Traumateorins Toleransfönster

Tredje delen av Traumaskolan behandlar Toleransfönstret. När ett barn befinner sig inom Traumateorins Toleransfönster (grönt område i filmen & gult område på bilden), kan hjärnans nätverk av neuroner växa och gro som det ska. Det ger barnet ett normalt beteendemönster och förmåga till resilience (resistens till motgångar i livet & stresstolerans).

Är barnet utsatt för skadlig stress (ACE – skadliga barndomshändelser) skadas barnets utveckling, vilket på sikt påverkar både livslängden och förutsättningarna för att skapa ett tillfredställande liv, negativt. Ju högre poäng på ACE-skalan, ju sämre förutsättningar får barnet genom livet.

I värsta fall leder det till vår tids största folkhälsosjukdomar och för tidig död, varför det är extremt viktigt att behandla trauma (komplext trauma, CPTSD, utvecklingstrauma).

 

I filmen förklaras Toleransfönstrets tre delar på Norska, men jag har lagt in Svensk text.
Bilden visar hur Amygdala kidnappas vid för stort stresspåslag, vilket skapar trasiga, splittrade minnesbilder, vilka lagras i kroppens nervsystem. Det är den här kidnappningen som förhindrar återhämtning inom Toleransfönstret och resilience (som det kallas på engelska).

Resilience – återhämtning sker i toleransfönstret

I filmen nedan förklarar Ulf Sandström, hur stressbägaren fungerar. Stressbägaren måste alltid tömmas ordentligt. Annars förmår man inte att stanna i sitt Toleransfönster.

🖼 Så här märker du om du är utanför ditt Toleransfönster 🖼; I Toleransfönstret kan du tänka och känna samtidigt. Utanför Toleransfönstret är kontakten till hjärnan urkopplad.

Så gör du Toleransfönstret större

Med rätt övningar går det att stretcha Toleransfönstret och bearbeta traumaproblematiken. Tack vare den senaste forskningen inom neurovetenskapen, vet man idag ”hur” detta ska göras. Hjärnan är både plastisk & föränderlig.

”Rätt sätt” innebär en ”bottom-up” approach / nerifrån & upp. Om man inte går i rätt ordning, blildas inga nya nervbanor, utan man upprepar bara det gamla inlärda beteendet, som sker utanför Toleransfönstret.

Läkning sker nerifrån och upp.
1️⃣ Första steget är trygghet och avslappning av nervsystemet, hitta in i Toleransfönstret!🖼.
2️⃣ Andra steget är känslohjärnan & att stretcha Toleransfönstret.
3️⃣ Tredje och sista steget inkluderar intellektet. När du kan sätta ord på det du upplever är du i Toleransfönstret och du har tillgång till intellektet.

Man börjar längst ner med att lugna det övertriggade nervsystemet. Begreppet ”bottom-up”, härleds från hur hjärnan har utvecklats genom evulotionen.

Bucket of resilience / Stressbägaren

Hjärnans tre våningar

Man indelar hjärnan i tre våningar, där nervsystemet och kroppen är längst ner, därefter kommer det Limbiska systemet / känslohjärnan (🦎 reptilhjärnan 🦎) och överst sitter vårt intellekt och den ”tänkande” hjärnan eller kognitionen. Intellektet representerar det vi själva kan styra över genom vårt medvetande och via tankar.

Läkning kan endast ske inom Toleransfönstret där vi känner oss trygga och lugna.

Det här förklarar också varför det inte går att överkomma trauma genom att bara prata igenom det som hänt. Det går inte att öppna Toleransfönstret genom samtalsterapi. Först måste man läka det splittrade traumaminnet. Om man pratar om traumat, riskerar man flyga ut ur Toleransfönstret utan att ha skapat nya nätverk av neuroner. Det är dem här nätverken som är själva läkningen. Vi kan skapa nya nätverk av neuroner genom att göra något nytt.

Det finns två olika kategorier av symtom på att vara utanför 🖼 Toleransfönstret 🖼 . Antingen kan du vara i ett överstimulerat (Hyper) tillstånd eller i ett understimulerat (hypo). Läkning av trauma kan bara ske i Toleransfönstret, när du känner dig lugn och trygg.

Hjärnans tre våningar, måste ha hjälp & stöd att integreras, för att dem splittrade minnesbilderna ska kunna pusslas i hop. Först därefter har man redskap för att lägga jobbiga saker bakom sig och ”glömma”.

Så länge den här processen inte fullbordas, kommer traumat göra sig påmint via sk ”flashbacks”, – påträngande, pockande tankar & ångest. En oförmåga att styra sitt beteende under för stort stresspåslag.

När du har för stort stresspåslag kan du hamna i stressresponsen; stänga ner helt (frysa/foga), eller hamna i flykt/kamp.
Stressresponsen fyra försvarsstrategier – fäkta, fly, frysa eller foga… Detta är ett uråldrigt överlevnadssystem som inte är anpassat för vårt moderna stressade samhälle. Vi blir stressade utan att vi kan styra våra överlevnadsmekanismer, eftersom dem inte styrs av vårt intellekt. Traumaläkning innebär att lära om. Att inse när systemet är påslaget och hitta själva avstägningsknappen.

Flashbacks

Det som får dig flyga ut ur ditt Toleransfönster, kallas för ”flashbacks”. Här får du en handlingsplan för hur du ska göra när du hamnar i en Flashback:


En reaktion på ”Traumateorins Toleransfönster”

  1. Intressant att vi blir offer för omständigheter när toleransfönstret är stängt. Det är hoppfullt på så vis att nästa gång jag känner mig som ett rö i vinden eller som ett offer, så kan jag ta tillbaka ansvaret över situationen genom att andas och lugna mig och på så vis hitta tillbaka till toleransfönstret. Tack för spännande tankar!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

4 × tre =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.