Kategoriarkiv: Tips

Känslor, behov och trauma

Känslor signalerar behov som behöver tillfredsställas. Känslomässig bekräftelse kan tillgodoses genom självvalidering (jag hör, ser och bekräftar mig själv, mina upplevelser och känslor).
Stanna upp och tillåt dig att medvetandegöra dina känslor. Lär dig förstå vilka otillfredsställda behov, känslorna signalerar om. Ta reda på vilka behoven är som behöver tillfredsställas och hur du ska göra det på bästa sätt. Att få sina känslomässiga behov tillfredställda, leder till Oxytocinfrisättning (Läs mer här , & Mer om Ocytocin ).

Känslors funktion, evolutionen och artens överlevnad

Det är OK att känna negativa känslor. Känslor fyller den viktiga funktionen att medvetandegöra våra kroppsliga och psykiska behov. Stanna upp, känn känslan, även när den är oönskad, obehaglig eller kanske skrämmande.
Träna på att vara i nuet och notera dina känslor och analysera vilket otillfredsställt behov som ligger bakom känslan. Ilska tillhör vårt försvar och kan maskera rädsla, som i sin tur svarar för vårt behov av känslomässig trygghet. Ångest är ett annat symtom för rädsla. Ibland kan det vara lite knepigt att komma underfund med vad rädslan består i. En vedertagen och effektiv strategi mot ångest är att gå emot rädslor, som t ex. vid olika former av fobier.
Känslornas funktion är till för att göra oss medvetna om våra primitiva behov. Samt sörja för att vi gör något konstruktivt för att tillfredsställa dessa och på så sätt säkerställa vår överlevnad.

Fler negativa känslor

Utan negativa känslor hade vi inte överlevt evolutionen. Då hade vi helt enkelt legat i en grotta och dött av hunger. Eller fallit offer för dödliga växter och djur. Av överlevnadsmässiga skäl har vi därför fler negativa känslor, än positiva. Att lära sig hantera livet, innebär således även att lära sig acceptera negativa känslor. Ingen smärta, inget liv. Smärtan är en villkorslös del av att leva.

7 grundkänslor

* Ilska hjälper oss att försvara oss mot något som hotar.
* Rädsla skyddar oss mot faror.
* Avsky hjälper oss mot oönskade intryck.
* Ledsnad hjälper oss att dra oss tillbaka.
* Blir vi angripna ökar ilskan chansen för att vi ska kunna skrämma bort angriparen.
* Blir jag rädd ökar chansen för att jag ska klara av att fly fara.
* Kärlek för oss mot andra människor.
(Källa  )

Dysfunktionellt sätt att tillfredsställa behov

Negativa sätt att hantera obehagskänslor på innebär b la.
Döva obehag / smärta/ frustration  &  stress, genom beteenden som ger ett kraftig dopaminpåslag. Detta leder till att personen kommer söka Dopaminkickar, som ett sätt att slippa det obehag som är förknippat med negativa känslor. Detta genererar i sin tur en Serotoninfrisättning, som ger en lättnadskänsla. (Neuroner som är sammanlänkade, jobbar ihop). Serotonin är en signalsubstans, som fyller kroppen med välbefinnande och förnöjsamhet. Serotoninbrist leder till depression.

Känslomässig flykt och missbruk

Ätstörning, fungerar som en flykt från obehagskänslor. Istället för att använda mat som en energiförsörjande källa. Används maten till att styra belöningscentret i hjärnan. Vid obehagskänslor uppstår en dopaminbrist i hjärnan. Dopaminets uppgift är att motivera oss till handling (genom en handling, mätta hungern). Mättnadskänslorna som uppstår efter ett födointag, frigör serotonin, som efterlämnar en känsla av välbefinnande. Vi är främst menade att äta för att tillfredsställa hungern och på så sätt säkerställa vår överlevnad. Utan föda svälter vi ihjäl. All annan form av ätande, är en form av beteendestörning/känslostörning.

Om det föreligger en störning i kroppens belöningssystem, manipuleras de kroppsegna hormonerna, via beteendet. Beteendet blir då inte ändamålsenligt. Här kommer vissa utveckla någon form av missbruk för att döva smärtsamma känslor (ätstörning eller träningsmissbruk, köpmissbruk, sexmissbruk, spelmissbruk, undvikande, alkoholism, drogmissbruk mm). Det är i själva verket effekterna av signalsubstanserna,  kroppen vill åt, i lindrande syfte. Därför är (missbruks)beteende inte ändamålsenligt. Istället för att lyssna på vad känslorna signalerar för behov och att möta behovet, flyr man obehagskänslor genom den lättnad som uppstår via frisättningen av signalsubstanserna som sker via missbruksbeteendet. Genom drogmissbruk eller beteendemissbruk, missbrukar kroppen också dem kroppsegna signalsubstanserna som beteendet frigör (Mer om missbrukets effekt på hjärnan  ).

Negativa konsekvenser

Att fly sina känslor – genom att undvika och bedöva obehagliga känslor.  Visar sig genom så kallade beteendestörningar, som på sikt genererar negativa konsekvenser. Det kommer påverka livskvalitén negativt över tid, i många fall även sänka den förväntade livslängden, samt ligga till grund för att utveckla någon form av ”vår tids” livsstilssjukdomar.

Har du fått höra att du är för känslig? Ta HSP testet här. HSP står för Higly Sensitive Personality och är ingen diagnos, men ett vedertaget personlighetsdrag. Begreppet myntades av Elaine Aron.

Självmedkänsla

Lär dig tillfredställa dina känslomässiga behov genom omsorgsfull egenkärlek och självmedkänsla. Bli den där omhändertagande föräldern, som du hade behövt som barn. Som såg och bekräftade dina känslor på ett adekvat sätt. Samt lärde dig genomlida obehag och indirekt visade hur man självtröstar på ett (adekvat) riktigt sätt. Våga möt det som är svårt! Använd andningsövningar till att få kroppens nervsystem att slå över till Parasympatikus-läge, där kroppen fungerar optimalt. Istället för sympatikus-läget, som stressresponsen aktiverat, där andningen blir ytlig.

Fly, fäkta & foga – kroppens försvarsstrategier

”Fawn” – (att foga sig) Ngt händer som utlöser ett traumatiskt minne, vilket leder till att stressresponsen aktiverar nervsystemets sympatikus-läge. I stället för att reagera med kamp eller flykt (fäkta & fly), fogar du dig till negativa omständigheter (läs mer av Pete Walker ). Du dissocierar (psykologisk flykt) och fryser i obehagliga ögonblick, vilket leder till att du i situationen, tappar orienteringen till dig själv. Istället för att MÖTA dina egna känslor, lägger du locket på, och anpassar (fogar) dig till den ohälsosamma situationen / förövaren. Det kan t. ex. visa sig i form av en till synes ”hög grad av anpassningsförmåga”. Trots att du inte borde anpassa dig i situationer som får dig att må dåligt. Detta är en överlevnadsstrategi som reaktiveras i en stressutlöst situation som påminner Amygdala om snarlika händelser från barndomen. Under omständigheter då du som barn inte förmådde ”fly eller fäkta” i en situation som utlöst din stressrespons. Stressresponsen utlöses i situationer som utmärkts av någon form av hot. En fara som kroppen uppfattar som livsfarlig (noradrenalin utsöndras). Små barn, överlever inte utan sin anknytningsperson. Därför blev denna strategi ändamålsenlig under barndomen, men måste läras om i vuxenlivet. Då personen inte längre är lika hjälplös.

Överlevnadssystemet utmanas i trauman

Människobarnet med sitt otympligt stora huvud, är totalt hjälplöst utan sin anknytningsperson och någon som försörjer det. Om det lämnas ensamt, kommer det inte att överleva. Därför kan alla situationer som hotar anknytningssystemet, utlösa barnets stressrespons (en del i överlevnadssystemet), vilket i sig är traumagenererande (leder till traumatisering). När stressresponsen frekvent utlöses i barndomen, kommer det medföra en överhettning i kroppens stressystem.

Förändringar i hjärnan

Viktiga utvecklingsprocesser i hjärnan kommer påverkas negativt, och kan ge men för livet. Inträffar belastningen under kritiska mognadsprocessen av hjärnan, kan viktig utveckling hämmas. Händelsen lagras i djupare delarna av hjärnan – Amygdala. Centret för lagrade minnen och känsloförnimmelser. När kroppen via instinkter, påminns om något som kan förknippas med traumat, kommer kroppen automatiskt slå på stressresponsen (noradrenalinfrisättning sker) och det sympatiska nervsystemet  aktiveras. Det här systemet kräver väldigt lång återhämtning efter att ha varit aktiverat. Vilket annars kommer leda till nedbrytande processer i kroppen. Tre minuters stresspåslag, kräver flera dagars återhämtning. Ett överhettat stressystem under barndomen, ger livslång stresskänslighet och generera kroppsliga skador orsakade av stressystemet. Konsekvenser efter långvariga effekter av nedsatt syretillförsel, cirkulationsstörning, smärtproblematik, autoimmuna sjukdomar, hjärt- och kärl -sjukdomar, hjärnskador mm.

Ett psykiskt trauma kan definieras som eftereffekterna av en extremt påfrestande händelse eller situation som varken kan undflys eller hanteras av individens tillgängliga resurser, enligt Van der Kolk (1996)

Känslomässigt trauma och skam

Exempel på när egna känslor blir triggerutlösare; Negativa känslor som samtidigt utlöser en negativ självbild (ett ofta omedvetet självkritiskt förhållningssätt). En djupt inpräglad, självutlösande process, startar i det undermedvetna. I samma stund som negativa känslor förnimms. Något som kan uppstå när de egna känslorna inte bemöttes adekvat under barndomen (när barnet är hjälplöst utan sin anknytningsperson). Om de egna känslouttrycken genererat negativ bekräftelse (eller neglekt) från omgivningen, istället för att ha bemötts med respekt och värdighet. Här kan den inlärda förmågan till självtröst och psykisk återhämtning utebli (resilience). Utsatta barn får inte med sig viktiga strategier att hantera motgångar i livet på. Det här kan leda till svårigheter att skapa ett meningsfullt liv och leda till sjukdom och förtidig död.

Negativ självbild

En viktig ingrediens som fråntas barnet i traumat är ”självmedkänsla”. Den som besitter självmedkänsla, kan ta hand om sina känslomässiga behov. Behöver inte lida av hjälplöshet eller en känsla av utanförskap och ensamhet. Personen förmår uthärda svåra känslor, utan att stressresponsen aktiveras. Den traumatiserade personen präglas istället av  villfarelsen i att hon är sämre och mindre värd än alla andra, att hon inte duger. Detta påverkar självkänslan negativt. (Läs mer om skam).

Råd i att överkomma trauma

Om du utvecklat ett destruktivt förhållningssätt i att hantera känslor ur ett barndomstrauma, kan du börja med att:
Visa dig själv tolerans och tålamod. Genom att öva på att hantera ”Triggers”, kan du överkomma den här motsägelsefulla och självdestruktiva processen. Du är inte ansvarig för vad som skedde under traumatiseringen. Nu, i vuxen ålder går det att överkomma traumat, genom att träna på att bli mer lyhörd för dina känslor och behov. Genom att göra en överenskommelse med dig själv – att forcera dina ”triggers” (trauma utlösande faktorer), och aldrig ge upp, går det att överkomma traumat ( Pete Walker – Hantera Flashback ). Det kommer inte vara lätt men det kan låta sig göras om du inte ger upp dina ansträngningar.
Återfall in i gamla beteenden och att träna in ett nytt sätt att hantera Triggers på, är en del i tillfrisknandet.  Följande fördelning är förhållandet mellan vad som påverkar en person att klara av att bryta ett missbruk: 40% konsekvens 60 % motivation ( Mer om missbruk  ). Här kan du följa Traumaskolan.

Affirmationer

Det är i motgångar vi prövas” •~• ”Inga motgångar varar för evigt” •~• ”Våga pröva nya vägar” •~• ”Jag gör så gott jag kan, tills jag kan bättre – då gör jag bättre”.

Skaffa dig en repertoar av positiva affirmationer som du upprepar för dig själv, i ditt inre. Dem ska påminna dig om vad du behöver träna på. Det kommer komma stunder av motgångar, där du inte ska ge upp. Påminn dig själv om hur du överkommit tidigare motgångar, att negativa känslor kommer att ebba ut. Inga känslor varar för evigt, hur intensiva dem än må vara i stunden.

Inget varar för evigt, inte ens helvetet på jorden”•~• ”Känslor är inte farliga, även om det känns så” •~• ”Rädslan du känner nu, sitter i traumat – traumat var då

Relationer

I dina relationer, försök att prioritera dina behov, framför din partners. Acceptera inte att andra behandlar dig illa och kör över dina behov. Tala om för dem att du inte tolererar det. Om det inte hjälper, lämna relationen!
Gör dig oberoende genom att skaffa ett stort socialt nätverk och/eller aktiviteter i livet.
Om du behöver hjälp att identifiera dina behov, kan du ta hjälp av terapi via psykologmottagningar eller psykoterapeuter och psykologer på nätet.

Avslutningsvis – en dikt

Förtvivlan kommer ur lidandets plåga, Skräcken när liv och död står på spel – men Skammen
når längst in i våra hjärterötter
Rädsla och Sorg gör ont, de kommer utifrån och gör revor i jagets hölje – men Skammen
är en inre tortyr ett sår i Själen
Det spelar ingen roll
om den Skamsne blivit till andras åtlöje eller förlöjligar sig själv.
I båda fallen känner han sig
naken, besegrad, utlämnad
utan vare sig värde eller värdighet 

”Fritt efter Silvan S Tomkins”
(Källa, Kati Falk )

NVC – så här använder du empati i samtal

NVC metoden utvecklades av Marshall Rosenberg på 60-talet och har även kallats för giraffspråket. NVC  bygger på empati; genom att lyssna på sina egna och mottagarens behov, och sätta ord på dessa, kan man lära sig ett konfliktfritt sätt att kommunicera på. Boken i NVC heter Nonviolent Communication ; ett språk för livet och beskriver ingående grunderna till den här samtalsmetoden. Önskar du en lathund, kan du Ladda ner en samtalsmall här på svenska. I LAB – lågaffektivt bemötande, som du kunde läsa om här, är empati en av grundstenarna.

Visa dig själv mer empati

Bemöt dig själv empatiskt – en bra start för NVC

Som med allt annat, börjar allting inom oss själva. Har du en empatisk dialog med dig själv? Sätter du sunda gränser? Tar du hand om dina behov före din omgivnings? Är du närvarande i ”nuet” eller uppehåller du dig i grubblerier? Behöver du träna lite mer på Mindfulness eller Self-Compassion / självmedkänsla? Har du släppt på dina prestationskrav eller lider du av perfektionism?

Forskning om empati, visar att den även fungerar smärtstillande. Så om du lider av smärta, kan empatiövningar faktiskt ge dig smärtlindring! Man har nämligen sett att oavsett vilken typ av smärta man har, fysisk eller psykisk / själslig, så påverkar smärtsignalerna, samma område i hjärnan. Området är även detsamma som för empati. Genom att vara självsnäll och empatisk mot sig själv, ökar även den egna förmågan, att bemöta omgivning med större acceptans baserat på empati. Slå två flugor i en smäll – ge dig själv mer empati och lev ett mindre smärtsamt liv!

App för barn och unga i NVC

📳 SoulBuddy App

Den här appen heter SoulBuddy och du kan läsa mer om den här. Vill du testa en gratis light-version för iPhone, hittar du den, i denna länk. Det är nog en av dem viktigaste saker vi kan ge våra barn.

Brist på empati, gör oss till psykopater

För många år sen, lyssnade jag på Christina Doctare, som föreläste om vad som händer i hjärnan vid stress. Hon refererade till en studie, där man mätt aktiviteten i hjärnan på stressade individer. Det visade sig att kraftig stress, sänker förmågan till empati. Man kunde konstatera, att kommunikationen mellan höger och vänster hjärnhalva försämrades av stresspåslag. Christina, som precis kommit tillbaka till Sverige, efter att aktivt hjälpt Bosniens krigsoffer, konstaterade krasst att hon upplevde samma problem i Sverige, trots att vi levt i fred över 200 år…..

Lev ett lyckligare liv och sänk din stress med NVC

Så, vad har du att förlora? Ladda ner samtalsmallen redan idag! 🔸Du förbättrar dina relationer. 🔸Lär dig hantera konflikter på ett mer konstruktivt sätt. 🔸Minskar livsstressen. 🔸Ger smärtlindring. 🔸Empatin leder till att du tar bättre hand om dig själv. 🔸Faktorer som förbättrar hälsan – vilket borde göra dig mer lycklig!

Lös konflikter med ditt barn genom LAB

Ross Greene (psykolog) om LAB – Lågaffektivt bemötande. Metoden kallas Collaborative & Proactive Solutions (CPS) på engelska och vänder sig till både föräldrar och personal i skola. Metoden som fungerar där den traditionella föräldrarmetoden; straff & belöning, går bet! Straff och belöningssystemet utgår från en maktutövande förälder – du reglerar barnets beteende genom mutor. Ett positivt beteende genererar muta, ett negativt beteende genererar straff i form av utebliven muta. Här fokuserar föräldraskapet på barnets beteende. Om du prövat denna metod och fortfarande har förutsägbara, olösta problem med ditt barn, kanske det är dags att pröva något nytt?

Vilken typ av barn har du?

-Ett lyckligt lottat eller ett olyckligt lottat barn?

Det lyckligt lottade barnet protesterar genom att gnälla, gråta och dra sig undan. Det här beteendet väcker omgivningens empati.

Det olyckligt lottade barnet protesterar genom ett utåtagerande beteende. Exempel kan vara skrika, slåss, sparka, bita och kasta grejer. Ett problemskapande beteende väcker frustration och utmanar sin omgivning.

Lågaffektivt bemötande med Ross Greene

Så här fungerar LAB

LAB innebär att du får skifta perspektiv. Genom att byta 👓 glasögon och titta på problemet från ett annat håll. Det kan vara värt att pröva om det du hittills prövat inte fungerat!

Istället för att fokusera på barnets beteende, fokuserar du på vad som orsakat problemet. Metoden utgår från föräldern som en problemlösare istället för en maktutövare.

Du har tre olika problemlösare till förfogande. A, B eller C.  Plan A -är inte LAB och innebär en traditionell straff/belönings metod. B- innebär att du löser problemet i tre steg, genom att använda empatin, förmågan att lyssna och samarbetsförmågan. Vill du lära ditt barn en medmänsklig värdegrund, är detta ett bra utgångsläge. Plan C, innebär att du prioriterar problemen och tar dem i turordning med det viktigaste först. Det går inte att jobba på alla problem samtidigt!

I Plan B är Problemlösaren:
-Teamskapare till barnet – ej maktutövare.
Har du olösta problem med dina barn, pröva att byta ut dina 👓 ”glasögon”. Gör ett besök på ”Lives in the balance” och ta en rundvandring i metoden.

-Strävar du efter att kontrollera ditt barns beteende?

eller

-Önskar du kunna influera (utöva inflytande på) ditt barn?

Problemlösning, plan B 🔎👂👁🤝

Ross Greenes Plan B  är en enkel 3-stegs modell som bygger på, (NVC – Non Voilent Communication), som följer:

1. 🔎 👂Empatisteget (samla information från barnet, inte från dina egna teorier om orsaken till problemets uppkomst.) Lyssna! Här lär sig barnet att sätta ord på sina känslor. Den vuxne får öva på sin förmåga att ta in en annan persons perspektiv.
2. 👁 Identifiera ditt argument i konflikten  och förmedla det verbalt till barnet (”för att jag sa så” – är inte ett argument). Här lär sig barnet att lyssna och förstå en annan persons perspektiv (empati).
3. 🤝 Bjud in till en lösning / överenskommelse  (bägge parter måste känna sig tillfredställda med lösningen) Här lär sig barnet vad samarbete innebär.

💡Bli en bra partner i ditt barns utveckling!

Fråga dig själv: Är du en samarbetspartner för problemlösning eller en maktutövare?
Vad har du för förväntningar på ditt barn?
När upplever du att ditt barn protesterar?
Vilka problemskapare finns i relationen till ditt barn?
– Hur förutsägbara är dessa?
– Hur kan du förebygga dem?
– Hur förebygger man olösta problem?

När det ställs för höga krav på oss, protesterar vi! Det gör även barn!

Vilka förväntningar har du på ditt barn, som hen inte kan leva upp till?

💡Här får du verktyg som fungerar, när ditt barn protesterar på ett olöstförutsägbart problem:

Ex på förutsägbara problem:
-Slita sig från skärmen
-Gå och lägga sig i tid
-Göra läxorna

👉Gör en lista* (länk till problemlösningsplan, finns även längre ner på sidan)!
👉Lista alla olösta, förutsägbara problem (Plan C)!

Ross Greenes Problemlösning

☝Som förälder – vill du då vara en problemlösare? Här är ledtrådarna:
-Fokusera på problemet (inte på beteendet).
-Problemlösningen innebär samarbetsförmåga (även från dig!).
-Problemlösningen är alltid poaktiv dvs förebyggande (Aldrig i ”stundens hetta”).
-Förståelse, kommer alltid före ”att hjälpa” (se exempel med pajen).

”Pajen” – Problemlösning med LAB

Här tar Ross Greene upp problem-exemplet om ”pajen”. Konflikten utlöstes av att mamman ville förhindra att barnet brände tungan på den heta pajen. Barnet fick ett utbrott, eftersom mamman förstörde krispigheten på pajen, genom sitt sätt att känna efter om pajen var varm.

Barnet hade en lösning på problemet! Om mamman lyfte på pajlocket, kunde hon känna efter temperaturen på pajen, utan att ”förstöra” krispigheten. Åter kunde mamman servera paj till middag – Problemet var löst!💡

🔓 Lås upp problemet med nyckelfrågor!

🔐 6 Nyckelfrågor:

🗝 Hur tacklar du problemet? 👓 Byt perspektiv, byt ut dina ”glasögon”
🗝 När? Varför? (Uppstår problemet)
🗝 Identifiera problemet?
🗝 Är problemet förutsägbart?
🗝 Barn som får rätt förutsättningar, kan uppföra sig!
🗝 Barn föredrar alltid, att prestera så bra som möjligt.

Ross Greenes, Nyckel #5

Se hela föreläsningen med Ross Greene på engelska, här:

*Listor på; Problemlösningsformulär, Nedsättande förmågor(ALSUP) och Rättighetsförklaring. (7s.) Listorna finns även på följande språk:

Språkalternativ

Läs mer om vad Ross Greene har att erbjuda här!

Bo Hejlskov Elvén är expert på LAB och du kan höra honom här på NPF podden.

NPF-podden/UR

Om du är intresserad av hjälpappar hittar du en om Lågaffektivt bemötande här.


Känsloreglering – så hanterar du dina känslor

Genom att förstå hur känslornas regleringssystem utvecklas och fungerar, har man fått nyckeln till att ta kontroll över starkare känslor (känsloreglering). Detta bidrar till att återfå balans och inre lugn, trots ett känslomässigt kaos. Då ges man tillgång till  kontrollpanelen för kroppens regleringssystem för känslor. En förenklad beskrivning av hur hjärnan fungerar, är en handmodell utvecklad av Daniel Siegel. Den delar upp hjärnan i tre delar;

Den primitiva, känslomässiga och tänkande hjärnan, illustrerad med hjälp av en hand.

Genom att lära sig sätta ord på känslorna, kan man få den ”tänkande hjärnan” eller ”förnuftmässiga hjärnan” att kommunicera med den ”känslomässiga hjärnan” (bilden till höger). Här har du ytterligare en beskrivning av handmodellen.

Förenklad beskrivning av hjärnan och hur den påverkats av ett utvecklingstrauma / CPTSD

När hjärnan ”flippar ur”, så går kontrollen förlorad (bilden i mitten). Detta bidrar till att vi tappar kontrollen över förmågan att reglera känslornas intensitet. Styrkan och kraften i känslan får då övertaget och vi hamnar i affekt (kraftigt stresspåslag) . -Ett tillstånd som gör oss till ett offer för våra känslor, där förmågan att ”lugna ner sig” går om intet.

Spegelneuronernas betydelse för känsloreglering

I följande inslag visar Dag Nordanger hur hjärnans  spegelneuroner påverkar vårt beteende och vad som händer om ett barn inte bemöts av en vuxen som har förmåga att ansvarsfullt bemöta ett barn som befinner sig i ett upprört tillstånd (affekt). Ett ansvarstagande och vuxet sätt, innebär att behålla känslomässig kontroll. Här demonstreras vad som sker i barnets hjärna, när föräldern reagerar negativt på barnets humör. (Läs mer om anknytningen,  där spegelneuroner har en viktig roll).

💡Tips! I detta avsnitt hittar du olika tekniker som hjälper till att återfå kontroll och hitta tillbaka till ett inre lugn, när hjärnan ”flippat ur”.

Havening är en spännande och enkel övning som återfår kontrollen över känslohjärnan. Testa själv!

Vardagliga ”bråksituationer” diskuteras i det här inslaget, av Bo Hejlskov Elvén, expert på Lågaffektivt bemötande vid problemskapande beteende.

Här på ADDitudes hemsida kan du ladda ner mer information hur man kan tackla ADHD-känslor,  och läsa artikeln om känslorna som får dig ur balans!

15 strategier att hantera ADHD-känslor på – ADDitude

💡Läs mer om känslor i det här inlägget! LAB står för Lågaffektivt bemötande, och här ges 8 exempel på vad du som förälder kan tänka på om du har svårt att hantera ditt barns humör. Här följer även två filmer som tar upp problemet i skolan. Får ditt barn inte rätt bemötande, kan du ladda ner och ge detta till skolan! Barn med rätt förutsättningar, kan bete sig, se detta inslag med Ross Greene!

 

EFT – Känslomässig lättnad för barn, ungdomar (och vuxna)

EFT är en metod som ursprungligen utvecklades av Gary Craig. Den utgår från att man knackar på kroppens meridianer. Detta hjälper kroppen ta hand om, och lugna nervsystemet.

Fd. popidolen Micke Syd från Gyllene Tider, har tydligen sadlat om, och jobbar nu med EFT eller ”Tapping” (knacka) som det också kallas på svenska.

Mer om detta kan du läsa på Mindfultapping.se och dem erbjuder en gratisvideo med något dem kallar för

Tap out Daily

Hjälpmedel för inlärning

Nedan har du en animerad guide med en annan version av TTT (Trauma Tapping Teknik ) / tapping, (kärt barn har många namn):

 

Källa: Selfhelpfortrauma

Det här är den Svenska versionen av Scott Mooney’s tecknade serie med en hjälpguide i EFT / tapping:

 

Känner du för att använda en ”kom-i-håg lapp” i början, så får du en här:

Här sitter dem olika knackningspunkterna:

EMDR (Eye Movement Desensitization & Reprocessing) är en teknik där man med hjälp av ögonrörelser bearbetar händelser som är lagrade i Amygdala. EMDR tar udden av traumatiska minnen ( forskningslänk). Inom EFT (Tapping), kallas denna procedur för EF (Emotional Freedom / Sv. känslomässig lättnad) och nedan har du de nio ”Gamut” stegen.

Gör din ”Tapping” mer effektiv genom att tillföra EMDR.

För iPhone och iPad finns en app med EFT som du kan läsa mer om ”här”.

 

Känslobarometer

(Bild- Källa: imaginari.se )

Havening eller ADT

Det finns ytterligare en självhjälpsteknik som heter Havening eller ADT (Amygdala Desensiliserings Teknik) som Ulf Sandberg berättar mer om på sin hemsida. 

Den tekniken innebär att man stärker kroppens förmåga att härbärgera det som känns jobbigt. Genom att stärka kroppens förnimmelser av att vara en bägare / container med tydliga avgränsningar mot omgivningen. Detta är något som den kände traumaexperten Peter Levine förespråkar i sin traumateknik ”SE” (Somatic Experiencing).  Professor Emeritus, Jan Beskow skriver om detta i Läkartidningen.

Kända namn inom trauma

I följande blogginlägg kommer jag presentera världsledande namn inom traumaforskningen samt hur kunskapsläget ser ut idag inom fältet. På denna sida, kan du läsa mer om barndomstrauma.