenskapen och ansvarstagandet som följer med det, kan ett värdigt samhälle erbjudas dess invånare. Då kan också samhället i sig, utgöra en bidragande faktor till ett mer meningsfullt liv för individen! Alla invånare måste ges förutsättning att förstå sitt eget värde och sin egen betydelse samt ges handlingsalternativ. Att känna en tillhörighet och plats i samhället. De förändringar som krävs och de prioriteringar som måste göras, aktivt så väl som passivt, personligt så väl som kollektivt, måste involvera alla!

ALLA är betydelsefulla för ett samhälle, så även din röst! Även om du inte personligen, har drabbats av självmordets konsekvenser.

Döden berör oss alla

En svår livshändelse påminde Jacob Banks, om sin egen dödlighet. Något som bidrog till att han valde att ändra riktning i sitt liv och satsa på att bli musiker. Om du vill veta mer om Jacob Banks, kan du titta på detta avsnitt. Där upprinnelsen till hans livsavgörande beslut avslöjas, inför Skavlan och hans publik.

Volontärarbete fyller en viktig samhällsfunktion i att skapa engagemang och delaktighet

Volontärarbetet engagerar människor och det skapar gemenskap. Men det räcker inte för att nå en nollvision för självmord. Sverige borde kunna bättre, än att godtyckligt, lämpa över stora delar av självmordspreventionen till frivillighetsrörelser. Det ekonomiska huvudansvaret borde ligga hos regeringen. Vi måste gemensamt krävaatt dem tar sitt ansvar och öka trycket tills så sker!

Självmordslinjen

MiND är ett exempel på en volontärorganissation (som drivs av frivilliga). MiND utgör en viktig del i självmordspreventionen, med sin självmordslinje – tel. 90101. Den är öppen alla dagar kl 06-24. Linjen drivs av vanliga medmänniskor som avsätter sin fritid och jobbar gratis.  Även MiND forum, och Självmordschatten ligger i föreningens regi. Dem erbjuder utöver detta även stöd för pensionärer och föräldrar genom telefonlinjerna; Äldrelinjen och Föräldrarlinjen.

Fundera över vad du själv skulle kunna bidra med, som positivt kan påverka arbetet med självmordsproblematiken i Sverige?

Ingen kan göra allt – men alla kan göra någonting