Livsstilsvanor

Sveriges psykiatrisamordnare för SKL, har skjutit sig själv i foten med detta uttalande om livsstilsvanor.

Det är beklämmande att okunskapen om utvecklingstrauma och ACE (Allvarliga barndomsupplevelser), är så utbredd att dem som verkligen hade behövt kunskapen, helt slår dövörat till all internationell kunskap på området. Det borde ligga straffavgifter på att uttala sig med en sådan uppenbar kunskapsbrist bakom.

Artikeln tar upp problematiken kring köerna till BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin). Vilket SKL indirekt skuldbelägger dem berörda familjerna för, med brister i sina kost och motionsvanor.

Det Ing-Marie Wiesselgren uppenbarligen har gjort, är att blanda ihop orsak & verkan!

Det ligger en stor skillnad mellan ett orsakssamband och en växelverkan (korrelation).

Kompetensen & vården finns inte i Sverige

Sverige erbjuder ingen vård för utvecklingstrauma. Familjer och barn är hänvisade att utbilda sig själva och skaffa hjälp på privat plan. Är det förenat med ett samhälle som bryr sig om sina medborgare? Själv tycker jag det är skam på torra land!

Så påverkas livsstilsvanor av stressresponsen

Så här uttalar sig bara någon som är okunnig i orsak/verkan (syftar på länken högst upp med uttalandet från SKL)!

Dagens föräldrar behöver stöd och hjälp att förstå skillnaden mellan att leva i sitt Toleransfönster, eller att befinna sig utanför. Överlevnadsläget är inte inkopplat i toleransfönstret. I själva Toleransfönstret slutar livet vara en kamp för överlevnad. Där sker återhämtning, vila och tillväxt.
När stressresponsen är påslagen och styr människan (påslaget sker ofrivilligt under för stort stresspåslag) tappar personen makten över sina frivilliga val, över sin förmåga att förändra livsstilsfaktorer! I överlevnadsläget finns inget utrymme för varken långtidsplanering eller att fundera över vad man stoppar i sig. Man gör det man måste i stunden för att överleva dagen!

Det här är baserat på grundläggande kunskaper i hur människan och nervsystemet fungerar. Konstruktivt hade varit att diskutera hur man minskar på stressorerna i samhället, istället. Vi behöver bygga ett tryggare samhälle! Att minska på vårdköerna till BUP, är ett exempel.

Det är som att säga åt en heroinist att bli bättre på att prioritera sina matvanor framför sitt missbruk! -Höjden av ignorans från SKL:s sida, pinsamt! 😳

Sprid information om ACE-studien & se till att öka kunskap om TRAUMA samt ge tillgång till vård & behandling istället. Skäms på Er, SKL!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre + arton =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.