Etikettarkiv: Utbrändhet

Syndabocken & det svarta fåret

Henri Tajfel var en socialpsykolog känd för att ha myntat begreppet ”svarta fåret effekten”. Det svarta fåret är inte dåligt, utan bara annorlunda. Att vara det svarta fåret i familjen är inte lätt. Vi bryter resten av gruppen och blir syndabocken som allas synder projiceras på. 

Om du känner dig identifierad i detta, kan du ställa dig frågan – Vill jag vara en del av den här flocken, där alla fåren är vita?

Människor är en del av olika sociala grupper: familjer, vänner, arbetsplatser. På något sätt  finns nästan alltid en implicit regel: att medlemskapet innebär en tyst överenskommelse om att dela samma värderingar etc. I själva verket är det ofta bara en tillfällighet och anses ibland som en indikator på sammanhållningen.

I psykologin hänvisade H. Tajfel ofta till dessa människor som ”patientidentifierade”. Inte riktigt förmögna att hantera en situation, vi som uppvisar symptom på en dysfunktionell familj eller dess giftiga scenario.

Om du identifierar dig som det svarta fåret, lär dig istället vara stolt över att kunna tänka annorlunda. Det är ett privilegium!

”Goodbye papa please pray for me, I was the black sheep 🐑 of the family…” -Seasons in the sun

Svartafåret –effekten” eller syndabocken

Svarta fåret –effekten” är en idé som utan tvekan kan relateras till -på familjenivå eller till någon annan social kontext;

•Gruppfavorisering, förklaras av interna bedömningar mot andra grupper som vanligtvis är negativ, eftersom det syftar till att skydda gruppen mot vad som anses vara ”rätt”, i förhållande till det som definierar oss. Något som även sammanfaller med gruppidentiteten.

•Det är vanligt att det finns en stor efterfrågan från medlemmar i gruppen som vågar stå för något annat. Som ett exempel kan vara om vår far kritiserar våra grannar och hur andra uppfostrar sina barn. Samtidigt som det finns ett visst missnöje med detsamma inom familjen. Det gör det problematiskt med intern kritik. Något som bidrar till att det blir svårt och krävande, eftersom den interna strävan – att den inre balansen inte ska brytas, samtidigt kommer hotas.

Det ”svarta fåret –effekten” bidrar till, är att den mest kritiska och psykologiska pressen på medlemmarna, utgörs av medlemmarna själva, snarare än dess omgivning. Medlemskap i ett socialt sammanhang, går i vissa fall hand i hand med dominans och kontroll.

Att se det svarta fåret som ett privilegium

När man utgör syndabocken i en familj, har man två val: underkastelse eller att reagera (revoltera). Vilket många människor inte tror sig  kunna, på grund av en bräcklig identitet, accepterande av känslomässiga övergrepp, kritik och förakt.

Personen blir istället märkt som dålig eller skiljer sig från andra familjemedlemmar och tar själv på sig skulden. -Metaforen för en skadlig och dysfunktionell atmosfär. Övriga släktingar befinner sig samtidigt i en bekväm situation, eftersom de själva befriats från allt ansvar – det finns en Status Que, där alla har en given roll.

För att undvika dessa extrema situationer, där vår självkänsla blir så äventyrad, är det värt att reflektera över nästföljande  dimension.

Att vara annorlunda kan vara ett hot mot andra, men inte för dig själv.

Om du med tiden uppvisar ett annat sätt att tänka, klä dig och leva. Börjar de andra uppmärksamma dig på att du är det svarta fåret, eftersom de är medvetna om att de börjar förlora kontrollen över dig.

•Det är uppenbart att i varje social grupp, i varje familj, finns det en mer problematisk medlem. Det är dock möjligt att tillämpa ett annan perspektiv på beteenden som ligger utanför de gränser för vad som förväntas i en grupp.

•Genom att förstå att man aldrig ”föds” till att bli en syndabock, utan att det snarare är den sociala miljön i sig som gör oss till en. När vi vågar reagera på det, är det i sig en handling av mod!

Medlemskap i en ”besättning” bringar inte i sig, lycka.  -Men att hitta sin egen väg, gör det!

För att det svarta fåret ska kunna ses som ett privilegium, måste man först befria sig.

Tre steg mot att befria sig från syndabocken & offerkoftan

•Första steget – du har ingen skyldighet att vara dina föräldrar eller dina vänner till lags. Du behöver inte tänka eller agera som andra förväntar sig att du ska agera.

•Andra steget – Känn dig bekväm med dina egna värderingar, höj din röst över resten av gruppen. Världen är fylld med många tankar, åsikter och bedömningar. Det finns ingen universell sanning och alla ska kunna göra sig själv hörd.

•Tredje steget – acceptera andra utan hat eller bitterhet och accepterar dig själv, som en som skiljer sig från dem. Visa att separation är en frigörelse. Godkänn din familj som den är, och om de agerar med samma visdom, kommer de göra detsamma med dig. (Källa och orginaltext).

Darlene Quimet berättar nedan hur hon gjort för att släppa taget för att komma vidare (”Emerging from broken”).

 

Frigörelse

I den här uppsatsen från Stockholms universitet, kan du läsa mer om grupptillhörighet.

”Det är lättare att bryta isär en atom än en förutfattad mening” -Albert Einstein.

ADHDsysterns egna berättelse och frigörelsen från att vara syndabocken eller det svarta fåret. #minberättelse #intemindiagnos

Vården missade mitt barndomstrauma

11 Saker du inte ska säga till någon som är utbränd.. Utmattning till följd av att behöva vara starkare än man känner sig – av Darlene Quemet . Det mest smärtsamma i min egen berättelse är att den terapeut jag haft i fyra år, inte alls ”trodde” på mina diagnoser. Dock lyckades jag inte få till ett möte mellan utredningsteamet och min psykoterapeut. Psykoterapin var dessutom på remiss från psykiatrin.

Hur en trasslig barndom påverkar resten av  livet:

Felicia försvann är en bok av Felicia Feldt, Anna Wahlgrens dotter:

Mer om feldiagnostiseringar inom vården

Dokumentären i SVT ”Diagnosen”, om Odette som blev feldiagnostiserad med AST (Autism spektrum tillstånd). Daniel berättar sin historia i P3-dokumentären ”Inte min diagnos  ”. Slutligen kan du läsa mer om det svarta fåret, skrivet av Annie Wright.

Vården måste bli bättre på att förstå människor i kris och sluta överdiagnostisera människor som söker vård, samt skaffa sig bättre kunskaper om barndomstrauman och hur dessa kan påminna om NPF diagnoser b la.

Sofia Viotti är psykolog och specialist på Självmedkänsla, eller Self Compassion som det heter på engelska: