Etikettarkiv: Traumaskolan

Stressresponsen

Vid högt stresspåslag, väcks stressresponsen & vårt beteende kommer då att styras via det autonoma nervsystemet och försvarsresponsen som består av fyra F:

Fly, Fäkta (kämpa emot), Frysa (handlingsförlamning), Foga (negativ anpassning till fara). Det här är Traumaskolan del 8.

Traumaskolan del 8
STEGEN – Nervsystemet är konstruerat i tre nivåer (trappsteg), den äldsta överlevnadsstrategin, Frysa & Foga, styrs via Dorsalt Vaguspåslag (1:a trappsteget), Fly & Fäkta styrs av Sympatikuspåslag (2:a trappsteget) & högst upp är det Ventrala Vaguspåslaget (3:e trappsteget innebär att vara i Toleransfönstret) som styr fortplantnings & återhämtningsförmågan, resilience (matsmältning &vila = Toleransfönstret).
Rött & Orange innebär att kroppens stressrespons är påslagen. Grönt innebär att kroppen är i återhämtningsläge där vila och matsmältnings-responsen är aktiverad, en förutsättning för homeostas – kroppens självläkande förmåga.

När stressresponsen är inkopplad är hjärnan urkopplad (frånvaro av intellektet), eftersom processen styrs via det autonoma nervsystemet som inte är viljestyrt. Fly eller fäkta styrs via Sympatikuspåslag medan Frysa & Foga styrs av det Dorsala vaguspåslaget (Stephen Porges Polyvagal teori).

Bildkälla: http://airi.se/biologi-3/

Stressorer är alla former av belastningar för kroppen. När stressorerna blir tillräckligt många ramlar vi ut ur Toleransfönstret.

Grön gubbe innebär att vara i Toleransfönstret där vi har förmåga att styra vårt beteende, för det krävs färdigheter att kunna reglera nervsystemet. Den här förmågan är nedsatt vid trauma.

Kroppen reagerar på stress genom att producera kortisol och adrenalin. För våra förfädrar var stressen oftast kortvarig och situationsbunden, vilket är helt olikt nutidens former av stresspåslag.

💡Allting som utgör en påfrestning för kroppen är en form av stressor. 

Hot, både reella och verkliga, aktiverar stressresponsen. Bildkälla:http://airi.se/biologi-3/

Lagom stress kontra giftig stress

Förr var stressresponsen en ren överlevnadsmekanism. 

Stress var på den tiden positivt för vår utveckling. Utan stress hade vi suttit i en grotta och dött ut, av uttråkning och svält.

Olika former av stressorer är oundvikliga i vårt moderna samhälle. Något som gör oss mer sårbara för stressen. När stressresponsen slår till för ofta eller för lång tid åt gången, kan det leda till kronisk stress som till slut leder till utmattningstillstånd (UMS). 

Skyddet mot stress

Bildkälla

Det går att vaccinera sig mot giftiga stresspåslag genom att regelbundet tömma kroppen på stressorer (sopor) och träna upp konditionen, både mentalt och fysiskt. 

Nedsatt kondition ger sämre tålighet mot alla former av stress. Den mentala träningen glöms ofta bort. Den kan bestå av meditation, medveten närvaro, mindfulness, ångesthantering, traumabearbetning, lära sig färdigheter att hantera påträngande tankar på mm. Det är viktigt att öva upp sin avslappningsreflex. I videon nedan lär Martin Fransson ut Coherence, som synkar hjärtslagen med andningen.

Effekter av stressresponsen

De negativa konsekvenserna av för hög stressbelastning är: Försämrat lång- och korttids -minne, nedsatta exekutiva funktioner, depression, försämrad problemlösningsförmåga, nedsatt förmåga till självreglering och självkontroll (vilja men inte kunna). Försämrad koncentrationsförmåga. Ångestproblematik, sömnsvårigheter, nedsatt immunförsvar, hypoxi (syrebrist) som tillslut leder till att cellernas fabrik går sönder (mitokondrierna). Stress påverkar alla organ i kroppen negativt. Den allvarligaste skadan av stress kallas trauma.

Kronisk stress & Utmattning ♨️

När kroppens stressrespons aktiverats för länge eller för ofta utan tillräcklig återhämtning, leder detta tillslut till utmattningssyndrom (UMS). Våra hjärnor är inte skapta för att hantera långvarig eller kronisk stress. Här kan du mäta din stress i ett stresstest, eller mäta mental trötthet samt läsa mer om kopplingar mellan utmattningstillstånd och trauma.

Bildkälla

Vid stresspåslag är det kroppens HPA-axel (hypotalamus- binjurar-adrenalin) som aktiveras och släpper ifrån sig stresshormoner. Organen som är inblandade är b la. binjurar, hypofys, hypotalamus, det autoimmuna nervsystemets sympatikusdel, vagusnervens dorsala del, och andningsorganen.

Bildkälla

Länken mellan inlärning och stressresponsen

Kortisol förstör cellerna i Hippocampus, minnescentrumet i hjärnan, samt förmågan att skapa nya nätverk av nervtrådar i hjärnan. När vi lär oss något nytt, består den här kunskapen av ett nytt specifikt mönster, med nätverk av nervtrådar (neuroner/hjärnceller). 

Det tar tid att bygga upp nya mönster av nervtrådar, det är därför det är viktigt att fortsätta träna och aldrig ge upp, trots att det kan ta emot och kännas svårt. För att klara det behöver vi förmåga till uthållighet vilket kallas för GRIT, något som också går att träna upp. 

💡Stress påverkar minnet

Giftig stress förstör nätverk för minneslagring i Hippocampus. För höga halter av stresshormonet kortisol gör att det når hjärnan via blod/hjärn barriären. Kortisol är giftigt för hjärnan.

Kortisol i höga halter dödar minnesceller och kan förstöra förmågan att skapa nya nätverk av neuroner (demens).

💡Fakta – en kort vila efter inlärning förbättrar behållningen av det du lärt dig. Forskning har påvisat att hjärnans minneslagring förbättras av att ta en kort paus efter en lektion.

Sömnen 💤

Vi tillbringar i snitt 1/3 av våra liv åt att sova och det är under sömnen som hjärnan skapar långtidsminne. 

Neocortex och Hippocampus pratar med varandra under sömnen och den här kommunikationen är kritisk för själva minneslagringen. Effektiv sömn sker endast nattetid.

💡Sömnbrist gör dig till en zombie. Du förlorar 30 % av dina kognitiva förmågor med sömnbrist. Stress påverkar sömnen negativt och är en vanlig orsak bakom sömnstörningar.

Hjärnans sophantering

Vad händer under sömnen och varför har den en sådan kritisk roll i paketeringen av minnen?

Under sömnen källsorterar hjärnan sopor. När kroppen sover är hjärnan vaken. Trots att du inte processar nya intryck under natten, är hjärnan fullt upptagen. B la genom att dammsuga hjärnan på sopor via det glymfatiska systemet som rensar bort alla inflammationsämnen ur kroppens lymfsystem.

💡Fakta – hjärnan sover aldrig

Sömnen är kritisk för att kunna metabolisera kroppens självläkande egenskaper, vilket kallas för homeostas.

Under dagen ansamlas gifter i det centrala nervsystemet som hjärnan rensar ut under nattsömnen. Som ett resultat av denna process vaknar vi pigga och utvilade och redo att samla ny information och skapa nya nätverk av neuroner i hjärnan.

Homeostas

Kroppens självläkande system kallas för homeostas och den sätts ur spel vid långvarigt stresspåslag. För att uppnå homeostas behöver vi regelbunden återhämtning i form av sömn, lek, social samvaro, avkoppling, sunda matvanor samt motion av både kropp & hjärna. Alla former av droger stör homeostasen, både receptbelagda läkemedel, narkotikaklassade preparat och alla former av berusningsmedel, eftersom de är gifter för kroppen. För att homeostasen ska fungera behöver kroppen vara i balans, vilket kräver tillräcklig återhämtning efter stresspåslag.

Stressresponsen & trauma

Trauma är en form av kronisk stress i nervsystemet, varför det är livsviktigt att läka den här formen av giftigt stresspåslag. 

Symtom på utvecklingstrauma / C-PTSD kan te x. vara, låg stresströskel, utbrändhet, livsleda, depression, olika former av ångest/oro, påträngande tankar, missbruk, borderline, ADHD, autoimmuna sjukdomar, smärtor, övervikt, IBS, hjärt & kärlsjukdomar, relationsproblem, avsaknad av självmedkänsla och låg självkänsla, självskadebeteenden mm.

Stresskänslighet & utvecklingstrauma

Stressresponsen blir mer lättväckt om man utsätts för skadlig stress (påfrestningar) under barndomen. Hur mycket skadlig stress man varit utsatt för under barndomen går att uppskatta via ACE-skalan (mellan 1-10). 

ACE står för Adverse Childhood Experiences – allvarliga händelser (stresspåslag) under barndomen.

Stresshormonerna gör Hippocampus mer känslig för stressorer och hjärnan är inte utformad att hantera långvarig & kronisk stress. 

Utvecklingstrauma är ett psykologiskt trauma, vilket är skadlig stress som fastnat i nervsystemet och behöver behandlas för att kunna frigöras och läka. Precis som fysiska traumatiska skador behöver förband och omvårdnad för att kunna läkas. 

Läka trauma och främja resilience

Utvecklingstrauma / komplext trauma, kan läkas genom en sk. ”bottom-up” approach (se stegen, högst upp i bild). I traumabehandling börjar man längst ner i kroppens nervsystem för att lära sig vara i Toleransfönstret, innan man kan gå vidare och prata om traumat – eftersom det triggar igång stressresponsen vilket gör att man hamnar utanför fönstret.

Längst ner i det centrala nervsystemet sitter hjärnstammen & ryggmärgen, därefter kommer känslohjärnan (Limbiska systemet), sist och högst upp kommer den logiska & tänkande delen av hjärnan, det är först när den är inkopplad som vi får förmår viljestyra våra handlingar. Den här delen frikopplas under starkt stresspåslag och vårt beteende blir istället instinktstyrt och mer primitivt, där våra drifter får styra istället för intellektet.

Träna upp din Avslappningsrespons

Läkning handlar främst om att främja resilience och stärka återhämtningsförmågan (vilket sker i det Parasympatiska läget). Man behöver lära sig hur det känns att befinna sig i Toleransfönstret (frånvaro av stress) och lära sig känna igen när stressresponsen slår till och när man åker ur sitt Toleransfönster, vilket sker vid Sympatikuspåslag (fly/fäkta) eller vid Dorsalt Vaguspåslag (frysa/foga).

Resilience – förmågan till återhämtning efter motgångar i livet.

Självreglering & medreglering

Sist men inte minst handlar det om att lära sig färdigheter för hur man stänger av stressresponsen för att ta sig tillbaka in i Toleransfönstret igen.

Det gör vi genom att reglera det kroppsliga tillståndet. När vi är tillsammans med en annan person kan denne bidra till medreglering, om denne själv är i sitt toleransfönster. När vi är ensamma måste vi nyttja självreglering. Mer om reglering i förhållande till stegen längst upp i bild på sidan, kan du lyssna på i detta poddavsnitt.

I traumabearbetning behöver man lära sig vilka Triggers som utlöser stressresponsen och vidare hur man förstorar sitt Toleransfönster. Att uppnå ett rymligare Toleransfönster ger en ökad stresstolerans.

Lär dig stänga av din stressrespons


Interoception handlar om att medvetandegöra kroppens inre signaler och bli mer lyhörd för dessa, en viktig bit i traumabearbetning.


Träna Upp din självmedkänsla

1. Upptäck dina självkritiska tankar

Du kan träna upp din självmedkänsla. Här följer sju olika övningar som stärker din självmedkänsla och inlägget är en del i traumaskolan (Traumaskolan del 7).

Traumaskolan del 7

I första övningen ska du träna på att släppa taget om en självkritisk tanke som du går och bär på och försöka hitta ett sätt att neutralisera den på.

Fortsätt sedan träna på att notera, när självkritiska tankar poppar upp i huvudet och öva på att förstöra dem. Kan du hitta något att ersätta den kritiska tanken med, som du kan möta tanken med, varje gång den envisas med att dyka upp?

Även om du i stunden, saknar självmedkänsla, är det inget hinder för att du ska kunna titta på dig själv utifrån ett kort ögonblick. Därifrån tar du sedan avstånd från alla negativa, dömande och självkritiska tankar om dig själv.

2. Avsätt tid för din egna lyckoträdgård

Schemalägg en stund för dig själv där du kan vara i din alldeles egna ”lyckoträdgård”.

Lyckoträdgården är en mental plats, där du kan försvinna helt ostört för en stund. Visualisera ditt egna paradis.

Din lyckoträdgård kan innehålla en kreativ syssla, så som målning, löparrunda, ett favorit fik eller något annat som passar just dig & ditt liv.

Leta upp ett fysiskt ställe där du känner dig helt befriad från alla bekymmer och stressande påtryckningar från omvärlden, för att praktisera den här övningen.

3. Sluta tävla mot andra

Sluta jämför dig med andra, tänk på att just du är unik!

4. Lista det som fungerar

Fundera över vad det är som fungerar för just dig.

Gör en lista med olika saker som faktiskt fungerar för dig här och nu.

Stärk dig själv genom att tänka på det som du gör bra.

5. Avsätt tid för självomsorg

Gör en träningsplan för att öka din självmedkänsla och påbörja träningen redan idag!

Gör något för dig själv som får dig att njuta. Träningsmomentet ska vara fritt från både krav och prestation. Det kan t ex. bestå av en skön promenad, skriva en stund i en dagbok, ett skönt avkopplande bad där du tränar medveten närvaro eller dyl.

6. Förlåt dig själv

Förlåtelse hittar vi oftast genom medkänsla och acceptans. Förlåt dig själv för något som fått dig att känna dig mindre värd, eller för något som gör att du går och känner dig misslyckad. Släpp taget om det som håller dig tillbaka och ge plats åt något nytt! Tänk på dig själv som Miss Lyckad!

7. Behovsfokusera

Försök bli mer lyhörd, inför dina egna känslor och behov.

Tänk efter vad det är du behöver för att kunna känna dig tillfredställd, fysiskt, mentalt och känslomässigt. Insup den känslan. Om det skulle kännas kravfyllt eller övermäktigt, acceptera det och tala om för dig själv att det också är OK.

Depression

Vad är egentligen skillnaden mellan att vara ledsen och att ha en depression eller att lida av utmattningsdepression? Vad finns det för koppling till trauma?

Traumaskolan del 6

Följ Traumaskolan här på bloggen eller på Twitter.

Depression är en av de vanligaste sjukdomarna idag. Samtidigt kan det vara svårt för både drabbade och anhöriga att veta skillnaden mellan en depression och att vara ledsen eller utmattad / utbränd.

Även om det är både tungt och utmanande att vara ledsen så är det inte samma sak som att drabbas av en depression. 

Känsla

Att vara ledsen är ett känslotillstånd. En naturlig reaktion på situationer som påverkar oss på det emotionella planet. Ibland är känslan kopplad till en särskild händelse. Vid andra tillfällen kan man känna sig nere utan att förstå anledningen. Våra tankar påverkar våra känslor. Man kan vara missnöjd med sitt liv och ha självmordstankar för att man inte vet hur man ska förändra sin situation. Man kan vara ledsen i olika grader. Som med alla känslor, är dem övergående och ebbar så småningom ut och byts ut mot andra känslor. Känslor kommer och går, här kan du lära dig mer om känslor.

Du styr själv över dina känslor. Ofta sker det omedvetet, genom att träna kan du bli bättre på att medvetetandegöra denna process

En depression däremot är ett sjukdomstillstånd, en psykisk diagnos som kännetecknas av ett konstant känsloläge av nedstämdhet och orkeslöshet över tid.

Symtomen på depression kan förenklat delas in i tre olika kategorier:

1. Tankar och känslor

2. Beteende

3. Fysiska symtom

Tecken på depression

  1. Tankar och känslor

Vanliga symtom kopplade till tankar och känslor är bristande självförtroende och låg självkänsla, plötslig glömskhet, negativa tankar, svårigheter att finna mening med livet, konstanta skuldkänslor, ökad irritation, en känsla av isolering och hopplöshet.

2. Beteende

Ojämnt humör, aggressivitet, svårigheter att prata med andra, ökat självskadebeteende och att du i större utsträckning undviker tidigare uppskattade aktiviteter och sociala tillställningar. Även vardagliga och enkla sysslor kan upplevas som en utmaning.

3. Fysiska symtom

Fysiska symtom omfattar en plötsligt ökad eller minskad aptit, hjärtklappning och andnöd, konstant låg energi, oregelbundna sömnvanor, minskad sexlust, värk i kroppen och förstoppning.

Allt är inte depression

Några få symtom gör dig inte automatiskt deprimerad. Inte heller om du bockar av flera, utan det handlar om HUR LÄNGE symtomen håller i sig.

Om du har fler symtom dagligen i mer än två veckor så är det en fingervisning om att du kan befinna dig i ett depressivt tillstånd. Då är det viktigt att du vänder dig till vården för rätt hjälp och vägledning.

Det finns både terapier och mediciner som hjälper dig att bli frisk. Det är viktigt att du lär dig förstå varför du blev deprimerad för att undvika att det händer igen.

Stress är en viktig bidragande faktor bakom psykisk ohälsa

Orsaker

Undviker man att processa känslor och händelser i livet kan det leda till depression. Hundar är t ex. väldigt bra på att byta känsloläge genom att skaka på kroppen. Det är väl känt att regelbundna motionsvanor fungerar förebyggande mot att utveckla depression.

Utvecklingstrauma kan ligga till grund för depressioner och leda till utmattningsdepression. Det är viktigt att lära sig hur man gör sig av med stress, därför lagrad stress leder förr eller senare till utmattningsdepression. Att inte förstå sina känslor kan också leda till depression samt att sakna självmedkänsla.

Förebyggande

I klippet nedan berättar man om en insats för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga genom chatt-booten Coze. Den ska bla. lära barn att bättre förstå sina känslor. Man kan ju diskutera interventionen med tanke på att det fortfarande saknas vetenskapliga belägg för att skärmtiden i sig kan vara en bidragande orsak till att den psykiska ohälsan ökat med 50 %.

FlashbackS

Del fem i Traumaskolan behandlar fenomenet flashbacks i CPTSD eller utvecklingstrauma.

Traumaskolan del 5

Arketypen för CPTS-R (komplext trauma – respons) eller Superegots uppgift, är att agera i en Flashback utifrån dem fyra försvarsstrategierna; fly, fäkta, frysa och foga. 

Dem fyra stressresponserna i komplext trauma är; fäkta, flykt, frysa och foga.

Här uppstår en smärre personlighetsförändring och beteendet ter sig irrationellt för omgivningen.

Omgivningen kommer inte vara förmögen att ”se” din verklighet.

Dina intryck är förstärkta av gamla inlagrade intryck i nervsystemet.

Dem fyra olika stressresponerna i CPTSD

Fly – du bekämpar din motståndare eller fara genom att fly (Styrs via sympatikuspåslag i ANS / Autonoma nervsystemet).

Fäkta – du slår ner motståndet med en kamp (slåss), (styrs via sympatikuspåslag i ANS).

Foga = Du underkuvar (fawn) dig hotet genom att visa dig lojal, trogen och undergiven (ingår i Stockholmssyndromet), din förövare. Oförmögen att vinna & utan synliga flyktvägar, sker denna anpassning under starkt stresspåslag (styrs via Dorsalt Vaguspåslag, se nedan).

Frys = Aktiveras om du fastnar mellan de bägge alternativen, fly eller fäkta. Skräcken paralyserar dig så att du varken kan fly eller slåss. Här aktiveras den dorsala och äldsta delen av vagusnerven (den som är omyelineserad). Du kan titta på frysresponsen i det här klippet:

Responsen som är potentiellt dödlig, innebär att du ”spelar” död (ej medvetet). Både andningen och hjärtfrekvensen sänks.

I stressresponsen aktiveras ett alterego eller en arketyp, det uppstår någon form av personlighetsförändring och beteendet är inte längre ”typiskt” för hur du ”normalt” skulle reagera i en situation. I vissa fall är dessa personlighetsförändringar helt omedvetna och en del i av en dissociation (flykt från självet/kroppen/medvetandet). Extrema former av dissociativa personlighetsförändringar kallas DID (Dissociative identity disorder) och är inget som beskrivs i det här inlägget. Diagnosen innebär flera olika delidentiteter som personen växlar mellan.

Känslomässiga flashbacks är vanligt i CPTSD & komplext trauma. Vanliga tecken är att du känner dig liten, hjälplös & hopplös.

Exempel på Arketyper i CPTSR

Gråtande barnet – ditt beteende är mer karaktäristiskt för ett otröstligt barn, än för en vuxen person i samma situation. Du fastnar i en sorgereaktion och känner dig totalt övergiven och övergiven (Frysa)

Monstret – Du agerar extremt hotfullt, kraftfullt och för situationen helt överdimensionerat. (Fäkta)

Sexmaskinen – Du drivs av primitiva sexuella behov som färgar ditt beteende, för att hantera situationer präglade av stort stresspåslag. (Fly)

Arroganta  dammvippan – Slagfärdigt daskar du till hotet i din omgivning, som fullkomligen bara står och gapar efter din burdusa framfart. (Fäkta)

Visselblåsaren – Du känner dig nödgad att ta på dig det moraliska ansvaret över situationer och riskerar att utfrysas från gruppen. Den personliga förlusten detta innebär, förhåller du dig altruistiskt inför, som om du inte haft något val. (Fäkta).

Schakalen – (Tänk dig en av rollerna i Djungelboken). Undergiven och inställsamt förhåller du dig till förövaren, vilket tenderar göra dig oförmögen att fly hotet trots att det för omgivningen inte föreligger några synliga hinder (Stockholmssyndromet). (Foga).

Eremiten – Här drar du dig undan allt socialt engagemang, vilket är dysfunktionellt eftersom vi finner trygghet och lugn i social samvaro med vår omgivning. Du lever i en falsk föreställning av att omgivningen är ett hot. (Frys).

Prokrastineraren – Skjuter upp allt till morgondagen då stressen förlamar personen att fungera optimalt. Här kan även utmattningsdepressioner infinna sig. En omänsklig trötthet, trots vila. (Frysa)

Beteenderesponsen

Beteenderesponserna ”är” inte du. Det är dock du som kommer att få ta emot konsekvenserna av traumaresponsen. Här måste du vara extremt snäll, stöttande och peppande mot dig själv. Använd din självmedkänsla och träna upp den!

Du kommer få lida av konsekvenserna av traumaresponsens alterego och behöver rusta dig med en peppande, tröstande och empatisk inre röst. Oftast är självmedkänsla en bristvara i komplext trauma, men det går att bygga upp. Påminn dig själv om att;

-”Det här är inte jag.”

-När jag befinner mig i en emotionell Flashback, reagerar och tänker jag som en av arketyperna i CPTSR.

Flashbacks är en gammal inspelning av orginaltraumat som återuppspelar sig självt i nutid.

💡Kom-i-håg! I fall att detta inträffar, är du inte riktigt ”medveten” om att det händer, eller vad som utlöst själva uppspelningen.

Personen som agerar i en flashback, kallar Richard Grannon för arketypen av CPTSR (Complex Post Trauma Response)

🔫 Trigger 🔫

En vanlig utlösande faktor (trigger) är känslan av övergivenhet. Det behöver alltså inte föreligga något verkligt (reellt) hot, utan det räcker med att något har väckt traumaminnet av övergivenhet till liv. Därför uppfattar personen verkligheten ur ett helt annat perspektiv än den objektiva ”verkliga” omgivningen gör.

Här kommer sju frågor som ska vara till hjälp för att lära av en traumarespons:

  1. Utan fördömande attityd, fråga dig själv vilka reaktioner du upplevde i situationen.
  2. Gick ditt beteende emot dina inre värderingar?
  3. Gick det emot dina inlärda sociala värderingar?
  4. Triggades ditt trauma igång?
  5. Bevittnade jag en traumarespons hos någon annan person?
  6. Kan jag hitta medkänsla för mig själv och den andra personen?
  7. Reagerade jag genom att straffa, skamma, undvika eller trakassera?

Du kommer märka att det bara är en av dessa frågor som relaterar till den andra personen.

Du upprepar automatiskt det du inte har reparerat…


Gratis e-bok: Hur du omvandlar besvärliga känslor, 5 steg som fungerar!

Mp3-fil med vägledning ut ur en känslomässig Flashback.

📚 Gratis e-bok: How to STOP an emotional Flashback.

Självmedkänsla

När du omprogrammerar den ”inre självkritikern” med Självmedkänsla får du verktyg att guida dig själv genom läkningsprocessen

Självmedkänsla innebär att ha empati till sig själv. För att kunna älska någon annan måste vi först förmå älska oss själva. Vi kan endast ge bort det vi själva har. Det här är del fyra i Traumaskolan

Traumaskolan del 4.

Att lyssna till sig själv är minst lika viktigt som att kunna lyssna på andra. Träna på att lyssna innåt, vilket ökar din förmåga att förstå dina känslor & behov.

Den inre (interna) empatin är inte detsamma som att vara självisk eller egoistisk. När vi tar oss tid att lyssna inåt får vi även utrymme att lyssna till andras behov.

Det här skapar en cirkulation av energier som ger en ökad livsharmoni. Harmoni är något de flesta av oss uppskattar, att ha mer utav.

Kristin Neffs definition av begreppet självmedkänsla består av tre komponenter;

1) ) Sinnesnärvaro (mindfulness) vs överidentifikation (overidentification):

Genom att vara medveten om och ha en acceptans för sina svåra tankar och känslor istället för att undvika, älta eller överidentifiera sig med dem.

2) Självmedkänsla (self-kindness) vs självfördömande (self-judgment):

Förståelse och vänlighet mot sig själv i svåra situationer istället för en självkritisk och dömande attityd.

3) Medmänsklighet (common-humanity) vs isolering (isolation):

Genom att se sina egna upplevelser som en del av allmän mänsklighet, istället för som onormala och isolerade fenomen (Neff, 2009).

Självömkan

Självmedkänsla skiljer sig från självömkan då en person tycker synd om sig och upplever att svårigheter är något som endast drabbar en själv och glömmer att alla människor har liknande problem.

Självömkan kan också tendera att överdriva omfattningen av det personliga lidandets, det är denna process som kan benämnas som överidentifikation.

Mindfulness

Mindfulnesskomponenten i självmedkänsla innebär att bli medveten om sina tankar och känslor och anta ett metakognitivt förhållningssätt. Detta möjliggör att kunna bryta självupptagenhet och överidentifikation, så att de personliga erfarenheterna ses ur ett mer objektivt perspektiv. (Neff, 2003).

Övningar i självmedkänsla och omprogrammering av den inre kritikern

Prata till dig själv så som du gör till någon du älskar ❤️

Sarah Peyton & självempati i bemötandet av den inre kritikern:


Meditationsövning för empati till den inre kritikern.

Träna på att möta dina känslor och ta hand om dina känslomässiga behov, en viktig del av självmedkänslan.

Positiva affermationer

Traumateorins Toleransfönster

Tredje delen av Traumaskolan behandlar Toleransfönstret. När ett barn befinner sig inom Traumateorins Toleransfönster (grönt område i filmen & gult område på bilden), kan hjärnans nätverk av neuroner växa och gro som det ska. Det ger barnet ett normalt beteendemönster och förmåga till resilience (resistens till motgångar i livet & stresstolerans).

Är barnet utsatt för skadlig stress (ACE – skadliga barndomshändelser) skadas barnets utveckling, vilket på sikt påverkar både livslängden och förutsättningarna för att skapa ett tillfredställande liv, negativt. Ju högre poäng på ACE-skalan, ju sämre förutsättningar får barnet genom livet.

I värsta fall leder det till vår tids största folkhälsosjukdomar och för tidig död, varför det är extremt viktigt att behandla trauma (komplext trauma, CPTSD, utvecklingstrauma).

 

I filmen förklaras Toleransfönstrets tre delar på Norska, men jag har lagt in Svensk text.
Bilden visar hur Amygdala kidnappas vid för stort stresspåslag, vilket skapar trasiga, splittrade minnesbilder, vilka lagras i kroppens nervsystem. Det är den här kidnappningen som förhindrar återhämtning inom Toleransfönstret och resilience (som det kallas på engelska).

Resilience – återhämtning sker i toleransfönstret

I filmen nedan förklarar Ulf Sandström, hur stressbägaren fungerar. Stressbägaren måste alltid tömmas ordentligt. Annars förmår man inte att stanna i sitt Toleransfönster.

🖼 Så här märker du om du är utanför ditt Toleransfönster 🖼; I Toleransfönstret kan du tänka och känna samtidigt. Utanför Toleransfönstret är kontakten till hjärnan urkopplad.

Så gör du Toleransfönstret större

Med rätt övningar går det att stretcha Toleransfönstret och bearbeta traumaproblematiken. Tack vare den senaste forskningen inom neurovetenskapen, vet man idag ”hur” detta ska göras. Hjärnan är både plastisk & föränderlig.

”Rätt sätt” innebär en ”bottom-up” approach / nerifrån & upp. Om man inte går i rätt ordning, blildas inga nya nervbanor, utan man upprepar bara det gamla inlärda beteendet, som sker utanför Toleransfönstret.

Läkning sker nerifrån och upp.
1️⃣ Första steget är trygghet och avslappning av nervsystemet, hitta in i Toleransfönstret!🖼.
2️⃣ Andra steget är känslohjärnan & att stretcha Toleransfönstret.
3️⃣ Tredje och sista steget inkluderar intellektet. När du kan sätta ord på det du upplever är du i Toleransfönstret och du har tillgång till intellektet.

Man börjar längst ner med att lugna det övertriggade nervsystemet. Begreppet ”bottom-up”, härleds från hur hjärnan har utvecklats genom evulotionen.

Bucket of resilience / Stressbägaren

Hjärnans tre våningar

Man indelar hjärnan i tre våningar, där nervsystemet och kroppen är längst ner, därefter kommer det Limbiska systemet / känslohjärnan (🦎 reptilhjärnan 🦎) och överst sitter vårt intellekt och den ”tänkande” hjärnan eller kognitionen. Intellektet representerar det vi själva kan styra över genom vårt medvetande och via tankar.

Läkning kan endast ske inom Toleransfönstret där vi känner oss trygga och lugna.

Det här förklarar också varför det inte går att överkomma trauma genom att bara prata igenom det som hänt. Det går inte att öppna Toleransfönstret genom samtalsterapi. Först måste man läka det splittrade traumaminnet. Om man pratar om traumat, riskerar man flyga ut ur Toleransfönstret utan att ha skapat nya nätverk av neuroner. Det är dem här nätverken som är själva läkningen. Vi kan skapa nya nätverk av neuroner genom att göra något nytt.

Det finns två olika kategorier av symtom på att vara utanför 🖼 Toleransfönstret 🖼 . Antingen kan du vara i ett överstimulerat (Hyper) tillstånd eller i ett understimulerat (hypo). Läkning av trauma kan bara ske i Toleransfönstret, när du känner dig lugn och trygg.

Hjärnans tre våningar, måste ha hjälp & stöd att integreras, för att dem splittrade minnesbilderna ska kunna pusslas i hop. Först därefter har man redskap för att lägga jobbiga saker bakom sig och ”glömma”.

Så länge den här processen inte fullbordas, kommer traumat göra sig påmint via sk ”flashbacks”, – påträngande, pockande tankar & ångest. En oförmåga att styra sitt beteende under för stort stresspåslag.

När du har för stort stresspåslag kan du hamna i stressresponsen; stänga ner helt (frysa/foga), eller hamna i flykt/kamp.
Stressresponsen fyra försvarsstrategier – fäkta, fly, frysa eller foga… Detta är ett uråldrigt överlevnadssystem som inte är anpassat för vårt moderna stressade samhälle. Vi blir stressade utan att vi kan styra våra överlevnadsmekanismer, eftersom dem inte styrs av vårt intellekt. Traumaläkning innebär att lära om. Att inse när systemet är påslaget och hitta själva avstägningsknappen.

Flashbacks

Det som får dig flyga ut ur ditt Toleransfönster, kallas för ”flashbacks”. Här får du en handlingsplan för hur du ska göra när du hamnar i en Flashback:


Traumaskolan del 2

Inget liv kan uppstå på jorden om frekvensen (vågornas vibrationer) i det elektromagnetiska fältet inte ligger på 7,83 Hz, (Läs mer; Schumann resonans  – SR och global coherence).  I Traumaskolan del 2, kommer jag ge olika tips på hur man kan göra för att kallibrera frekvenserna i hjärnan och nervsystemet med enklare övningar för att uppnå trygghet och ökad harmoni, vilket är en förutsättning för att kunna läka trauma.

Stämma Vagusnerven

I förra delen av Traumaskolan tog jag upp Vagusnervens funktioner i kroppens olika organ. Eftersom traumat sätter sig i hjärnan och nervsystemet, måste vi komma åt dessa delar i dem övningar vi utför för att läka. Ett stränginstrument, måste man stämma för att det ska låta bra. Detsamma kan man göra med Vagusnerven. Genom att stämma nerven, kommer den kunna fungera i bättre samklang. Ett överretat nervsystem kommer ge negativa symtom så som; svårigheter att koppla av, varva ner, sömnproblem, smärtor, inflammationer, IBS (uppkörd mage), ångest, oro, hjärtproblem, viktproblem, nedsatt immunförsvar mm.

Lär dig stämma ditt nervsystem och överkom ditt trauma

Hjärnvågor och meditation

Flera områden i hjärnan drabbas av trauma och kommer påverka dess olika minnesfunktioner negativt.

Bildkälla: NICABM

Genom att med små, små steg, och genom att lägga pusselbit för pusselbit i läkningsprocessen, kan man få dessa delar bättre integrerade, ge dem olika delarna bättre samarbetsförmåga. Det åstadkommer man genom att man samtidigt tränar mentala, känslomässiga och kroppsliga funktioner. Följande områden i hjärnan drabbas:

Områden i hjärnan berörda av trauma.

💡App Tips! Vital Tones Psychological . DTD i bilden nedan, står för Developmental Trauma Disorder, samma som C-PTSD eller komplext trauma. Full version kostar 95kr och består av 3 sessioner på 22 minuter vardera. Appen innehåller läkande ljudfrekvenser för berörda områden i hjärnan. 💡

Appen Vital Tones, iOS. Behandlingen består av tre olika ljudfiler. Dem första 14 dagarna lyssnar man på en fil per dag och alternerar mellan de tre olika. Därefter lyssnar man varannan dag, för att successivt trappa ner till en dag per vecka.

En annan del i läkningsprocessen sker via Mindfulness (Sv. medveten närvaro), och meditation. Man kan säga att Mindfulness är första steget i meditation. Intryck och stress skapar ett brus i hjärnan och genom att öka koncentrationen på nuet, kan man jobba bort det här störande bruset. Man kan faktiskt mäta hjärnvågorna. Idag vet man vilka olika frekvenser som optimerar (förbättrar) olika delar av hjärnan. YouTube erbjuder många olika alternativ för både sömn och meditation (här är min egen spellista för sömn på YouTube). Mina bästa 💡 AppTips för meditationsövningar är Stop, Breath & Think och Simple Habit.

Meditation appen, Simle Habit

Sömnen är A och O för läkning

Tallkottkörteln / Epifysen (Eng. Pineal Gland) har en viktig funktion för sömnen då den tillverkar sömnhormonet Melatonin. Läs mer om sömnen på ADHDsystern.se . Det är under sömnen vi återhämtar oss från stress för då dammsuger / städar kroppen sig själv genom det Glymfatiska systemet i hjärnan. Det går att få bukt med sömnstörningar utan att bli slav under sömntabletter!

Nattarbete är rena döden för att få bukt på ett trauma eftersom det är stressande för kroppen att bli snuvad på den läkande nattsömnen. Det går inte att kompensera för förlorad nattsömn på dagtid.

💡 Tränings Tips – andas med näsan under sömnen. Man kan använda en bit kirurgtejp över munnen i början.

Vagusnerven och andningsmuskeln

Dagliga andningsövningar är grundläggande i traumabehandlingen eftersom vi når Vagusnerven via andningen. Vagusnervens fäste sitter i nivå med rumpan.  På vägen ner från sitt fäste i skallbasen, kontrollerar den andningsmuskeln i magen (Diafragman). Tänk dig ett gummiband som tappar sin elasticitet om det inte stretchas. På samma sätt kan du tänka kring Vagusnerven. Den behöver tränas dagligen för att återfå sin elasticitet som traumat har förstört genom att försätta kroppen i stressrespons för mycket och för länge.

Vi behöver hjälpa kroppen att släppa det här invanda krampaktiga taget av att hålla kroppen i en ständig alarmberedskap. Vi behöver träna kroppen på att våga slappna av och befinna sig i trygghet och säkerhet.

Nedan visar Anders Lönedal hur man kan lura Vagusnerven att släppa greppet om Diafragman genom att lägga högerbenets fot utanför vänstra knät, under andningsövningen.

Andning, hjärta och Vagusnerven

Via Coherence och HRV går det att stärka hjärtat.  Genom att minska andetagen vid andningsövningarna till 6st /min, synkas hjärtslagen med andetagen via Vagusnerven. Man vet att obearbetat trauma markant ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.  Intervallträning är också en effektiv träning för att öka HRV och stärka hjärtat.

Genom att ”humma” / nynna under utandningen, stimuleras Vagusnerven som skickar iväg en kaskad med avkopplande impulser ut i kroppen.

Nedan har du en guide för coherence andning (synkning mellan hjärta & andetag för att stärka hjärtmuskeln).

PolyvagalTeorin

PolyvagalTeorin / PVT – Teorin om hur nervsystemet förändrats genom evolutionen. Det här inlägget är första delen i Traumaskolan.

Traumaskolan del 1

Stepen Porges är Polyvagalteorins fader. Vi är inte (från början) mentalt medvetna om ett hot eftersom det är en instinkt (magkänsla/ 6:e sinnet). 

Våra reaktioner på Instinkter (Neuroception) styrs från primitiva delar i hjärnan (Reptilhjärnan & ANS) som ligger utanför vårt medvetande. 

Neuroception är en omedveten reaktion på ett potentiellt hot som utlöser naturliga reaktioner i kroppen. Reaktionen går via vagusnerven (den 10:e kranialnerven).

PolyvagalTeorin indelar däggdjurets nervsystem i tre utvecklingsfaser;

1. ♻️Socialt♻️ (sociala interaktioner, styrs via VVC – Ventrala Vaguskomplexet).

2. 💛💙💛Mobilisering💛💙💛 (i rörelse). 

3. 🆘Immobilisering🆘 (avstängd/utslagen, styrs via DVC – Dorsala Vaguskomplexet).

Felaktig neuroception (giftig stress) kan ligga bakom flera olika tillstånd så som; anknytningstrauma, autism, ångest, depression och Schitzofreni, enligt Stephen Porges.

1. Vagusnerven & PolyvagalTeorin

Vagusnerven styr  livsuppehållande (vitala) funktioner i kroppen, så som hjärta, lungor och magens organ. Under stresspåslag aktiveras Hot- och -Trygghetssystemet. Vagusnerven är kroppens största och längsta nerv (ordet betyder den vandrande nerven) och består av olika sorters fibrer samlade i en gemensam rörkanal. Stephen Porges upptäckte bland annat att när PNS (Parasympatiska nervsystemet) aktiveras av Trygghetssystemet, går reaktionerna via vagusnervens Dorsala del – DV, i vaguskanalen. Den delen är äldst, och dess fibrer är inte isolerade med myelin. Myelinet gör att impulserna i nerven, snabbare når fram.  Eftersom DV är långsam ger vi den symbolen av en sköldpadda 🐢.

2. Andning och hjärta ❤️

Vagusnerven är kopplad till andningsmuskeln (Diafragman). Vagusnerven passerar bihålan där den inhämtar viktig information – därför är det bra att andas via näsan!

”Högt HRV ger ett flexibelt nervsystem och ett friskare hjärt- och kärlsystem”

Vagusnerven är kopplad till hjärtat. Andning och puls kan synkas för ett hälsosammare och starkare hjärta med hjälp av enkel Biofeedback t ex. HRV. HRV innebär en sund variation hos hjärtslagen. Man kan träna upp den genom intervallträning och andningsövningar, detta stärker hjärtat. Vid andningsövningar ska man sträva efter att få ner antalet andetag till 4-6 st. per minut.

”Minskad HRV leder till sämre känsloreglering”

3. Trauma sitter i nervsystemet

Trauma sitter inte i psyket utan i kroppen (nervsystemet och hjärnan).

Kom ihåg, CPTSD / Utvecklingstrauma sitter i ett överretat nervsystem i kroppen, som löpt amok via automatiska impulser / instinkter. Genom att lugna ner nervsystemet, går det att stoppa dem negativa effekterna som trauma har på hälsan och livslängden!

Vi reagerarar på trauma genom våra instinkter. Instinkter går alltid den snabbaste vägen, vilket är via nervsystemet. Genom att inte passera den tidskrävande tankeprocessen i hjärnans kognitiva del, där själva medvetandet sitter. Detta blir tidsbesparande, vilket är viktigt i livshotande situationer. 

Träna på att känna dina känslor, namnge känslan. Känslor är inte farliga även om dem kan göra ont. Hur upplever du känslorna i kroppen? ”

🆘 ”Lär dig bli herre över ditt känsloliv genom att träna på att upptäcka känslorna i kroppen, innan du upplever reaktionerna på känslan (tex. bli upprörd). Använd andningen för att försinka dem automatiska processerna som sker i kroppen. Tid, tillåter dina kognitiva (förnuftmässiga) delar i hjärnan att kopplas på igen. Jämför med en kontakt som får ström genom att anslutas till vägguttaget. Utan elanslutning fungerar helt enkelt inte hjärnan. Det automatiska nervsystemet (ANS) har en krets som kopplar förbi hjärnan – gör den strömlös. När du djupandas, lugnar detta ner kroppen, och du får tillgång till strömmen som får hjärnan att fungera igen! Detta gör att du ÖKAR ditt IQ. Du blir mer intelligent och får tillgång till ditt EQ – den känslomässiga intelligensen.” 🆘

4. Försvarssystemet

Genom att förstå Vagusnerven och delar av PolyvagalTeorin, kan vi lära oss lugna ner nervsystemet. På så vis får vi redskap att avstyra våra primitiva reaktioner (försvarssystemet) från att ta över situationer, som inte gynnas av våra primitiva (omedvetna) försvarsstrategier – Dem fyra F:n (🇬🇧 Eng. fight or flight / freeze or fawn, 🇸🇪 Sv. Fly, fäkta, frysa och foga). Det vill säga situationer, som väcker vårt försvarssystem till liv, trots att det inte existerar någon livshotande fara i nutid (sk. flashbacks). Ett oskadat regleringssystem (ej traumatiserat), förmår i sådana situationer att analysera faran och avstyra automatiska reaktioner.

5. Instinkter & Triggers

Hot är en instinkt. Den väcker rädslan inom oss! Rädda människor, tenderar gå i försvar. Ilska är ett försvar, och känslor smittar! Bemöt därför ALLTID någon som är återtraumatiserad med vänlighet, för att inte förstärka det hot som dem återupplever.

Vid trauma är systemet så känsligt, att det uppfattar hot där det inte finns något verkligt hot (i nutid).

Det är traumaminnet som väckts till liv via 🔫 Triggers 🔫. 

Trigger är något (ett stimuli) som påminner om det hot som en gång skapat det traumatiska såret i nervsystemet. Nervsystemet skiljer inte mellan nutid & dåtid. Det är Triggers som gör att vårt  🖼Toleransfönster 🖼 stängs. Det är bara i toleransfönstret som vi känner oss trygga och kan hitta återhämtning.

6. Primitivt beteende & stressresponsen

Vid trauma har nervsystemet (ANS) utvecklat en överkänslighet och går igång av sig självt. – Känslomässiga återtraumatiseringar avlöser varandra. Reaktioner som är sprungna ur en stressrespons (Flashbacks), är primitiva och inte ändamålsenliga så länge det inte finns en verklig livsfara. Det här leder till en känslomässig förvirring (skamparadoxen). Skam och sänkt självkänsla kommer som följd av att ha reagerat primitivt (under vår intellektuella förmåga). Vårt beteende (som vi inte själva styrt över, utan som styrts av det automatiska nervsystemet / ANS) blir i dessa fall inte förenade med våra värderingar. Vi tenderar handla irrationellt (med inslag av överreaktioner & känslostyrt) och beteendet blir för omgivningen både märkligt och iögonfallande. Vi blir offer för vårt primitiva beteende, istället för kompetenta att handla förnuftmässigt och ändamålsenligt. Resultatet leder till ett enda stort lidande inom stressresponsen. Resultatet kan liknas med att köra en bil med gaspedalen i botten, utan service eller oljebyten.

Lär dig stämma ditt nervsystem och överkom ditt trauma. Sträva efter resonans och homeostas.

”Träna på att observera vad som händer i kroppen”

7. Socialt stöd, vänner och bekanta

Fundera över hur stressade människors ansiktsuttryck ser ut? Ansiksmimiken ger viktiga ledtrådar i hur Vagusnerven influerar hjärta och lungor.

Vagusnerven har en viktig funktion bakom att ansiktsmuskulaturen slätas ut när vårt autonoma nervsystem (ANS) kopplas på. I utmanande situationer använder vi nervsystemets modernare delar, så länge dem hjälper oss in i trygghet och säkerhet. När detta inte fungerar (som vid trauma) kommer systemet istället söka sig till dem äldre och primitivare delarna. Däggdjurets mest moderna (nyare) delar av nervsystemet sitter mellan ansikte och hjärta. När människor förmedlar trygghet och säkerhet, smittar det till omgivningen som då också upplever lugn och trygghet.

1- ♻️ Återhämtningssystemet♻️ – det GRÖNA💚

Vagusnervens ventrala  / myelineserade del, aktiveras i VILA / ÅTERHÄMTNING och socialt engagemang. Detta gör det möjligt att koppla av i trygghet. Här sker homeostas, kroppens självläkande egenskaper. Oxytocin frisätts och du upplever kreativitet, lustfylldhet, & trivsel.  Känslor domineras av: Lugn, harmoni, trygghet, glädje, tacksamhet, lustfylldhet, medkännande, nöjdhet.

2–💛💙💛 Utforskarsystemet 💛💙 💛- det GULA💛

Vaguskretsen är avstängd och det Parasympatiska och Sympatiska nervsystemet är påkopplat. Dopaminpåslaget genererar upplevelser av motivation. Här sker ett stresspåslag, nyfikenhet och upptäckarglädje väcks. Vardagsstress (Skillnaden mellan vardagsstress och giftig stress). Försvarssystem: Kamp/flykt. Känslor: ilska, rädsla, irritation, ångestpåslag, desperation, missnöjdhet, ledsamhet.

3- 🆘 Hotsystemet 🆘 – det RÖDA ❤️

Man zoomar ut, stänger av, blir handlingsförlamad, apatisk, upplever overklighetskänsla, dissocierar (flyr sina kroppsliga förnimmelser och medvetande om tid & rum / verklighetsflykt). Alternativt känner man sig avtrubbad inför livet och allt som händer runt omkring. 

Försvarssystem: Frys-reaktionen / spela död. Foga / Vara till lags, anpassar sig till sin förövare /Sthlms syndromet. Aktiveras vid starkt hot – Ett hot man inte kan fly eller slåss (fäkta) mot. ⚛️ Dorsala Vagus 🐢 / DV, den äldre omyeliniserade vaguskretsen.

Fundera över varför tillståndet är förknippat med syrebrist och dissociation?

Känslor: depression, apati, uppgivenhet, maktlöshet, bristande kontroll, hjälplöshet, handlingsförlamning, överväldigande, ambivalens, förvirring, trängd, självmordsbenägenhet.

11.🚦Trafikljuset 🚦och PolyvagalTeorin

Nästa avsnitt, Traumaskolan del 2,  handler om att skapa resonans (samklang) i nervsystemet och hur du hittar dina egna strategier för att kalibrera hjärnan med rätt frekvenser för att främja läkning och homeostas i kroppen.

Hur kan man hela trauma

Efter att ha tillbringat dem senaste åren med att försöka ta reda på hur trauma läker eller hur man kan hela trauma. Tycker jag nu att jag med gott samvete kan dela mina kunskaper med dig.

Introduktion till Traumaskolan

Vetskapen om att traumavården i Sverige i stort sett är obefintlig, kan lätt drabba en med misströstan och förtvivlan. Det bästa är, att det faktiskt går att lösa – helt gratis (Det kommer dock kosta tid svett och tårar)!

Bildkälla: Villfarelser

Första gången jag tänkte ”skit i systemet!” var när jag stötte på en blogg där jag läste: “Don’t Try This At Home ”. Då tänkte jag istället, det är precis det jag ska göra!😎

Med reservation för höga poäng på ACE skalan

Naturligtvis är det inget jag i egenskap av sjuksköterska rekommenderar. Men det är inte omöjligt, när man väl förstår vad som behöver göras! Det värsta som kan drabba någon är hopplöshet. Själv har jag drivits av devisen att ”den som söker han skall finna”.  När du nu läst så här långt hoppas jag inte du förväntar dig någon mirakelkur, för det existerar inte. Det kommer kräva din fulla hängivning och det är du själv som måste göra jobbet! Det jag kan erbjuda här och nu, är att berätta på vilket sätt man går tillväga.

Wonsa erbjuder behandling för sexuella trauman, vilket du kan läsa om här.

Traumat sitter i nervsystemet

1. Först och främst måste man förstå vad trauma är och lära sig hur det har påverkat hjärnan och nervsystemet. För att så enkelt som möjligt visa hur hjärnan påverkats har jag översatt den här modellen av hjärnan. Den kallas för handmodellen och kommer från Dr. Daniel Siegel .

Förenklad beskrivning av hjärnan och hur den påverkats av ett utvecklingstrauma / CPTSD

2. Därefter gäller det att dagligen fokusera på övningar som lugnar nervsystemet. När man lyckats komma ur den mest plågsammaste perioden av ständiga återtraumatiseringar, är det dags att koncentrera sig på att bli sin egen ”coach” för återhämtning / vägen mot tillfrisknande.

3. Gör en egen ”skattkista” med det du behöver på din återhämtningsresa. Den kan du ta fram varje gång du blir ”triggad”. Du kommer själv få bestämma vad du behöver fylla den med längs vägen. Men du kommer få tips och inspiration av mig.

4. Jag kommer portionera ut resterande faser i din återhämtning och ge instruktioner till tillvägagångssätten stegvis, genom att viga varje steg ett, eller flera inlägg här på bloggen. Se det som en traumaskola. Den kommer b la. innehålla kunskaper om känslor, minnen, tankar, avslappning, övningar, relationskunskap, anknytningens betydelse, självinsikt, självmedkänsla, självförtroende, självsäkerhet, självkänsla, livskompass, skam/skuld, din inre kritiker, hjärnvågor, hjärtat & andning, stress, matvanor och näring, sömn och motion, kroppskännedom, medveten närvaro / Mindfulness, livsbalans, nervsystemets påverkan på kroppens funktioner, vad som är sjukligt / friskt mm. Glöm aldrig bort att det aldrig är ditt ”fel” att du bär på ett trauma! Du är inte sjuk, traumat sitter i nervsystemet och ger vissa symtom som går att få bukt med! Ett obearbetat trauma äter upp ditt liv och leder till förtidig död.

Bildkälla: Villfarelser