Förhindra Utmattningssyndrom

Långvarigstress leder till Utmattningssyndrom. Stress i sig är inte farligt, det är utebliven återhämtning som gör den ohälsosam. -När stressen är för långvarig, utan tillräklig tid för återhämtning. Stress och utmattning syns i hjärnan. Oförmåga att sätta sunda gränser kan också leda till utmattning.

16 Tips för att förhindra utmattningssyndrom!

Släpp dina ”ambitioner”. ✌💪✌

Vi som bränner ”vårt ljus i bägge ändar” ÄR ambitiösa, kreativa, godhjärtade, empatiska och FÖR snälla.

1️⃣ Lär dig säga NEJ! Vänligt och bestämt. Öva på att sätta gränser.

2️⃣ Gör dig av med dina energitjuvar – släpp de relationer där du ger mer än du får tillbaka. Höj ditt egenvärde! Det är inte ”farligt” med färre vänner!

3️⃣ Andningsträna (-Läs mer om övningar här i bloggen)! Rör på dig. Lyssna på musik. Umgås med andra människor. Ta ansvar för att skaffa dig ett socialt liv. Leta efter möjligheter, inte hinder!

4️⃣ Praktisera Mindfulness och tag regelbundna pauser under dagen! Här hittar du gratis antistressövningar.

5️⃣ Välj dina ”strider”! T ex. byt arbetsplats eller börja studera!

6️⃣ Sök terapihjälp om du brottas med ”gamla sorger”, ångest eller ältande tankar. Gratis KBT – Stress & Hälsa SAHA (Webbstödet är framtaget av Linköpings Universitet i samarbete med projektet Uppdrag Psykisk Hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)).

Det finns många billigare alternativ till psykoterapi, här är ett exempel mot CPTSD. Richard Grannon erbjuder regelbundet nya interventioner via denna sida och han erbjuder en uppsjö Youtubevideos. Häng av dig den där ”ryggsäcken” med negativa erfarenheter, eller lär dig bära den utan att den skadar dina förutsättningar att LEVA LIVET.

7️⃣ SÖMN! Sov 7-8 timmar per natt! Skaffa sammanhållen sömn och god sömnhygien /goda rutiner. (-Läs mer på bloggen om sömn)!

8️⃣ Tag en kort ”powernap” (max 30-45min) under dagen, om du behöver. OBS! Ej för sent på dagen! Ta kortare pauser regelbundet under dagen. Träna på avslappningsövningar.

Alla råd passar inte alla människor – men GÖR en förändring som passar dig

9️⃣ Praktisera regelbundna måltider och tiden för läggdags. Glöm inte avsätta tid för att varva ner innan du släcker lampan. Sträva efter rutiner i livet, extra utmanande för oss med ADHD, men inte omöjligt!

🔟 Praktisera självmedkänsla. -T ex. skaffa barnvakt och gör något för DIN egen skull. Behandla dig själv som du själv skulle ha behandlat ditt eget barn eller följ de råd du hade gett din bästa vän.

11. Sluta med allt som gör dig arg, frustrerad och irriterad (inkl relationer!).

12. VÄLJ dina vänner med omsorg. Det är bättre att ha EN vän, än många energitjuvar. ALLA är livegna och upptagna med SINA liv. Man måste vara en vän för att få en vän! Saknar du vänner, börja med att vara vänlig. Utan att förvänta dig någonting tillbaka. Ge utan ”baktanke” på återgäldning.

13. Ta ev. värk och smärta och ångest på allvar! Lär dig lyssna på kroppens signaler. Ett visst mått av ångest måste man LÄRA sig hantera, att acceptera den som en del av livet som kommer och går! Trauma är stress som sitter i kroppen. Det kan ge symtom i form av ångest, smärta o depression (Läs mer om trauma i bloggen).

14. Träna på att prata om hur du mår – men förvänta dig ingenting från omgivningen. (Förväntningar dödar glädje).

15. Skaffa dig ett husdjur! Har du inte dem förutsättningarna, finns det organisationer för omplaceringsdjur som skriker efter volontärer! Erbjud din hjälp! Är du allergiker, skaffa fiskar!

16. Planera in återhämtningsdagar i Almanackan, VARJE vecka (-Minst EN dag utan krav och stressande moment). Stäng av mobilen! Minimera ditt internetsurfande. -Att göra istället: Läs en bok, lyssna på musik, vistas i naturen, skriv brev till dig själv, eller för dagbok. Träna på att umgås med dig själv och naturen. 💡 Utmattningssyndrom kommer av för lite återhämtning.

Jobba för att leva istället för att leva för jobbet….

…slutligen

FÖRÄNDRA ditt eget beteende i små små steg åt gången. ”Rom byggdes inte på en dag”. Skaffa dig en agenda för din målsättning – sluta klaga för att kunna må bättre! Du har bara ETT liv, gör något bra av det du har kvar! Bli mer ödmjuk både för dina egna och andras försök till förändring. Det är bättre att försöka än att inte göra något alls! Väck din egen nyfikenhet, ställ nya frågor. Öppna dina sinnen!

Så gör du ”rätt” – Gör något annorlunda och ta ansvar för ditt mående innan det är för sent. Det viktigaste av allt, det är OK att inte vara ”perfekt” och det är OK att misslyckas. 💪💝 Det går att återhämta sig från Utmattningssyndrom, även om det tar tid.

 

Traumadokumentär

Just nu går en traumadokumentär – ”Vem överlever ett trauma?”, på SVT play. Tillgänglig t.o.m. 16 maj, 2018. Bessel van der Kolk – världsledande inom komplext trauma, medverkar i dokumentären. Han började forskningen på krigsveteraner på 70-talet. Idag driver han ett Trauma Center i Boston, USA. Filmen porträtterar traumats mångfacetterade ansikten. Genom avancerad hjärnskanning kan man se att trauma förändrar aktiviteten i hjärnan. Medan PTSD bygger på en traumatisk upplevelse, är komplext trauma flera traumatiska händelser över tid, och innefattar även neglekt och känslomässig misshandel under barndomen. Traumasåret består av splittrade minnesbilder, medan en icke traumatiserad händelse, efterlämnar ett ”helt” minne. För att ”läka” ett traumasår, måste det splittrade minnet, göras om till en ”hel” och ”normal” minnesbild.

Trauma påverkar kommunikationen i hjärnan
Barndomstrauma är en dold epidemi, enligt Dr. Van der Kolk.

Bessel van der Kolk i en Traumadokumentär på SVT play

Bessel van der Kolk

I Sverige erbjuder inte specialistpsykiatrin någon behandling för vuxna som bär på komplext barndomstrauma. Symtomen kan påminna dem vid ADHD och Autism Spektrum Tillstånd. Varför man kan ifrågasätta hur många som har blivit feldiagnostiserade inom vården?

Forskningen i Sverige

Barnafrid vid Linköpings Universitet, satsar på kompetensutveckling hos personal inom barnpsykiatrin, med anledning av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga.

”Regeringen har gett Barnafrid vid LiU i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin.”

Syndabocken & det svarta fåret

Henri Tajfel var en socialpsykolog känd för att ha myntat begreppet ”svarta fåret effekten”. Det svarta fåret är inte dåligt, utan bara annorlunda. Att vara det svarta fåret i familjen är inte lätt. Vi bryter resten av gruppen och blir syndabocken som allas synder projiceras på. 

Om du känner dig identifierad i detta, kan du ställa dig frågan – Vill jag vara en del av den här flocken, där alla fåren är vita?

Människor är en del av olika sociala grupper: familjer, vänner, arbetsplatser. På något sätt  finns nästan alltid en implicit regel: att medlemskapet innebär en tyst överenskommelse om att dela samma värderingar etc. I själva verket är det ofta bara en tillfällighet och anses ibland som en indikator på sammanhållningen.

I psykologin hänvisade H. Tajfel ofta till dessa människor som ”patientidentifierade”. Inte riktigt förmögna att hantera en situation, vi som uppvisar symptom på en dysfunktionell familj eller dess giftiga scenario.

Om du identifierar dig som det svarta fåret, lär dig istället vara stolt över att kunna tänka annorlunda. Det är ett privilegium!

”Goodbye papa please pray for me, I was the black sheep 🐑 of the family…” -Seasons in the sun

Svartafåret –effekten” eller syndabocken

Svarta fåret –effekten” är en idé som utan tvekan kan relateras till -på familjenivå eller till någon annan social kontext;

•Gruppfavorisering, förklaras av interna bedömningar mot andra grupper som vanligtvis är negativ, eftersom det syftar till att skydda gruppen mot vad som anses vara ”rätt”, i förhållande till det som definierar oss. Något som även sammanfaller med gruppidentiteten.

•Det är vanligt att det finns en stor efterfrågan från medlemmar i gruppen som vågar stå för något annat. Som ett exempel kan vara om vår far kritiserar våra grannar och hur andra uppfostrar sina barn. Samtidigt som det finns ett visst missnöje med detsamma inom familjen. Det gör det problematiskt med intern kritik. Något som bidrar till att det blir svårt och krävande, eftersom den interna strävan – att den inre balansen inte ska brytas, samtidigt kommer hotas.

Det ”svarta fåret –effekten” bidrar till, är att den mest kritiska och psykologiska pressen på medlemmarna, utgörs av medlemmarna själva, snarare än dess omkring. Medlemskap i ett socialt sammanhang, går i vissa fall hand i hand med dominans och kontroll.

Att se det svarta fåret som ett privilegium

När man utgör syndabocken i en familj, har man två val: underkastelse eller att reagera (revoltera). Vilket många människor inte tror sig  kunna, på grund av en bräcklig identitet, accepterande av känslomässiga övergrepp, kritik och förakt.

Personen blir istället märkt som dålig eller skiljer sig från andra familjemedlemmar och tar själv på sig skulden. -Metaforen för en skadlig och dysfunktionell atmosfär. Övriga släktingar befinner sig samtidigt i en bekväm situation, eftersom de själva befriats från allt ansvar – det finns en Status Que, där alla har en given roll.

För att undvika dessa extrema situationer, där vår självkänsla blir så äventyrad, är det värt att reflektera över nästföljande  dimension.

Att vara annorlunda kan vara ett hot mot andra, men inte för dig själv.

Om du med tiden uppvisar ett annat sätt att tänka, klä dig och leva. Börjar de andra uppmärksamma dig på att du är det svarta fåret, eftersom de är medvetna om att de börjar förlora kontrollen över dig.

•Det är uppenbart att i varje social grupp, i varje familj, finns det en mer problematisk medlem. Det är dock möjligt att tillämpa ett annan perspektiv på beteenden som ligger utanför de gränser för vad som förväntas i en grupp.

•Genom att förstå att man aldrig ”föds” till att bli en syndabock, utan att det snarare är den sociala miljön i sig som gör oss till en. När vi vågar reagera på det, är det i sig en handling av mod!

Medlemskap i en ”besättning” bringar inte i sig, lycka.  -Men att hitta sin egen väg, gör det!

För att det svarta fåret ska kunna ses som ett privilegium, måste man först befria sig.

Tre steg mot att befria sig från syndabocken & offerkoftan

•Första steget – du har ingen skyldighet att vara dina föräldrar eller dina vänner till lags. Du behöver inte tänka eller agera som andra förväntar sig att du ska agera.

•Andra steget – Känn dig bekväm med dina egna värderingar, höj din röst över resten av gruppen. Världen är fylld med många tankar, åsikter och bedömningar. Det finns ingen universell sanning och alla ska kunna göra sig själv hörd.

•Tredje steget – acceptera andra utan hat eller bitterhet och accepterar dig själv, som en som skiljer sig från dem. Visa att separation är en frigörelse. Godkänn din familj som de är, och om de agerar med samma visdom, kommer de göra detsamma med dig. (Källa och orginaltext).

Darlene Quimet berättar nedan hur hon gjort för att släppa taget för att komma vidare (”Emerging from broken”).

 

Frigörelse

I den här uppsatsen från Stockholms universitet, kan du läsa mer om grupptillhörighet.

”Det är lättare att bryta isär en atom än en förutfattad mening” -Albert Einstein.

ADHDsysterns egna berättelse och frigörelsen från att vara syndabocken eller det svarta fåret. #minberättelse #intemindiagnos

Vården missade mitt barndomstrauma

11 Saker du inte ska säga till någon som är utbränd.. Utmattning till följd av att behöva vara starkare än man känner sig – av Darlene Quemet . Det mest smärtsamma i min egen berättelse är att den terapeut jag haft i fyra år, inte alls ”trodde” på mina diagnoser. Dock lyckades jag inte få till ett möte mellan utredningsteamet och min psykoterapeut. Psykoterapin var dessutom på remiss från psykiatrin.

Hur en trasslig barndom påverkar resten av  livet:

Felicia försvann är en bok av Felicia Feldt, Anna Wahlgrens dotter:

Mer om feldiagnostiseringar inom vården

Dokumentären i SVT ”Diagnosen”, om Odette som blev feldiagnostiserad med AST (Autism spektrum tillstånd). Daniel berättar sin historia i P3-dokumentären ”Inte min diagnos  ”. Slutligen kan du läsa mer om det svarta fåret, skrivet av Annie Wright.

Vården måste bli bättre på att förstå människor i kris och sluta överdiagnostisera människor som söker vård, samt skaffa sig bättre kunskaper om barndomstrauman och hur dessa kan påminna om NPF diagnoser b la.

Sofia Viotti är psykolog och specialist på Självmedkänsla, eller Self Compassion som det heter på engelska:

 

Andning – 10 enkla övningar

Hur kan du lära dig hantera stress? Jo, via medveten andning! I det här inlägget hittar du flera olika källor med övningar för bättre andning. Din andning är en del av Avslappningsreflexen som reglerar kroppens Stressrespons. I normala fall tänker vi aldrig på andningen eftersom den styrs automatiskt. Därför uppmärksammas vi inte heller på om vi behöver förbättra vår andningsteknik. Försök hitta en klocka och övning att spara i telefonen eller läsplattan. Lägg gärna in påminnelser i din kalender. Ju oftare du övar, desto bättre kommer du bli på att använda andningen även i så kallat ”skarpt läge”. 💡 Börja alltid träningen i lugnare situationer. Så småningom, kommer du automatiskt lära dig tänka på andningen även i mer kritiska situationer. De två sista övningarna är därför exempel på mer avancerade övningar där du kan föra in medveten andning.

1️⃣ Andningsklockan

Andningsklocka Bildkälla:Popsugar.com

 

2️⃣ Anders Lönedal demonstrerar andningsövningar som stärker diafragman (andningsmuskeln):

3️⃣ Martin demonstrerar enkel andningsövning:

4️⃣ 4-7-8 övning:

5️⃣ Andas i fyrkant och lugna ner Amygdala

6️⃣ 10 minuters övning (Den här övningen finns även i appen 7 cups).

7️⃣ 2 minuters övning med lugnande musik. (Finns som app).

8⃣ 4-7-8 övning med vågskvalp:

9⃣ Träna Tapping och avsluta varje runda med 2 medvetna andetag

Knacka, Tappa, EFT – Kärt barn har många namn!

🔟 Koppla ihop en känsla med en andningsövning

Lär dig kontrollera dina känslor via andningövningar!

Medveten närvaro eller Mindfulness

Genom att tillföra mentala övningar så som medveten andning i din vardag, kan du på ett lättsamt sätt föra in Medveten närvaro (eng: Mindfulness) i ditt liv. Detta är något som vetenskapligt är en viktig bit för både ett lyckligare liv såväl som ett mer stressreducerat liv. I den här appen -Insight Timer, hittar du gratisövningar (Fler rekommenderade appar finns på bloggen).

Pauli förklarar medveten närvaro utifrån ”neuroception”.

Andning  Vagusnerven och Diafragman

För att förstå hur viktig andningsövningarna är, behöver man insikt i hur den påverkas av magmuskeln (diafragman) och hur den i sin tur påverkas av Vagusnerven.

Vagusnerven

Är den 10:e kranialnerven som utgår från övre delen av kotpelaren, se bild. I den här presentationen kan du läsa mer om att läka Vagusnerven. Nerven passerar bihålorna, varför det är viktigt att andas in och ut via näsan! Nerven fäster ner i rumpan och på väg ner har den kontakt med Diafragman.

Bildkälla: https://healingfromthefreeze.wordpress.com/2011/08/18/the-vagus-nerve-and-the-difficulty-with-mindfulness/

Här berättar Martin mer om Vagusnerven och Avslappningsreflexen:

Diafragman – andningsmuskeln

Hitta din diafragmamuskel:

 

Livsviktigt att förstå att stress är en aspekt av trauma

Nadine Burke är barnläkare som kommer i kontakt med många barn som b la. diagnostiserats med ADHD och som visar sig haft stressorer under barndomen relaterade till trauma (ACE). I den här artikeln berättar hon hur man kan behandla trauma.

Hur Vagusnerven är kopplad till Oxytocinfrisläppning (lyckohormonet) genom andningen:

ADHD, stress & trauma

Timini et. al. från 2002 påpekar att alternativa förklaringsmodeller till uppkomsten av ADHD lyser med sin frånvaro och säger (fritt översatt) att: forskning om möjliga miljömässiga orsaker till ADHD-beteende har ignorerats till stor del, trots att det finns bevis på att psykosociala faktorer som exponering av trauma och missbruk kan orsaka detta.” (Källa  ).

Martin berättar mer om ADHD och rörelseträning:

 

 

Hitta ditt bästa jag – hur hittar jag

Hur kan man göra för att hitta sig själv? Hur kan man komma till insikt och skaffa sig det man behöver i livet, för att acceptera sig själv och den lott man fått? Vad behöver man för att börja den långa mödosamma vägen till återhämtning? Stora frågor har många svar. Därför kan man också lära från andra. Titta på hur andra har gjort och leta efter det som fungerar för en själv. Klicka här om du vill lyssna på Seth Leons avkopplande musik medan du fortsätter läsa.

En dikt

Så, kom det sig, att jag bar den i alla dessa år. 

Utan att förstå, att den aldrig varit min att bära. 

Fram tills den dag, när jag plötsligt såg vad som skavt så illa, att livet blivit ohållbart. Det tog ett tag att smälta, kostnaden som aldrig varit min. 

Oförätters bittra smak, som ovälkommet lät sig hängas kvar. 

Sakteligen, fick jag vänja mig, att acceptera min oförtjänte levnadsvän. Äntligen, kunde sorgen kläs i ord, och läkning börja spira.

ADHDsystern, 2018

I bloggen ”Bli mera du” kan du läsa om dem fyra essen till självtillit.

Affirmation

Stefan Ekberg har skrivit en jätte fin bok som heter ”Hur du blir din egen bästa vän”. Tvåhundraåttiosju sidor fyllda med värme, kärlek och inspiration. Det medföljer även spännande bonusmaterial till boken.

Hur du blir din bästa vän. Av Stefan Ekberg

Affirmationer

Louise Hay – affirmationernas ”moder”. En affirmation är en slags mantra. Jag upprepar ett mantra tills det ”manifesteras” inom mig själv.

ADHDsysterns affirmationer:

”Jag gör så gott jag kan, tills jag vet bättre, då gör jag bättre”

”Jag är varken ”bättre än” eller ”sämre än” -jämfört med andra.” ”Jag duger precis som jag är – med både styrkor och svagheter.”

”Ingen annan bär ansvar över mitt liv förutom jag själv”

”Jag är min egen bästa vän” (-och väljer att träna på det i livets motgångar).

”Motgångar i livet är en lärdom”

 ”Vad kan jag lära mig av det här”

”Min inre röst är mjuk och förlåtande och accepterande, inför mina och andras misstag”

”Jag är lyhörd inför mina gränser, dem är livsnödvändiga”

”Första steget mot förändring är självinsikt”

”Meningen med livet är att göra livet lite lättare för mina medmänniskor”

”Jag tror på mirakler, kärlek och empati”

”Jag bejakar mina känslor och stannar upp och andas”

”Min andning är nyckeln till balans”

”Jag är min egen bästa Coach i livet”

”Jag bär alla svar inom mig själv”

”Alla människor har rätt att välja sin egen väg”

”Alla vägar leder mot toppen av ett berg. Vissa fokuserar på SIN väg. Andra väljer att tala om för andra, vilken väg DE ska ta”

”Acceptera det du inte kan förändra, förändra det du kan och inse skillnaden”

”Det är bara JAG, som har ”rätten” att definiera vem jag är”

”Jag väljer att ta ansvar för mitt liv”

”Hur jag tar det, beror på hur jag har det”

”Rädslor är till för att överkommas”

”Låt dig inte definieras av vad andra tycker om dig”

”Du behöver inte gilla alla andra, men glöm aldrig visa respekt”

”Andras åsikter om något, säger mer om dem själva, än om det de har åsikter om.”

”Du är inte dina misstag”.

 

Stress – när blir den farlig?

Det finns två typer av stress, livsstressen och den ”farliga” stressen. Om vi inte ser till att få tillräcklig återhämtning efter ”vanlig” livsstress, kan den leda till ”farlig” stress. Livsstressen är alla de utmaningar som det innebär att få ihop sitt livspussel. Min absolut främsta förebild inom läran om stress och hur den påverkar kroppen ner på cellnivå, är Ander Lönedal (CoolMind). Den absolut viktigaste biten vi kan lära oss för att reglera vårt stresspåslag, är via bukandningen.

Bildkälla; CoolMinds fb sida.

Bukandning

Andas via näsan och tänk på att slappna av vid inandning (magen slappnar av och ”pöser” ut i hela sin härlighet :). Vid utandningen pressar du ut luften med hjälp av Diafragman (muskeln) i magen (magen sjunker in). OBS❗Detta är motsatsen till hur de flesta lär ut andningsteknik❗❗❗Stängd munavlappning under inandning –är VIKTIGT för att lymfsystemets klaffar ska ÖPPNAS, en förutsättning för att lymfvätskan ska kunna cirkulera! Vitsen med bukandning är att öka syreupptaget och öka cirkulationen, samt reglera kroppen till ”homeostas”. Homeostas är kroppens förmåga till självreglering.  -Vilket förutsätter att alla processer i kroppen är synkade och går optimalt. Ungefär som när en bilmotor  ”spinner” som en katt. (ANFAmino Neuro Frekvens, bygger på kroppsegen Biofeedback, något jag kommer blogga mer om framöver, vilket främjar kroppens Homeostas).

Citerat från Anders Lönedal

”Av de klienter som kommer till mig, har de allra flesta flera sjukskrivningar bakom sig tidigare i livet p g a utbrändhet.

Det är nästan bara kvinnor och den yngsta jag arbetar med just nu är bara 14 år!

Stress är, här i vår del av världen, en av vår tids farligaste ”sjukdomar”. Den startar i hjärnan, ställer till med stora obalanser i biokemin och med den kunskapen vi numera har om vår fantastiska hjärna så vet man att det är starten på många av våra så kallade livsstilssjukdomar.

Stress är i grunden en naturlig och hälsosam reaktion och ett genetiskt arv som människan har för att överleva. När människan levde bland vilda djur var stressreaktionen helt nödvändigt för att överleva, vi blev stressade när vi kände oss hotade. Kroppen förberedde sig för en kamp- och flyktsituation. Det är just det som händer när t ex zebror blir jagade av lejon. Fruktansvärd stress, förhoppningsvis överlever zebran och sen kommer det viktiga, en lång period av återhämtning. Det är bristen på återhämtning i vårt samhälle som är så farlig för hälsan, inte stressen i sig.

I dagens samhälle uppstår andra typer av stressande situationer, där kroppen tillslut kommer reagerar på samma sätt som vid livsfara. Din hjärna upplever ett hot. Den kan inte skilja på det som är fysiskt och psykiskt farligt. Det sätter i sin tur igång en reaktion i dina binjurar som börjar producera adrenalin, noradrenalin och kortisol enligt ett bestämt mönster (HPA-axeln).”

Kroppen protesterar och börjar brytas ner

”Efter år av ständig inre stress utan tillräcklig återhämtning, leder till slut till en form av kollaps, ett systemfel i kroppen som drabbar hela det neuro-endokrinasystemet. Binjurarna är särskilt utsatta. När vi bär på mycket inre stress påverkar det också matsmältningen, ämnesomsättningen och hela näringsupptaget. Har du då köpt på dig dyra kosttillskott, kanske de blir verkningslösa. De åker liksom bara rätt igenom kroppen.

Jämför med när vi levde bland vilda djur och blev utsatta för livsfara. Kroppen prioriterar inte matsmältningen i en sådan situation. Det blir sekundärt. Vem tänker på att äta när ett grottlejon jagar en? Då handlar det om ren överlevnad. Inte heller fungerar t ex fertiliteten som den ska eftersom kroppen inte prioriterar den när vi är i stress. Många har problem med att bli gravida nuförtiden…”

Så vet man om man är i ”farlig” stress

”Hur vet man att man är stressad?

Ingen konstig fråga alls, den får jag ofta. Det är inte alla som är medvetna om att de bär på en stor inre stress. Man brukar lära sig leva med den så att det nästan känns som normaltillstånd. Jag vet av egen erfarenhet. Och tyvärr är det så att du inte kan göra någonting åt det som du inte är medveten om, så att lära känna sig själv mer på djupet är så oerhört värdefullt. Först då kan du börja förändra ditt sätt att leva så att dina tankar och reaktioner ändras.

Här är några exempel på vad som kan stressa ditt inre: en kost med för mycket snabba kolhydrater så att du får ett instabilt blodsocker, sömnbrist, dålig ekonomi, droger, att jobba på en arbetsplats där du känner att du inte hör hemma, ständigt känna sig otillräcklig, vänner som tar din energi, att leva i en dålig relation, värk och sjukdom, oro för anhöriga, tidsoptimism, för stort koffein intag, att ha för ostädat och rörigt omkring sig etc etc. Bara du vet vad just du blir stressad av.

Stress och oro är mänskliga skapelser. Den bästa förklaringen av stress som jag någonsin hört kommer från Stanfords professor i neurobiologi, Robert Sapolsky, författare till ”Varför zebror inte får magsår.” ”Om du är ett normalt däggdjur”, konstaterar han, ” är Stress de tre minuter av skrikande terror på savannen varefter det antingen är över eller det är över med dig.” (Det finns en fantastisk dokumentär med honom på Youtube – Stress portrait of a Killer).”

Tankarna och medvetandet om vår situation

”Till skillnad från andra djur, har vi en stor hjärna i förhållande till vår kroppsstorlek – en hjärna som oroar sig. Och vår oro kanske utlöses av en passiv eller aggressiv chef, att räntan på bolånet skall gå upp, och jobbet med att ta hand om barn och sjuka föräldrar samtidigt.

Inte en enda gnu skulle förstå dessa farhågor och denna oro, men de upplevda hoten startar samma kroppsliga överlevnadsignal som krokodilattacker gör.

Jag har skrivit många gånger om vad som kan göras, det första är att bli medveten och sedan få verktyg att jobba med. Det är precis så vi jobbar, analysen i AirPas/Lifesense är en rejäl ögonöppnare men också starten på något nytt.
Varför inte ta och vårstäda hjärnan i år…”

Träna upp din avslappningsreflex

Förlåtelse – när det är svårt

Förlåtelse är viktigt för att kunna komma vidare efter oförätter i livet. Det är ibland svårt att lära sig hur man ska bära sin smärta. Den försvinner inte bara för att man tränar på att acceptera det som ”är” eller det som varit. Förlåtelse innebär inte att vi måste glömma det som skadat oss. Det innebär att vi tillåter oss själva  ”släppa taget”, att befria oss från vår plågoande.

Enright’s stages of forgiveness construct parallels the six stages of
Kohlberg’s idea of justice

– Förlåtelse utifrån sex olika Bevekelsegrunder

(1)Revengeful forgiveness states that forgiveness is possible only after retaliation which parallels the person’s pain.

1 Den ångerfyllda Förlåtelsen

Genom ångerfylldhet visa att du har empati för den uppstådda skadan. Detta öppnar upp för förlåtelse, om motparten är beredd på att släppa sitt hämndbegär.
(2) Restitutional forgiveness. The granting of forgiveness to relieve guilt or after restoration of that which was lost.

2 Förlåtelselöftet

Reparerar skadan genom att den frigör  skuldbelastningen (beskyllningen) av det som gått förlorat.
(3) Expectational forgiveness states that forgiveness occurs in response to social pressure.

3 Social Förlåtelse

Sociala förväntningar som påtryckningsmekanism till försoning.
(4) Lawful expectational forgiveness. The granting of forgiveness because one submits to a moral code or authority such as a religious conviction.

Lagmannamässig Förlåtelse

Förlåtelsen låter sig överbryggas genom de sociala förväntningar som ger indirekta påtryckningar på moraliska eller religiösa övertygelser.
(5) Social harmony. Forgiveness is granted as a means of reducing social friction and to maintain peace.

5 Förlåtelse för en Socialharmoni

Lösgöra sociala friktioner och bibehålla en fredlig atmosfär.
(6) Forgiveness as an act of love. Hurtful acts do not alter love commitment. Forgiveness maintains the possibility for reconciliation.

Kärleksfull förlåtelse

Sårande handlingar främjar inte en kärleksfull miljö, förlåtelsen öppnar möjlighet till förlikning och acceptans av det som varit. (Källa)

Vad innebär en ursäkt

Har jag bett om ursäkt genom att säga förlåt? Nej, du måste först visa att du försökt sätta dig in i vilken skada du åsamkat, sätta dig in i det lidande du har åsamkat, samt gottgöra ditt handlande och visa att du ångrar dig.

Att få en ursäkt kan fungera som ett läkande plåster på såret. Men det är inte alltid vi får den där ursäkten. Vilket kan göra det svårare att ”släppa taget” och gå vidare. När smärtan är för stor, är den svårare att ”glömma”. Den ligger och gör sig påmind med sin smärta. Smärtan påminner oss om vad det är som gör ont. Då krävs en viss beslutsamhet av oss, att vilja släppa smärtan. Att varje gång den gör sig påminnd, försöka komma på andra saker att uppehålla tanken vid. Att göra något som får oss tänka på något annat. Det kan underlätta att träna på att förhålla sig ”icke dömande” till våra egna tankar genom  Mindfulness. Som med all träning, går det lättare ju mer vi tränar. Allting vi inte kan, är svårt till en början. På Habitud kan du just nu testa en gratiskurs i psykologin bakom att lära sig något nytt.

Priset av att inte kunna ge förlåtelse

Saknar vi självmedkänsla, kan oförmågan att ”släppa taget” fungera som en form av självstraff. Vi känner oss inte värdiga att få uppleva den ”lättnad” som det innebär att släppa taget om smärtan. Det gör ont att inte kunna förlåta. Ta upp ditt inre barn. Titta på henne med kärleksfulla ögon, och fråga dig själv, varför hon inte skulle vara värd förlåtelse. Gör dig själv en tjänst, våga släpp taget, våga pröva! Vad har du att förlora?

 

Gör ditt ACEtest här

Ett ACEtest mäter antalet återkommande stressfyllda erfarenheter under barndomen, vilka är riskfaktorer för att utveckla Komplext Trauma. Felittis ACE studie 1998, kom fram till att de som skattade högt på frågor (ACEtest) som rörde svåra upplevelser under barndomen, hade högre risk att drabbas av folkhälsosjukdomar och för tidig död. De led även i större utsträckning av sjuklig övervikt. ACEtest (Adverse Childhood Experience) ställer frågor om stressfyllda erfarenheter från barndomen och frågorna har någorlunda  översatts till Svenska i följande test:

(Källa: LYLES hämtad från; http://www.barnafrid.se)

Det Engelska originalet finns fritt att tillgå på nätet. Här har jag sammanställt några länkar:

Interaktivt ACEtest (summan räknas ut automatiskt): ACE_1

Samma version fast Utskriftvänligt ACEtest: ACE_2

ACEtest från ACE studien (pdf) : ACE_3 

Webb versionen av ACEtest ovan: ACE_4

Webbtest med infotext om ACE: ACE_5

Självsummerande webbtest ACEtest: ACE_6

ACEtest – Höga poäng ökar sannolikheten för komplext trauma

Personer som lider av komplext trauma, kan inte själva rå för det. Man är inte ”sjuk” för att man bär på ett trauma, men man har betydligt högre risk att ådra sig folkhälsosjukdomar,  ju fler poäng man skattar på ett ACEtest. Olika människor drabbas olika hårt av liknande händelser. Varför det är den egna upplevelsen, som står i centrum. Personen kan aldrig själv påverka, om upplevelserna kommer manifesteras till ett trauma eller inte. Med andra ord, svåra händelser behöver inte resultera i ett komplext trauma. Det är bara tiden som kan avgöra om så är fallet. Man vet att det finns skyddande omständigheter och att det finns försvårande omständigheter, för att utveckla komplext trauma. ACE-test ger som högst 10 poäng. Lyssna på traumaspecialisten Johanna Brynielsson när hon förklarar ”Därför spelar antalet trauman i livet roll”.

Stressresponsen – kroppens ”reservgenerator”

Problemet är att symtomen lätt kan misstolkas som mindre allvarliga, eller leda till feldiagnostiseringar inom sjukvården. Man kan t ex. inte bota ett trauma med en Gastric By Pas operation (överviktsoperation). Traumat sätter sig i kroppens nervsystem och bidrar till underutvecklade funktioner i hjärnan. Funktioner som behövs för att hantera och lugna ner hjärnans Alarmsystem (aktiveras vid hot eller fara) för att inte Stressresponsen ska gå  igång i onödan. Personer med komplext trauma är känsligare för vissa former av stresspåslag som påminner om tidigare stressande livshändelser från barndomen. Varpå Stressresponsen aktiveras i situationer som indirekt saknar ett reellt ”hot” (i ”nutid”). Det räcker med att någonting påminner om tidigare trauma. Stressresponsen är en slags reservgenerator som får kroppen att förbruka sina reservlager. Efter att ha aktiverats behöver man extra lång tid för återhämtning, om inte kroppen ska ta stryk.

”Traumat fungerar som ett fiskespö, som med sin krok fiskar fram gamla traumatiserande händelser och förstärker nyare situationer med gamla ”minnesbilder” från traumat. 

Fiskekrokar med gamla minnesbilder

Det innebär att en vuxen person upplever vissa händelser som mer stressande än icke traumatiserande personer. När så sker, förstärks situationen i nutid, för den traumatiserade personen, genom att det dolda traumat ”blir väckt till liv”. Tidigare negativa upplevelser (lagrade som splittrade / osammanhängande minnesbilder) har lagrats i Amygdala från barndomen. Något omgivningen varken vet eller ”ser”. Det här blir  i sin tur svårt för omgivningen att relatera till. Omgivningen ”ser” ju inte det gamla traumat och upplever att personen överreagerar eller reagerar märkligt. Omgivningen ”ser” ju bara det som hänt ”här och nu”.

Det dolda traumat

En annan försvårande omständighet är att traumat kan innehålla sk. omedvetna upplevelser. Upplevelser som ligger utanför det egna medvetandet.  Trauman är relaterade till situationer där barnet blivit överväldigad och tröstlöst och där omgivningen inte uppmärksammat detta (neglekt) eller varit oförmögna att lugna och trösta barnet (otillräcklig föräldrarförmåga). Barnet kan ha utvecklat styrkor för att dölja sina reaktioner, beroende på hurtillåtande” eller ”känslig” omgivningen har varit. Ett barn som fått negativ respons på sina reaktioner, kommer försöka förtrycka eller anpassa sina reaktioner, för att vara omgivningen till lags.

De fyra F:en i försvarssystemet

Vi reagerar alla olika på stress, beroende på faran, -hotets karaktär. Om en björn anfaller oss, gör vi bäst i att ”spela död” (frysa). Om vi blir jagade, gör vi bäst att fly och är det en fara vi kan övermanna, försvarar vi oss bäst med att slåss (fäkta). Blir vi känslomässigt förnedrade, mobbade, förtryckta eller uthängda, tenderar vi att ”lossas som det regnar” / spelar oberörda (foga). På engelska kallas dessa försvarsmekanismer för Fight, Flight, Freze or Fawn. Fly Fäkta Frysa( till is) eller Foga (anpassa oss, vara till lags). Hur vi reagerar styr vi dock inte över, eftersom reaktionerna är instinkter, lagrade i vår reptilhjärna. När vi reagerar via instinkter är vårt förnuft bortkopplat. Vi har alltså inte längre tillgång till vårt intellekt. Vårt beteende blir primitivt – styrt via instinkter.

DNA överför information till nästa generation

Tack vare att trauma påverkar vår epigenitik, och kan förändra vårt DNA, så ärver vår avkomma, via instinkterna, en förhöjd känslighet för det som utlöst Stressresponsen, hos förfäderna. På så vis lyckades stenåldersmänniskan överleva dödliga faror, trots oförmåga att verbalt varna sin efterkomma. Det ligger alltså i våra instinkter att vara extra försiktiga och vaksamma mot potentiellt dödliga faror så som, ormar, spindlar, giftiga (röda) bär, och växter. Våra instinkter varnar oss för fara via hjärnans Alarmsystem.

Trauma leder till outvecklat regleringssystem

När vårt Alarmsystem larmats för ofta och frekvent och aktiverat Stressresponsen, utan att vi hunnit återhämta oss, bidrar det till en utmattning av systemet och vi får en ökad stresskänslighet. Detta är vad som sker med barn som utsätts för för stora stresspåslag under sin uppväxt. Det fokus som barnet hade behövt till att utveckla hjärnan gick istället åt till Stressresponsen.

Barnets hjärna är under ständig utveckling och den egna inre lugnande och självreglerande förmågan outvecklad. Om barnets föräldrar och omgivning inte förmår skydda och lugna barnets känsliga och outvecklade Alarmsystem från att aktivera Stressresponsen. Påverkar detta hjärnans utveckling negativt. Barnets regleringssystem riskeras hämmas i utvecklingen.  Barnet har då fått bestående ”skador” och blivit traumatiserat. Det innebär att det inre Alarmsystemet lättare kommer gå igång och starta Stressresponsen. Det här kommer visa sig i situationer där (den vuxna) personen annars hade kunnat bemästra och förhindrat aktivering av Stressresponsen, genom självregleringen (om regleringssystemet fått utvecklats normalt).

Föräldrarskapet

Dem flesta är nog medvetna om att barn är sårbara. Att föräldrar omedvetet traumatiserar sina barn, pga egna obearbetna trauman i bagaget, är tyvärr vanligt. Det bästa vi kan göra för att försöka undvika att trauman upprepar sig i generationer, är att bearbeta  egna problem innan man skaffar barn. Att man är ödmjuk inför sina egna fel och brister och försöker vara lyhörd på om man behöver förändra något i sitt eget beteende. Det finns inga perfekta föräldrar. Det är tyvärr dem som tror de är felfria, som skadar sina barn mest. Förnekelse är ett av våra vanligaste och starkaste försvar. Det är först när vi kan se på våra fel och misstag med ödmjukhet som vi har störst chans att rätta oss för att förhindra att skada våra egna barn.

Viktigt att veta om god föräldrarförmåga

Amerikas svar på Bowlby (anknytningsteorins fader) heter Allan Shore, i den här artikeln tar han upp viktiga aspekter för en god föräldrarförmåga. Så som t ex. skam. Skam i små portioner är viktig för barnets socialiseringsprocesser, för att utvecklas som de ska. Förmågan att känna sig förlägen och generad kommer först runt 14-månaders ålder. När mammans ”nej” får barnet att förläget böja ner huvudet, med en påtaglig ledsamhet.

Skam i uppfostran

I följande situation växlar barnet från upphetsning till att backa och slutligen återgå till upphetsning;  Barnet har kladdat på väggen, och visar stolt  upp sitt mästerverk när mamman säger ifrån, barnet ryggar förläget, slutligen leder situationen till att de gemensamt tvättar bort misstaget på väggen. Resultatet av en sådan här episod är att hjärnan får sig ett rejält träningspass. Här tränas olika delar av hjärnan i att samverka, vilket stärker hjärnans system. Det resulterar i en positiv utveckling av Frontalloben och Limbiska systemet (känslocentrum). När integrering av dessa system sker utvecklas Självregleringssystemet, med förmågan till resiliency och återhämtningsförmåga.

Negativ skam

Produktiv skam är förenat med en snabb återhämtning. Förlängd skam leder istället till att barnet lär sig stänga ner eller i värsta fall utveckla en överkänslighet och kanske till och med våldsbenägenhet.  Fundera på en situation som lett till att du känt en överväldigande skam och genans. När en sådan situation pågått för länge, utan lättnad, tenderar du då inte vilja fly eller bara försvinna?

Ditt eget beteende präglar barnet

Den viktigaste faktorn för en stimulerande emotionell och intellektuell tillväxt hos ditt barn är ditt eget beteende. Vad du gör – det du inte gör, hur du uppmuntrar och hur du visar känslor. Om barnets hjärna liknas vid en ”hårdvara” är det du som förälder som står för ”mjukvaran”. När du förstår ”hårdvaran” kommer du lättare kunna anpassa ”mjukvaran” (ditt beteende) för att främja barnets välbefinnande.

Föräldrar med en egen otrygg anknytning i bagaget, kan behöva extra mycket stöd och hjälp för att inte automatiskt och omedvetet föra över detta på sina barn (Läs mer om anknytning)

Symtom på otrygg anknytning:
  • Nedsatt affektreglering ( svårt att reglera sina egna känslor)
  • Otrygga och dysfunktionella relationer
  • Frånvaro av nära vänner
  • Frånvaro av intima kärleksrelationer
  • Svart/vitt förhållningssätt i vissa relationer
  • Idealisering av föräldrarna (antingen onda / goda)
  • En egen historia med föräldrar som brustit i sin föräldrarförmåga (praktiskt, känslomässigt eller materialistiskt)
Trygg miljö präglar barnet för livet

Det är barnets första två år som är extra kritiska. Eftersom det är då barnets mentala grund läggs för hur han eller hon kommer agera genom livet. Bara under barnets fösta år växer hjärnan från 400g till 1000g. En viss del av utveckligen är given genom genetiska faktorer medan den hur hjärnan kommer utvecklas till största delen kommer vara beroende av den känslomässiga interaktionen, där du är en viktig del. Människans hjärna utvecklar 70% av sin DNA efter födseln. Den här utvecklingsprocessen är direkt kopplad till en tidig berikande miljö och dess sociala erfarenheter.

Den goda föräldrarförmågan

Framgångsrik uppfostran handlar inte bara om intuition, instinkt och göra det sin egen mamma alltid gjort. Det handlar inte heller om att pusha sitt barn i alfabetsträningen, multiplikationstabellen, eller idrott. Genom att se barnet för den hon är, som en egen individ, med egna tankar, känslor och kognitiv förmåga, kan vi maximera och stimulera relationen till det nyfödda barnet.

Barnets känslor

Känslomässig neglekt innebär att barnets känslor inte speglas korrekt. Att ”mottagaren”/ föräldern inte ”ser” barnets känslomässiga behov. Det är livsviktigt att barnets känslor blir bekräftade, annars lär sig inte barn förstå sina egna känslor. Många gånger låter sig detta ske, eftersom föräldern själv, inte fick sina känslor bekräftade som barn. Barnets känslor är kopplade till allmänmänskliga behov. Behov som är samma för alla människor oavsett etnicitet, hudfärg, religion och nationalitet.

Det är jätte viktigt att vara snäll mot sig själv, att inte klandra sig själv utan försöka komma till rätta med problem när sådana uppenbarar sig. Inga föräldrar är ”perfekta”, att fela är mänskligt, men ignorans är det inte! Det är först när man kommit till insikt i vad man gör för fel , som man ges möjlighet att bevisa för sig själv och andra, att man är en ansvarsfull förälder och människa. Att försöka rätta till sina misstag. Det är först när vi kan förlåta oss själva och våra misstag, som vi också kan förlåta vår omgivning.

I följande video berättar Dr Jonice ingående om, vilka olika typer av föräldrar, som riskerar utsätta sina egna barn för neglekt. Neglekt är en allvarlig form av omvårdnadssvikt som skadar barnet för livet.

Vårt inre barn och barnets känslor

Om vi själva saknar förmågan att förstå och ta hand om våra känslor, kan vi inte heller ge våra barn den möjligheten. Om vi själva inte ”ser” hur vi förminskar eller trycker undan svåra känslor, så förmår vi inte mentalisera kring barnets känslor. Först måste vi komma i kontakt med vårt ”inre barn”, och lära oss upptäcka vilka känslor vi själva eventuellt har förtryckt. Nedan kan du höra Kati Morton berätta om hur man kan jobba med CEN – en förkortning som står för childhood emotional neglect. Så länge vi själva har problem med de egna känslorna, förmår vi inte heller ta hand om våra barns känslor. Känslor är livsviktiga för oss. Utan dem hade arten människan dött ut. Det är känslor som ger oss signaler om vilka behov vi själva har. Därmed även förmågan att tillfredställa behoven. Om vi inte kan tillfredställa våra egna behov, kommer vi stå handikappade inför livets utmaningar. (Läs mer på bloggen). Läs  mer om om neglekt, och olika typer av neglekt.

Mentalisering – att förstå barnets känslor

Om omvårdnadspersonen inte förstår barnets känslor, utan misstolkar barnet utifrån, hur den vuxne personen själv upplever situationen, kommer barnet bli förvirrat inför sina känslor och behov. Barnet kommer inte förstå, varför hon känner som hon gör, eller oförmögen att upptäcka sina känslor. Detta leder till nedsatt förmåga att lugna sig själv – det kommer prägla barnets beteende i vuxen ålder.

Jämför med känslan som kommer av att ”poletten trillar ner”, när vi på djupet känner, där satt den! Den här ”känslan” av att äntligen förstå någonting. När sista pusselbiten hamnat på plats. -Det är denna ”pusselbit” som kommer missas barnet genom livet i förhållande till sina egna känslor och behov – att förstå sitt eget beteende och också kunna reglera sitt beteende. Vilket inte blir fallet, när en felspegling sker, under barnets uppväxt. Ibland kan barn vara osäkra, inför ”hur” man ”ska” känna i olika situationer. Hur ”ska” man t ex. känna när man blivit kränkt? -Om barnet kränkts av båda sina föräldrar, men båda förnekar att en kränkning förekommit. Hur ska barnet då kunna lära sig och förstå vad som skett?

Man kan inte ge barn, det man själv saknar

För att förstå, att en kränkning uppstått, måste man först ha insikt i ”vad” integritet är för något. Barnet är kroppsligen väldigt anpassningsbart, men det är tyvärr inte barnets hjärna. Det är barnets hjärna som ska ”lära” hur den ska reglera kroppens känslor. Barnet tenderar därför rent överlevnadsmässigt ”förminska” eller ”förneka” sina känslomässiga behov, om omvårdnadspersonen inte ”ser” eller visar respekt och hänsyn till barnets. Inget är så smärtsamt för barnet, än att inte bli sedd, förstådd och bekräftad av sin omvårdnadsperson. Att spegla barnets ”verklighet” fel, ger skador för livet.

Vi har alla samma grundläggande behov, av t ex. trygghet och bevarandet av den personliga integriteten.

Vad är integritet

Om barnet inte ”förstår” att det är ”fel” av en vuxen person att ”bedöma” barnets eget könsorgan eller könsbehåring, eller framföra åsikter om barnets könsorgan eller könsbehåring, så förstår / uppfattar barnet inte heller när det uppstått en integritetskränkning. Barnet förmår inte protestera mot något det saknar insikt om. Integritetskränkning är med andra ord inte nödvändigtvis likvärdigt med att göra något mot någons vilja. Det är när man överträtt en personlig sfär. Det ”rum” som tillhör en annan persons mest privata.

Barn ges inte förmågan att förstå innebörden av en kränkning, eller vikten av att bevara sin integritet, om inte föräldern/omvårdnadspersonen föregår med gott exempel och visar vart gränser går.

Skammens funktion

Alla känslor fyller en viktig funktion. Barn som blivit skammade, kan inte skämmas. Skammen blir så smärtsam och förvirrande, att barnet inte förstår skam. Barnet har blivit rädd, för sina egna känslor. Känslor vars uppgift är att skydda oss.

Att bli ”skammad” är inte samma sak som att ”känna skam”. Det går inte att ”skydda” sig mot skammen, eller fly skam. Skam ligger djupt lagrad i vår instinkt, för att skydda oss, och säkra våran sociala tillhörighet. Den får oss att ”rätta in oss” i sociala normer. Att inte sticka ut för mycket och riskera att bli utstötta ur ett socialt sammanhang. Den talar om för oss om vi gör fel.

Om man är skamlös, och inte förmår känna skam, har man själv blivit skammad alt. lider av en allvarlig personlighetsstörning med oförmåga att se sina egna fel och brister. Gör jag aldrig fel, slipper jag skämmas!

Att skämmas och att känna skam är inte farligt, om än obehaglig, något vi gärna undviker. Det är den känslan som får oss att rätta oss efter normen och erkänna våra misstag. Kan vi inte skämmas eller stå ut med skammen, riskerar vi antingen bli hämmade eller skamlösa. Inget som barn mår bra av. -För då lär vi våra barn, att skam är något ”fult” något ”ohanterbart”. Vi riskerar dessutom utsätta vår omgivning för skamattacker / att skamma andra.

Skamattack – den giftiga skammen

Fundera över om du själv känt dig ”skammad” någon gång?

Oftast sker detta i situationer, där den som bär skulden, inte tar sitt ansvar och felaktigt slänger över skulden på någon annan som förväntas skämmas i dennes ställe.

Man kan ha blivit uthängd till förnedring och hånad med någon annans skam eller behövt skämmas för sina egna känslor- blivit utsatt för förnedring. Då uppstår en ”förvirring” av skam och skuld. Vi ska respektera både egna och andras känslor. Vi måste själva bära vår egen skuld, när vi gjort fel. Vi måste kunna skämmas när vi ska bära skammen och vi får inte kasta vår egen skuld på omgivningen!

Att bli skammad är inte samma sak som att skämmas

Själv minns jag tydligt hur jag blev skammad på min arbetsplats. Det var efter att som 18-åring, blivit utsatt för en våldtäkt. –Skulden var aldrig min att bära, ej heller skammen!

Vet man hur det känns att ha blivit skammad, är det en bagatell att kunna bära sin egen skam! Det är inte farligt att ha fel. Det är inte farligt att skämmas. Det är lite obehagligt, det känns lite pinsamt, men det går över! Att bli skammad är smärtsamt på riktigt! Det kan aldrig vara offrets fel -en våldtäktsman bär alltid skulden! På den tiden, fanns det dock en helt annan föreställning i samhället. Då var det offret som fick bära skulden och fick felaktigt och ofrivilligt ta på sig våldtäcktsmannens skam.

Så lär man sig känna skam

Den som blivit skammad som barn, kan få problem att stå för sina misstag i vuxen ålder. Antingen blir dem perfektionister och vägrar se sina egna fel och brister, eller så blir dem så självkritiska att dem förstorar sina egna brister och tror att alla andra är ”perfekta”. Dem kanske drabbas av oproportionellt stort skampåslag. Vill du bryta dina negativa barndomsmönster, så lär dig smaka på skammen. Lär dig välkomna den. Lär dig ta hand om den, när den tittar fram. Skammen fyller en viktig funktion, den får oss förstå vad som är ”rätt” och vad som är ”fel”, den får oss bli ödmjuka inför våra egna och andras misstag och den leder oss mot att ”gå undan” och ”slicka våra sår”, och den talar om för oss när vi är skyldiga! UNDER FÖRUTSÄTTNING ATT VI LÄRT OSS FÖRSTÅ, ATT LITA PÅ, OCH KÄNNA VÅRA KÄNSLOR. 

Känslor är inte farliga! Att inte kunna känna och förstå känslor är farligt! Då är vi inte förmögna att ge våra barn förmågan att hantera sina känslor. Känslor ska behandlas med respekt, varken förminskas eller förstoras.

Förnekelse och skam

Ett exempel på en offentlig person, som visat tecken på en oförmåga att bära sin egen skam, är programledaren för ”Äntligen hemma”. Trots otaliga vittnen som talar för hans skamlösa sätt, förmår han inte bära skammen, -att ta på sig skulden och erkänna sina misstag! Till och med hundar vet hur man skäms! Hundarna sticker svansen mellan benen och går undan och känner skammen. En mediaskandal utan dess like och en ”skam på torra land”!

Är det OK att ansa sitt barns könshår?

Nej, en förälder ska aldrig erbjuda sig klippa ett barns könshår! För de flesta är detta en självklarhet. Men för en vuxen person som inte själv fått lära sig vad integritet är, kanske det inte är lika självklart. Man kanske inbillar sig att en förälder ska lära barnet hur man ska se ut i underlivet. Då föreligger en övergripande risk, att omvårdnadspersonen själv, omedvetet, kränker barnets känslor och integritet. Omvårdnadspersonen ska inte heller verbalt, lämna ut intima detaljer, om ett barns intima delar, för andra, inte ens andra familjemedlemmar.

Det är en integritetskränkning. För dem flesta är detta självklarheter, men det är det tyvärr inte för alla. Oftast sker brister bakom ”lyckta dörrar”. Vilket  förekommer så väl i välbärgade hem, bland högutbildade personer, som bland fattigare hem.

Barnets känsligaste ålder

När barnet är tillräkligt gamalt för att själv torka sig efter ett toalettbesök, eller t o m. blivit könsmoget, upphör också ”rätten” för omvårdnadspersonen, att ha tillträde till barnets intimare kroppsdelar. Om omvårdnadspersonen själv är gränslös och tycker att det är ”normalt” att blotta sitt könsorgan i onaturliga situationer, så lär sig barnet inte själv vara ”rädd” om sin intigritet. En omvårdnadsperson måste själv ”visa” barnet ”vad” intigritet är. Och hur viktig den är! -Visa vart gränserna går. Allt omvårdnadspersonen gör, blir ”normalt” för barnet.

Barnets förebild

Vad är det viktigaste hos en förebild? Jo, att föregå med gott exempel. Att vara ett föredöme!

Om omvårdnadspersonen inte respekterar barnets personliga integritet, så lär sig barnet att det är ”normalt” att bli utsatt för ett respektlöst beteende och integritetskränkning, eller att utsätta andra för detsamma.

Den lär sig inte ”uppfatta” sin egen integritet och dess gränser.

Den lär sig inte värna om eller vara rädd om det ABSOLUT mest privata hos ALLA människor – sin egen och andras integritet.

-Det har uppstått en allvarlig form av omvårdnadsbrist och en integritetskränkning.

Om omvårdnadspersonen dessutom förnekar det inträffade eller inte har förstånd att förstå dess innebörd, kanske försöker ”förminska” sitt misstag eller skylla ifrån sig på något, har det uppstått en mycket allvarlig omvårdnadssvikt! Kanske blir barnet eller dess omgivning till och med bestraffat för det omvårdnadspersonen själv har gjort, men som denne inte förmår bära skulden och skammen för? Vad har då skett, tror du?

Det finns inga ”perfekta” föräldrar

Alla kan göra fel, om man innerst inne förstår att -”det här var dumt gjort”, så är man skylldig att förklara för ett barn vad som var fel, Ta på sig skulden, be om ursäkt och visa att man skäms.

För barn respekterar sina föräldrar och de är alltid ”felfria” i barnets ögon. Genom att visa barnet det stora i att inse sina egna fel och brister, visa sin förmåga att kunna be om ursäkt, när man gjort fel. –Visa att det går att bära skammen. har man också givit sina barn bra förutsättningar inför livet i stort. Vilket är alla föräldrars intentioner, men ibland svårare att leva upp till.

Varför är inte komplext trauma en diagnos

Ett stort problem i vårt samhälle, är det faktum, att tillståndet inte ens existerar i diagnosmanualen. Det medverkar till att kunskaperna är väldigt begränsade, vilket i sig gör komplext trauma svårare att upptäcka. Det är väldigt få, som därför besitter kompetens att behandla. Vilket gör det svårt för de drabbade att få rätt hjälp.  Detta innebär inte att du som drabbad ska känna hopplöshet. För det finns hjälp och genom att själv skaffa kunskaper om komplext trauma, kan du lättare själv sätta ord på vad du behöver jobba med. Här kan du lyssna på Johanna Brynielsson, psykolog och psykoterapeut, berätta om komplext trauma i Radio P4.

I nedanstående video, berättar psykologen Kati Morton om komplext trauma. Det märks dock att hon själv saknar full förståelse av dess innebörd, när hon här försöker förklara. Men hon berättar väldigt bra, varför det inte är en ”erkänd” diagnos samt varför det inte finns med i diagnosmanualen:

Skillnaden mellan PTSD och komplext trauma

PTSD är en enskild händelse som har utlöst ett trauma. Medan komplext trauma är mycket mer komplicerat än så. Det innebär nämligen flera svåra händelser, ibland utanför det egna medvetandet, som traumatiserat oss gång på gång på gång. Många går i villfarelsen, att detta per automatik innebär att du då splittrats så svårt i ditt innersta, att du utvecklat en personlighetsstörning, vilket absolut inte måste vara fallet. Många lever helt ”normala” liv, men lidandet är omänskligt. Att inte veta ”vad” som utlöser traumat eller förstå när man är återtraumatiserad, eller att detta upprepar sig hela tiden, blir väldigt smärtsamt. Att leva blir ett omänskligt lidande. Det är aldrig ditt fel, att du bär på ett trauma!

Samband mellan ACE och komplext trauma

Att ha traumatiserats svårt i sin egen uppväxt (ACE) av sin egen familj, är även något som försvårar omständigheterna. Därför din egen ”flock” kommer inte erkänna att de är förövare. Förnekelsen är fruktansvärt smärtsam. Den kommer troligtvis bidra till att det blir extremt svårt att själv inse vad man varit med om, och förstå dess allvar. Läs mer om trauma här i bloggen; trauma i barndomen (-Här kan du ta reda på om du har traumarelaterade händelser från din barndom och räkna ut dina egna ACE poäng) ,anknytningstrauma, anknytningsmönster, trauma & känslor, trauma certifierad, traumasorg, stressresponsen. Senaste forskningen kring sexuella övergrepp och NPF / AST.

Boktips

Den emotionellt frånvarande mamman” eller The Emotionally Absent Mother: How to Recognize and Heal the Invisible Effects of Childhood Emotional Neglect av Jasmin Lee Cori.

Bilkälla, Adlibris

Sist men inte minst: Adult Children of Emotionally Immature Parents av Gibson, Lindsay C.

Bildkälla, Adlibris

 

ADHD information och Stress & Trauma – Tips, ideér, inspiration

Assign a menu in the Left Menu options.
Assign a menu in the Right Menu options.